Beteende, skötsel & hälsa

Mushanar som slåss.

2008-09-02 13:15 #0 av: amaira

Vilda mushanar är revirhållande, och de tolererar inte andra hanar inom sitt revir. Vad händer då när vi människor tvingar flera hanar att leva ihop i samma bur, under onaturliga förhållanden?

Det kan vara lite olika. Ett fåtal mushanar fungerar det för. Det är oftast möss som är framavlade under många generationer just med detta syfte: att få hanarna att kunna trivas tillsammans.

Men som sagt, flertalet fungerar det inte för. Antingen blir det fysiskt slagsmål med fortsatt pågående misshandel av förloraren. Eller så blir misshandeln enbart psykisk, och då krävs lite mer djurvana hos ägaren för att se tecknen på att här far en mus (eller flera) väldigt illa, trots att inga sår och synliga skador finns.

Båda förfarandesätten kan medföra döden, eller ett öde värre än döden.

 

Ja, vad är det som händer då, när två eller flera mushanar tvingas fortsätta leva instängda tillsammans i en bur, när de börjar bli vuxna och könsmogna?

 

art1b.jpg

 

När det gäller dominans bland revirhållande hanar, oavsett djurslag, brukar det gå till såhär:

Hanarna har sin uppgörelse en gång för alla i stort sett. Då ser de vem som är den starkaste, och denne blir då "ägare" till reviret.

 

Den andra ger sig!! Det är ingen mening med att stanna kvar och bli slagen gul och blå igen och igen och igen.

Han sticker!! Han drar!! Medan den andre står kvar vid "revirgränsen" och "hytter med näven" och skriker efter honom: "...och våga dig inte hit en gång till din lilla vidriga skit för då tänker jag göra mos av dig en gång för alla utan pardon!!!"

Och det är också precis vad den revirhållande hanen menar med hela sin själ och hela sitt hjärta! Det gäller att sätta sig i respekt medan betingelserna är på hans sida!

 

Den som är i underläge sticker. Här har han inget att hämta, han söker reda på ett annat område som han kan ta som sitt revir, antingen genom att jaga bort en svagare hane där, eller genom att det helt enkelt är ledigt.

 

 art1c.jpg

 

Den starkaste hanen tar det bästa reviret, det som lockar mest honor, är bäst att föda upp barn i för kommande honor, är bäst skyddat mot rovdjur, där det finns bäst och mest föda, och så vidare.

 

Det här beteendet finns djupt rotat i hanarnas gener!! När betingelserna inte längre är sådana att det "fungerar" - då går det illa.

När människan sätter djur i bur, tar vi också bort livsviktiga betingelser och funktioner som evolutionen skapat för artens överlevnad. Det är "starka krafter" som vi slår ur spel.

Resultaten kan bli stort lidande hos individerna.

 

Revirhållande hanar i bur, slåss på liv och död om reviret/buren. Den segrande hanen kräver att den som förlorat ska lämna buren!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

När den segrande hanen inte lyckas jaga bort den (eller de) andra, trots att de förlorat, är det mycket stressande för honom!  Han får inte stryk, han klarar sig helskinnad, det är ingen som ger sig på honom.

art1f.jpg

Men psykiskt är det oerhört stressfullt, att förloraren fortsätter trotsa honom (genom att stanna kvar i buren) trots att den andre gett sig, och ger sig, igen och igen och igen.

Vinnarmusen mår inte bra!!

Förlorarmusen mår givetvis ännu sämre. Den starkare klår upp hnom igen och igen, och säger NU sticker du härifrån jag DÖDAR DIG om du vågar fortsätta trotsa mig!!!

Vinnarmusen kanske inte kan döda den andra musen rent fysiskt, med fysisk våld - men den andre musen dör så småningom av skadorna, av brist på mat och vatten (nej, han tillåtis INTE äta eller dricka så länge han är kvar i fel revir)

Även om han lyckas få i sig lite mat, så får han aldrig någon mat-ro! Då slås hela metabolismen (ämnesomsättningen) i musen så småningom ut.

Även hjärtat tar styrk av att leva i denna ständiga stress.

När han äntligen dör, kan det vara en befrielse...

 

Bör inte vi som är stora och starka och har övertaget respektera allt levande och inte åsamka onödigt lidande?

 

KUNSKAP hos djurägaren, är våra husdjurs bästa vän. Kunskap.

art1e.jpg

 

Anmäl
2008-09-03 16:33 #1 av: Fairytail

Verkligen en bra artikel! Man får sig en tankeställare.

Anmäl
2008-09-03 19:17 #2 av: TantSelma

Ja, bra! Det finns verkligen många sidor av hanar ihop. I en flock med flera han-möss kan det bli mer otydligt. När en mus genast kommer ur buren till handen är det lätt att tolka som tamhet när det är den näststarkaste som vill bort.

Men hanar kan också socialisera med varann. Det är svårt att begripa om se sätter på varann för att det är skönt eller som en del i maktkampen.

Och när styrketestningen är över kan de ligga som svalor på en telefontråd och verkligen se ut som om de gillar närheten med varandra. 

Anmäl
2008-09-04 22:05 #3 av: Elyria

Jättebra!

Vi har några killar som bor ihop. Dallas och Diego har bott ihop sedan de föddes för 20 månader sedan. På senare tid har jag upptäckt att de bråkar när de fått nystädat. Efter någar dagar lugnar de ner sig och är såta vänner igen. Så nu städar jag så sällan som möjligt åt dem.

Deras bröder Domino och Diamond bor också ihop och tills för några veckar sedan bodde även Daniel med dem. När jag blev tvungen att ta bort Daniel var jag lite rädd att det skulle störa ordningen och att det var slut på friden i akvariet. Men nej, de verkar nästan trivas ännu bättre ihop nu.

Våra småkillar Gylfen och Charlie bor också ihop. Men där är det lite väsen ibland, så det närmar sig nog dags att sära på dem.

 

Anmäl
2008-09-05 02:55 #4 av: Grodan

#2 Rida på varandra är definitivt ett dominant beteende och skapar stress och oro - ett tydligt tecken på att hanarna inte trivs ihop.

Ett annat tydligt tecken på att det inte råder harmoni i hanflocken är att det låter därifrån - pip och skrik.

Samt självklart sår och skador, men så långt får man helt enkelt inte låta det gå, man måste lära sig tyda tecknen annars bör man inte ha flera hanar tillsammans.

Det är tråkigt att det verkar vara så utbrett att folk upplever att hanar inte kan bo ihop när det faktiskt inte alls är sant. Många renavlade mushanar har ett tryggt temperament och är inte dominanta mot besläktade hanar. Jag och andra uppfödare har fött upp många sådana i långhår, texel och astrex. Jag har även köpt in ett antal engelsktypade hanar som varit mkt fredliga i sina hanflockar (med söner) och där detta fredliga sätt även nedärvts. Dock finns det en hel del att lära och lära ut, man behöver nog ett öga för vilka/vilken hane som är genetiskt mindre dominant.

Jag skulle också vilja länka till en artikel jag skrev för 2,5 år sedan: Mushanar tillsammans

__________________________________________________

Värd 4 mus-ifokus - Välkommen!   <:3 }~~~  arinella´s råttuppfödning

Anmäl
2008-09-05 12:21 #5 av: amaira

Härligt med många olika aspekter och tankar och erfarenheter.

Grodan, du pratar om renavlade hanar, och det var just vad jag sa i mitt inlägg.

Men - något som Tant Selma ofta tar upp - det handlar om så mycket mera!! Om hur man har dem, personkemi, hur man handskas med dem, omgivningen, burar intill, osv. Och även de "renavlade hanarna" är inte säkert att de fungerar hela livet ut!!! De allra bästa hanarna kan behöva säras på rätt som det är, även om det också händer att det finns hanar som verkligen går bra ihop hela livet.

Men går man ut på ett forum såhär, och säger "hanar går bra ihop, oftast" riskerar man inte då att många som inte vet så mycket än, tror att det funkar, utan att se att det faktiskt inte gör det?

Det går med avelns hjälp att nå fram till hanar som fungerar tillsammans, men det är ju inte deras "naturliga tillstånd".

 

 

Anmäl
2008-09-05 14:24 #6 av: Grodan

Främst pratar jag i a f inte om möss som är uppfödda utan någon som helst tanke på temperament och socialt liv. Många lab.stammar har ypperligt lugna och ej så revirhävdande hanar som kan leva fredligt i flock hela livet. En renavel som är mkt gammal.

Här kan jag tyckas vara rasist, och ja, faktiskt är jag lite det när det gäller viss husdjursavel. Jag föredrar den rasavlade musen, så är det bara. Den är vacker och snäll och hanarna går oftast ihop. Vissa linjer är mer dominanta och vissa mindre. Du kan i princip köpa engelsktypade eller rasavlade möss världen runt och du kan finna att många av de hanarna är väldigt odominanta och kan leva fredligt i grupp.

Men alla har olika åsikter och erfarenheter, givetvis. Jag själv har träffat världens trevligaste siamesehanar som levde fredligt i grupp generation efter generation här i Sverige, medans man i andra länder hävdar att siamesehanar är de som brukar fungera sämst i flock...

Hur burarna står osv... haha... säg det till de uppfödare som har flera hundra möss och fortfarande kan ha fredliga mushangrupper... Jag själv är jättenoga med att hanarna jag avlar på inte skall känna sig stressade av att det finns andra hanar i närheten, av att jag luktar hane mm. Den dagliga skötseln och hanteringen funkar liksom inte med en massa dominanta hanar. Inte för mig. Och ändå tvättar jag händerna hela tiden (men det är nog mer tvångstankar än annat). 

Fast det kanske är så att man behöver lära sig detta den hårda vägen, genom egen erfarenhet/egna misstag. Inte för att vara elak, utan för att det är människans natur litegrann - tror jag. Jag har faktiskt blivit ordentligt musbiten i fingrarna några gånger (två eller tre tror jag) och jösses vad svårt det är att städa musburar med en tumme stor som Globen (fast det var Iona A.E. som hade den, men jag gillar uttrycket så jag snodde det! Åh, vad jag saknar Iona - helt OT, men ibland kan jag sakna musfolk som för länge sedan slutat med möss...)

__________________________________________________

Värd 4 mus-ifokus - Välkommen!   <:3 }~~~  arinella´s råttuppfödning

Anmäl
2008-09-05 22:05 #7 av: TantSelma

Visst, jag uppfattar ridandet som steget före slagsmål eller den som underkastar sig slipper slåss....Och är enormt fascinerad...och reflekterar vidare i förhållande till människor - som vanligt. 

Anmäl
2008-09-06 11:20 #8 av: amaira

#7 Samma här. Sex är inte alltid sex Tungan ute. Det är lika ofta, eller oftare, "maktbeteenden", att tala om vem det är som har makten, vem som bestämmer här.

Ofta används detta vid maktlöshet! Paradoxalt nog. Att behöva VISA, för det är inte självklart, inifrån individen det gäller (djur eller människa).

Även jag gör kopplingar mellan beteendena hos djur och människor. De har ju samma ursprung. I hjärnan. Evolutionsbiologi.

Att sitta och studera hönsen (och tuppen) har gett mig många djupa aha-upplevelser. Inte alltid till "fördel" för mannen jag haft i mina tankar ... Cool men jag FÖRSTOD! Det blev inte längre obegripligt, utan istället tydligt.

Och det är varken konstigt, märkligt eller ens "fel".

Är jag för "djup" nu? Antar det. Strunta i det jag skrivit. Glad

 

Anmäl
2008-09-19 18:15 #9 av: imsuchadiva

mina fyra rara söta muspojkar lever tillsammans. Sover tillsammans, äter tillsammans, springer runt tillsammans.
Och har så gjort i hm, ett år måste det väl snart vara?

Anmäl
2008-09-20 00:15 #10 av: Grodan

#9 Sånt är mkt intressant. Kan du inte starta en tråd om dem, berätta lite, visa foton. Är ju verkligen intressant med härstamning osv.

När de första långhårsmössen kom till Sverige (från Amerika) berättade flera att de var mkt lugnare och snällare än våra andra, och det har ofta varit just långhårshanar som kunnat leva fredligt i grupp. Kan det vara något att filosofera över?

__________________________________________________

Värd 4 mus-ifokus - Välkommen!   <:3 }~~~  arinella´s råttuppfödning

Anmäl
2008-09-20 16:14 #11 av: Nikka

FRÅGA: Om man kastrerar två hanar, kan dessa två bo tillsammans då eller har de kvar revirtänkandet då och slåss ändå, eller blir de mer "honor"?

Är det någon som vet vad det kostar att kastrera en mushane föressten?

Anmäl
2008-09-22 19:39 #12 av: Terato

#9 Jag tycker också som Grodan att du borde berätta mer om dessa möss! :)

#11 Det är väldigt lite experimenterande på kastrerade mushanar som gjorts. Det var en tjej som skrev om några pinkeyed white som hon hade kastrerat och sedan fått att bo ihop med de andra snälla hanarna. Sök i forumet på *kastr* så får du upp några trådar. Glöm inte stjärnorna! :)

Anmäl
2008-09-22 20:22 #13 av: Nikka

#12 Hm... får inte upp några trådar mer än den här när jag söker på det :S

Anmäl
2008-09-23 11:28 #14 av: amaira

Kastrerade mushanar bör kunna bo ihop. Tänk på kastrerade hästar, vallacker. No problems.

Men de bör kanske inte vara "för gamla" när de kasteras, och man beöver vänta ett tag efteråt, så hormonerna hinner "gå ur kroppen" på dem.

En kastration på mus tror jag kostar runt 500 - 600:- Men det gäller att finna en vetrinär som är beredd att utföra jobbet, det är smått, pilligt, och jobbigare än man tänker sig.

Anmäl
2008-09-23 11:50 #15 av: imsuchadiva

Bilder & en egen tråd om mina fyra pojkar kommer så fort jag har tid.

Anmäl
2008-10-08 18:54 #16 av: mickro

för nåt år sedan, så hade jag hanar. då hade jag som flest i en jätte bur 10 st. var inte ett enda bråk i buren, dom låg å sov på varandra,tvättade varandra, precis likadant som mina honor gör nu. inga skillnader alls. var väl lite småbråk när man kom med nya hanar, men då tycker jag nästan att mina honor är värre. =)

så för mig funkade det. å då var det ändå zoo möss. och en tjuvparning. :)

Anmäl
2008-10-08 19:51 #17 av: Terato

Gud vad konstigt alltså.. Jag blir fascinerad!

Anmäl
2015-01-17 15:14 #18 av: Alana82

Gammal tråd jag vet men ett ämne som intresserar mig

Vet inte hur det är med möss men marsvins hanar kan inte bo fler än två i samma bur, där ändrar kastrering ingenting, två är maxgränsen och två kastrater kan inte bo med en eller flera damer, det blir visserligen inga unga men den dominanta hanen kommer försöka jaga bort den andra, trots kastration

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.