Avel och avelsetik

Vad man bör tänka på som nystartad musuppfödare!

2006-10-10 07:33 #0 av: Grodan

Artikel skriven av Elin Mattsson, Vattnadals musuppfödning. Publicerad i HUSMUSEN nr 3 2006.

Vad man bör tänka på som nystartad musuppfödare!

Första gången du tänker tanken att para någon av dina mushonor, anar du inte hur lätt det är att fastna för det. Det är dessutom väldigt lätt att lura sig själv på musuppfödarhobbyn.

Många är det som skaffat några möss till sällskap, ställt ut dem, köpt några till från svemus uppfödare, tagit några kullar, ställt ut dessa ungar med bra resultat och sedan registrerat uppfödarnamn. Så långt är allt väl, och skulle kunna vara det. Tyvärr är det lätt att förivra sig. Det finns så många snygga varianter, kanske vill du ha en av allt du tycker är snyggt. Sedan avlas det för fort, på för många och det sparas för många. På ett år kan du ha gått från att ha några honor till sällskap till att vara en uppfödare med över hundra möss. Antalet hanar börjar bli på tok för högt. Har du inte råd att kastrera hanar kan enda alternativet vara att kulla, dvs avliva oönskade hanar redan innan de är två veckor gamla.

Kanske är det dessutom så illa att du avlat på helt fel djur, så att du får en försämring på både temperament och standardkvaliteten. Du har massor av burar, lägger massor av tid och pengar på dina möss och har massor av dåligt samvete. Du hinner inte med dem som du vill, det luktar alltid illa från några burar och tillsist tycker du knappt om dina möss längre. Då tappar du lusten totalt, och gör dig av med alla djur, behåller kanske några enstaka, men slutar med avel, utställningar och försvinner från föreningslivet.

Vad ska du då göra för att inte gå för fort fram?

Börja med att besöka och delta i utställningar för att se alla varianter. Se sedan till att välja ut en variant, och håll dig till den i början. Frestas inte att skaffa enstaka snyggingar bara till sällskap och skådebröd. Skaffa bara in djur som du planerar att avla på. De ska kunna tillföra något till din avel, typmässigt, hårlagsmässigt, färgmässigt och temperamentsmässigt. Bra aveldsjur ska vara friska och långlivade. De bör vara av bra temperament och av god typ. Dessa punkter bör du ha från grunden, för det går inte att fuska med dem. Färger, hårlag, teckningar och mindre detaljer som öron, svanslängd od kan du förbättra genom avel, bara du har en bra grund.

När du sedan har några blivande avelsdjur kan det vara bra att ställa ut dem. Då får du se vad de har för brister och fördelar. Försök gärna få sitta sekreterare till en bra domare, så får du lära dig massor om temperament, bra musuppförande, typ, färger, hårlag osv. Det finns även en del att läsa om avel och genetik i böcker, häften och på nätet. Svemus standard är ett måste att ha hemma för en uppfödare! Att hålla koll på svemus hemsida och musportaler som mus.ifokus för kontakt med övriga uppfödare och kommande musköpare är värt massor.

Välj att avla bara på dina bästa djur. Ta inte en kull på en mus bara för att du tycker om den. Fundera inför varje parning vad den skulle tillföra varianten och din avel. Avla gärna på så gamla hanar som möjligt, och låt honan växa färdigt och mogna mentalt innan hon går i avel.

Spara några ungar ur varje kull, och ta inte så många kullar att du ökar på ditt musbestånd för fort. Avla sedan vidare på de bästa av honorna och hanarna, och behåll de andra för att hålla koll på linjens fördelar och brister. Var inte rädd att erkänna för dig själv när du gör misstag. Får du för stora problem i en linje, lägg ned den helt, hellre än att avla vidare på djur med dåligt temperament, sjukdomar od.

Hur löser du det sedan rent praktiskt?

Har du bara en bur med honor, märks knappast någon lukt av. Har du däremot 5-6 burar med honor och lika många eller fler med hanar går det inte att komma ifrån att det blir en del lukt.

Ett eget rum att ha sin uppfödning i har stora fördelar. Det behöver inte vara stort, men bör vara bra ventilerat. Ett par ventilationsgaller eller en ventliationsfläkt som ger frisk luft utifrån gör underverk.

Bra belysning och luft ger ett behagligare utrymme för dig och djuren. Se till att ha lämpliga utrymmen för städning av burar, pappersarbete, hälsokontroller samt umgänget med mössen.

Har du sedan lättstädade burar, hyllplan som är enkla att torka av och håller lite ordning och reda, underlättar du ytterligare. Välj den burtyp du och djuren trivs bäst med och se till att minst följa de regler som finns gällande storlek och antal djur per bur.

Vidare gäller det att få tag på ett bra bottenströ, som dammar minimalt, inte ger mössen sjukdomar och ohyra, har bra uppsugningsförmåga, håller lukten borta och inte kräver att du städar burarna onödigt ofta.

Asp i spån eller flis föredras av många uppfödare, medan toalätt och miljöströ föredras av andra för att det är lite lättare att få tag på.

Fodret till mössen blir dyrt när man har många. Istället för att köpa färdiga blandningar som ofta är både dyra och sällan rätt ihopsatta, kan man blanda egen musmat. Köp spannmålen direkt av en bonde, och blanda i frön, torkade frukter, nötter od i lagoma mängder.

En annan sak som kan bli jobbig med musuppfödningen är pappersarbetet. Man ska planera parningar, hålla koll på stamtavlor och linjer, skriva kullregistreringar och skicka in dem, skriva registreringsbevis till alla möss osv. Om man tar många kullar på kort tid, blir det massor av papper, samlar man detta på hög, blir det stressigt och ännu ett moment som tar glädjen från mössen.

Om du har namnlappar på alla burar, ordning i pärmar med stamtavlor och kullregistreringar och sköter detta löpande, så känns det inte överväldigande.

Sammanfattning:

  • Ha inte för bråttom, du får många djur nog förr eller senare.
  • Begränsa dig till en variant till att börja med.
  • Skaffa bara djur som tillför varianten och din avel något.
  • Ha ett eget rum åt mössen, med bra ventilation, bra burar och bra strö.
  • Sköt om dina djur, och känn dig för, så att du inte drar på dig för mycket på för kort tid. Att gå från 2 möss till närmare 100 på ett år eller två kan döda ditt musintresse. Om det däremot sker gradvis under 5-6 år eller fler, så märker du knappt att det händer, varken ekomiskt, tidsmässigt, utymmesmässigt eller ens luktmässigt!

Mu med ungar, foto shw

Mu med ungar, foto shw

Av: Vattnadal

__________________________________________________

Värd 4 mus-ifokus - Välkommen!   <:3 }~~~  arinella´s råttuppfödning

Anmäl
2007-02-03 02:33 #1 av: mandymoo

Puttar lite här med

 

Anmäl
2007-02-03 10:22 #2 av: [mjuue]

Ahaaaa en artikel om det Glad Har läst igenom :) Jättebra! Fick reda på massa!

Anmäl
2009-06-14 15:26 #3 av: Vattnadal

Putt!

MVH Elin

Medarbetare på spetsar och urhundar. VD på Draghundcenter

Anmäl
2010-02-02 11:12 #4 av: [iurochskur]

Hur gamla rekomenderar ni att ungarna är när dom lämnar mamman om dom ska må bra?

Enligt jbv så får man sära på mamma och bebisar när dom är 3 v. Tycker det känns för ungt. 

Anmäl
2010-02-02 11:23 #5 av: Vattnadal

Jag brukar dela hanar från mamma och systrar vid 4 v, ibland lite senare, beroende av hur de utvecklas. En gång tog jag en hane från mamman då han var 3 v, han började rida på henne då, och det kändes lite väl vpågat att ha dem ihop då.

Sen brukar jag bestämma mig runt 6 v eller så vilka som ska bo kvar och vilka som ev ska bli till salu.

MVH Elin

Medarbetare på spetsar och urhundar. VD på Draghundcenter

Anmäl
2010-02-02 11:33 #6 av: [iurochskur]

#5 Oki. Men det är väl inte bra i alla fall att det står 3 veckor på jbv hemsida eftersom då säljs oftast musungarna redan då?

I dom djurbutiker jag ringt runt till tar varken emot mus eller hamster innan 4 veckors ålder. Så då måste det ju betyda att dom håller med om att det bör vara 4 veckor när man får sära/sälja musbebisarna eller hamsterbebisarna?

Sen tycker jag att du som erfaren mus uppfödare kan bedöma själv i enskilt fall (som med din mushane) att det kan vara individuellt rätt för honom att sära på honom och mamman. Men man bör veta om att det ska ske i undantagsfall som detta.

 

Anmäl
2010-02-02 15:47 #7 av: amaira

Att sära på en tidigt utvecklad hanunge (fast 3 veckor har jag aldrig varit med om) och ge honom en annan bur i samma miljö och samma hem, med samma ägare/skötare, och inga transporter osv, det är en himla skillnad mot att sälja och flytta en 3-veckors musbebis.

När jag särar mina hanungar från mamman och honungarna, låter jag dem vara kvar i den ursprungliga buren, medan systrarna, som får flytta till en ny bur får ha sin mamma med sig som trygghet.

 

Anmäl
2010-02-05 15:23 #8 av: Ceciliaolucifer

Puttar för en bra artikel :)

Anmäl
2010-02-05 15:33 #9 av: Vattnadal

Jag kan säga att det är många som börjat med möss, föder upp, och slutar efter nåt år, då de drar på sig för mycket.

Även om man bara ska ha någar till sällskap, och tänker att man kanske ska avla sen i framtiden, bör man tänka efter noga inflr varje inköp. Fall inte bara för snygga foton på nätet. Träffa flera uppfödare, fundera över färger, vilket temperament vill du ha? Skaffa sen inte massor bara för att de är söta, underbara och rara. Ge dig själv tid att bestämma dig vad du vill med mössen. Skynda långsamt!

MVH Elin

Medarbetare på spetsar och urhundar. VD på Draghundcenter

Anmäl
2010-02-05 15:38 #10 av: Ceciliaolucifer

Jag tror också att många djurägare har en längtan efter att avla och känner att möss kanske är en bra start? Men om man enbart avlar för att avla så är det inte så konstigt att man inte fortsätter längre än ett år.

Man måste ha ett tydligt mål och ett bra avelsmaterial :)

Anmäl
2010-03-01 22:54 #11 av: Littlem

Har en fråga ang avel. När ni ska avla möss, hur länge får honan och hanen gå ihop?  Låter ni de gå ihop även när honan fått ungarna?  Eller får de bara gå ihop ett tag och sen får han flytta från honan?

Anmäl
2010-03-02 08:39 #12 av: amaira

Jag har dem ofta ihop ett par veckor. Eller tills det syns att magen börjat växa på honan. Då får hanen "ett riktigt liv" också, under den tiden, med en egen dam att bo med.

Honan är dräktig 19 dagar, och vill man inte ha en ny kull 19 - 21 dagar efter den första, så ser man till att ta bort hanen i säker tid före.

Hon kan nämligen paras omedelbart före födseln, eller till och med strax innan!! Och bli dräktig då.

Det kan finnas särskilda anledningar till att ha två snabba kullar efter varandra (t.ex. att man vill ha pappan gående med sönerna ( = hanar ihop, vilket inte alls är säkert att det fungerar!).

Men tänk på att det är mycket ansträngande för honan, och att första kullen alltså blir avvand redan före 3 veckors ålder! Samt att båda kullarna får dela på näringen från mamman, den ena växande i magen, och den andra via mjölken. Det är inget jag rekommenderar.

 

 

Anmäl
2012-02-22 09:08 #13 av: ariama

*putt*

Anmäl
2012-02-22 09:18 #14 av: villhailler

JA har en frågaaaaaaa om man bor i en tvåa .. å kan inte ge dim ett EGET rumm vad kan man göra då tipps å råd .. tack ^^

Anmäl
2012-02-22 09:38 #15 av: Exoticas

Jag har en luftrenare!! AWSOME!

denna har jag men det finns en djungel av renare!!

http://www.tretti.se/hem-och-tradgard/klimatprodukter/luftrenare/honeywell-haw-501e2?utm_source=pricerunner&utm_medium=pcs&utm_campaign=luftrenare&utm_term=haw-501e2

/Josefin

www.Tejasmamma.se - Teja 2/9 2013 - Försöker med Syskon 

Anmäl
2012-02-22 09:49 #16 av: ariama

Villhailler!

Tips 1. Ha inga hanar! Det är hanarna som luktar, honorna gör inte det.

Tips 2. Ha temperamentsuppfödda möss från uppfödare, då kan du t.o.m. få (nästan) helt luktfira hanar!

Tips 3. När du köper mössen, tala om ditt behov av "doftfri", så får du både hjälp och ärligt svar (om du köper från etablerad uppfödare).

Kyss

Anmäl
2012-02-22 12:38 #17 av: villhailler

#16 nu har jag 7 möss 1 hane 6 honer .. men dom ungarna som kommer ska bli mat .. men ja tänker avansera mig frammåt å eventuellt börga föda upp å avla på allvar eller hur man nu ska säga .. hoppas ni förstår mig ..

Anmäl
2012-08-20 07:55 #18 av: ariama

*putt*

Puttar denna för evig aktuella artikel.

Anmäl
2013-12-31 08:05 #19 av: ariama

Puttar på nytt :-D

Anmäl
2014-03-25 00:55 #20 av: Emelie

Superbra artikel för mig som skall börja lite långsamt! Glad Superbra tips, men de flesta är dock ganska självklara. 

Sajtvärd för Bullhundar, medarbetare på Borderline & Djurtransport.

Står i stargroparna för en förhoppningsvis framgångsrik avel av tan-tecknade möss!

 

Anmäl
2014-03-25 20:08 #21 av: Grodan

#20 Tänk på att artikeln är gammal. Den skrevs för nästan 10 år sedan. Långt innan vi började importera djur och få in de svåra smittor som vi har idag på våra möss.

Köper du nu möss från olika uppfödare behöver du höra med dem om deras djur har samma bakterieflora. Annars riskerar du att få stora problem efter hopsättningarna.

__________________________________________________

Värd 4 mus-ifokus - Välkommen!   <:3 }~~~  arinella´s råttuppfödning

Anmäl
2014-03-25 20:16 #22 av: Emelie

#21 Tack för tipset Grodan! Glad Jag har läst på nu under ca 1 års tid om musavel så jag tror jag har koll på det mest basläggande iallafall, men det skadar aldrig att få samma information flera gånger då det är lätt att glömma vissa saker innan man börjat avla på riktigt. 

Sajtvärd för Bullhundar, medarbetare på Borderline & Djurtransport.

Står i stargroparna för en förhoppningsvis framgångsrik avel av tan-tecknade möss!

 

Anmäl
2015-12-29 23:40 #23 av: Sanjolina

Jag har tre små honor varav jag ev. skulle vilja para (iaf nån av dem) hur vet jag att min hona har just det temperamentet som anses bra?  Är det mer en smakfråga eller finns det riktlinjer angående det? Har två PEW honor och en svart med en vit fläck på magen samt en "dålig" tan då hon har några bruna strån. Har tänkt para en av PEW honorna. Fick veta att de även kanske har gömd splash i sig. 

Tycker det ser otroligt mysigt och lärorikt ut att få vara med från början med möss! :)

Anmäl
2015-12-30 16:04 #24 av: ariama

Du frågar enbart efter temperament, och jag svarar enbart på specifikt det och hoppar över allt annat viktigt. Skrattar

På nivå ett så går alla aggressiva möss bort ur aveln, musen ska inte bita vare sig dig eller andra möss. Inte heller tillåts några stereotypa beteenden som morrhårstugg, barbering, skaka-galler, eller andra "nervösa beteenden". (vilket du redan förstår, säger ändå Blinkar ) De ska helt enkelt vara sunda.

De ska finna sig tillrätta i sin bur och tycka det är okej att bo där.  Och de ska vara hanterbara, det är en grundförutsättning.  De ska klara av att vara i handen utan att försöka rusa iväg, och de ska inte heller gräva mellan fingarna för att de "vill bort". Ju springigare en mus är, desto mer svårhanterlig är den.

Jag vill nog också att de ska uppvisa nyfikenhet, även om de inte är direkt tama.  Dvs de ska nyfiket kika fram när de gömt sig i buren. 

Anmäl
2015-12-30 16:05 #25 av: ariama

Går man upp en nivå, önskar jag en tam mus som självmant går upp i handen och kan stanna där, dvs inte rusar upp för armen, eller över huvud taget bara "ska vidare".

Är den väl hanterad, ska den gilla människor, dvs gilla att komma upp (självmant), gilla att bli pussad på (och stå stilla då). Den vänder sig MOT dig när du pratar med den, inte bort från.  Sedan får man ha förståelse för att möss är pigga, nyfikna och glada djur som "gärna rör sig".

Anmäl
2016-01-17 22:16 #26 av: Sanjolina

Förlåt för sent svar men tack för sammanfattningen #24 #25 :) Det är väldigt uperbart det mesta med hur de ska vara men visste dock inte att "gräva genom fingrar" samt att de "kollar mot en" när man pratar med dem räknades in :)

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.