Avel och avelsetik

ATT AVLA PÅ LIVSLÄNGD

2006-03-11 21:32 #0 av: Grodan

Artikel skriven av Eva Johansson.

Publicerad i SVEMUS medlemstidning HUSMUSEN nr 2 1996.

Att livslängden är en av de egenskaper som man kan påverka i sin avel kanske inte alla uppfödare är medvetna om. Vi har inte så stora problem med livslängden på våra möss som vi har på våra tamråttor, detta är troligen en direkt följd av att det inte färgavlas alltför intensivt på mössen. Trots detta kan det kanske vara av intresse att veta lite om vad man kan göra för att förlänga livet på sina djur avelsmässigt, och vad man bör undvika för att slippa det problem som vi nu har på tamråttan.

Det finns två grundläggande saker att tänka på i sin avel för detta ändamål, dels handlar det om INAVEL och dels om ÅLDERN på avelsdjuren när de paras. Dessa två saker hänger naturligtvis ihop, men jag tänkte gå igenom dem var och en.

Inavel är inte bara av godo, det vet vi väl alla vid det här laget. Inavel kan ge sjuka små möss om man inte vet vad man gör säger en del. Inavel är det enda sättet att avla fram bra utställningsdjur säger andra. Det låter som om det handlar om två helt olika saker! Men vad är då rätt? Är inavel bra eller dåligt?

Det tänkte jag berätta lite om här. Först vill jag bara starkt påpeka att inavel inte är varken bra eller dåligt i sig, det är snarare som ett vasst tvåeggat svärd - det är lätt att göra fel om man inte tänker sig för. Den verkan inaveln har är i grund och botten en koncentrerande verkan. Inavel koncentrerar egenskaperna i linjen. Egenskapen kan vara bra eller dålig, själva inaveln i sig kan inte värderas i gott eller ont, den är bara ett av uppfödarens verktyg i dennes arbete att förbättra sina djur. Problemet ligger i att inavel är en svårbehärskad metod, den kan helt enkelt inte behärskas av alla.

Man kan använda inavel till att avla fram en stam med friska och långlivade möss - om man konsekvent väljer de friskaste och mest långlivade djuren att avla vidare på i varenda parning. Oftast används inavel till att avla fram roliga färger, och till att få behålla och förbättra dessa färger. Inte tänker man så mycket på livslängden då - och det är därför som risken ökar att djuren får en kortare livslängd.

Inavelsgraden är viktig att ha kontroll över, med låg inavelsgrad kan man behöva stamtavlor som går över flera generationer för att kunna hålla koll på hur många gemensamma släktingar djuren egentligen har. Ofta är de flera än man tror - dvs att inavelsgraden är högre än man tror. (Inavelsgraden är alltså ett mått på hur stark inaveln är.)

Åldern på avelsdjuren är en mycket viktigare detalj än folk vanligtvis tycks tro. Det är vetenskapligt bevisat att om man främst avlar på unga djur så ökar risken för att livslängden på djuren skall gå ned. Det är ganska enkelt att förstå om man tänker på hur urvalet av avelsdjur ofta görs inför en parning - man väljer ofta de mest lovande (vackraste) ungdjuren och parar dem tidigt. Då kan man inte veta att den unga honan kanske kommer att utveckla en tumör vid sex månaders ålder och att hanen kanske kommer att dö före ett och ett halvt års ålder. Om man i stället tänkte på att para djuren lite senare i livet så skulle man kunna få ett helt annorlunda resultat. Man kanske väntar med att para honan till sex månaders ålder och upptäcker tumören i tid, dvs använder hennes syster i stället (som kanske lever längre) och man väljer ut en betydligt äldre hane (om han exempelvis är två år gammal så vet man ju redan att han har ganska bra livslängd!).

Eva Johansson

__________________________________________________

Värd 4 mus-ifokus - Välkommen!   <:3 }~~~  arinella´s råttuppfödning

Anmäl
2006-05-22 14:12 #1 av: mandymoo

En liten fråga ang livsläng på möss.

Ungefär hur gamla blir dom, är det skillnad på olika varianter? Färger osv.

Märker man skillnad på möss uppföda i generationer hos uppfödare och zooköpta?
Jag kommer ihåg när jag födde upp undulater - då var det stor skillnad på dom fåglarna som föddes upp av uppfödare o hemma, mot dom som fötts upp på ställen som bara levererade till zoo. Mycket berode på hur dom föddes upp både miljö men framför allt fodermässigt. På sånna ställen får dom ju "bara" mat så att dom växer till sig .. ingen variation osv....

Glad

Anmäl
2009-01-02 07:29 #2 av: Terato

Denh är tråden har jag helt missat! Värd att putta upp tycker jag.

Mina möss har aldrig blivit äldre än 1,5 år. Eller jo, en, hon var zoomus och levde i lite över två år.

Honorna här hemma är nu 1,5 år gamla men de känns inte alls skruttiga så jag hoppas att de ska få vara med lite längre!

Anmäl
2009-01-02 08:34 #3 av: Muszimba

En svensktypad mus blir i genomsnitt 1,5-2,5 år och den lite större engelsktypade blir yngre i genomsnitt. Jag har haft en mus som blev 2 år och 9 månader gammal. Nu har jag 1 på 1,5 år och några som är runt 4-5 månader gamla.

Anmäl
2009-01-03 07:29 #4 av: Terato

Å, tack för den infon Muszimba!

Anmäl
2011-12-27 05:28 #5 av: Grodan

Mycket läsvärd artikel!

__________________________________________________

Värd 4 mus-ifokus - Välkommen!   <:3 }~~~  arinella´s råttuppfödning

Anmäl
2013-04-28 12:47 #6 av: Sync

Putt :)

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.