Beteende, skötsel & hälsa

Luftvägssjukdomar

2012-01-27 12:07 #0 av: Grodan

Luftvägsinfektioner och luftvägssjukdomar är de vanligaste problemen på möss idag.

Vad är luftvägssjukdomar?

Luftvägsinfektioner är allt från nysningar, hostningar, ljud vid andning (så kallat rossel) och även lunginflammation.

Musens luftvägar är varma och fuktiga och därmed känsliga och även det perfekta stället för bakterier och virus.

Problem med andningsvägarna beror på infektioner av bakterier och/eller virus som orsakar slem i luftvägar, ärr, nekroser, bronkit (inflammation i luftrören), abcesser, sjuklig förändring av slemhinna och lungor med mera.

Bakterier och virus

Det finns många olika bakterier och virus som kan orsaka ganska likartade luftvägsproblem och det kan vara väldigt svårt att skilja dem åt. De flesta av dem framkallar inte sjukdom ensamma utan tillsammans med andra faktorer.

Mycoplasma pulmonis och Sendai-virus anses vara de vanligaste orsakerna hos musens luftvägsproblem. I praktiken är dock allvarlig luftvägssjukdom hos mus, en kombinerad infektion av Sendai virus och Mycoplasma pulmonis, även om Sendai virusinfektion ensam också kan orsaka svår sjukdom.

Andra bakterier och virus som kan orsaka luftvägssjukdomar på möss är

  • Pneumonia virus of mice
  • Pneumocystis carinii
  • Mycohaterium avium-intracellulare
  • Chlamydia trachomatis
  • Klebsiella pneumoniae
  • Streptococcus pyogenes
  • Mycoplasma neurolyticum
  • Mycoplasma collis
  • K virus
  • Corynebacterium kutscheri
  • Pasteurella pneumotropica
  • Bordetella bronchiseptica
  • Adenovirus
  • Cilia-Associated Respiratory (CAR) Bacillus

Jag går inte igenom dem alla, utan bara de vanligaste förekommande.

Mycoplasma pulmonis

Mycoplasma pulmonis är den vanligaste bakterien på möss idag. Det är en bakterie som saknar cellvägg och därmed oerhört svår att medicinera bort med antibiotika då de flesta antibiotika hindrar bakteriens uppbyggnad av cellvägg.

Värddjur: Råttor och möss anses vara de naturliga värdarna för bakterien, men emellanåt har man även funnit den på vilda råttor, bomullsråttor, kaniner, syriska hamstrar och marsvin.

Infektion inträffar vanligen utan kliniska tecken. Symtomen är ospecifika, men kan vara: snuva, rossel, snabb andning, viktminskning, krökt kroppshållning, ruggig päls, inaktivitet och snedskalle.

Mycoplasma varierar en hel del på grund av miljö, värd och biologiska faktorer. Faktorer som är gynnsamt för Mycoplasma är höga halter av ammoniak i bur och miljö, samtidig infektion av annan bakterie eller virus, vitamin A eller E-brist samt genetisk känslighet.

Insjuknandet kan vara akut eller kronisk, och inkluderar: snuva, öroninflammation, laryngit (inflammation i struphuvudet), trakeit (infektion i luftstrupens slemhimma), bronkit (luftrörskatarr), , bronkepitel, lungabcess, alveolit (inflammation i alveolerna i lungorna), cellförändring i näsan, mer sällan lungsäcksinflammation och emfysem. Mycoplasma infektion i könsorganen kan orsaka vävnadsförändring och reproduktiv ohälsa.

Man kan förhindra sjukdom och lindra utbrott genom att kontrollera miljömässiga faktorer som gynnar Mycoplasma t ex genom att städa burar ofta, minska antalet djur i burarna och förebygga virusinfektioner. Antibiotikabehandling kan lindra och avlägsna sjukdomssymtom.

Sendai virus

Sendai virus är mycket smittsamt, en av de mest smittsamma infektioner på gnagare. Det är också ett mycket vanligt virus, 70% av gnagarna anses vara smittade med det.

Värddjur för Sendai virus är: möss, råttor och hamstrar. Möjligen även marsvin.

Eftersom det är ett virus kan man inte behandla med antibiotika eller annat mot den.

Smitta sker genom intim kontakt och luft. Virusreplikation tros vara begränsad på luftvägarna och förekommer endast ca 1 vecka efter infektion under normala omständigheter.

Sendai virus ensamt (dvs som inte kompliceras av andra bakterier/virus) hos möss brukar följa en av två kliniska mönster:

  1. Subklinisk infektion, dvs sjukdomen är inte fullt utvecklad och ger inga eller obetydliga symtom och sjukdomstecken. Vuxna möss har aktiv immunitet på grund av tidigare infektion, och bär inte på viruset. Nyfödda möss är passivt skyddade av antikroppar hos modern tills runt 4 till 8 veckors ålder då de blir smittade. Återvinning är snabb utan sjuklighet eller dödlighet. Infektion underhålls av kontinuerlig tillförsel av unga mottagliga möss.
  2. Kliniskt uppenbar infektion. Detta är det mönster som uppstår när en musgrupp är först smittade av viruset. Infektion sprider sig i hela musgruppen inom en kort tid. Symtomen är varierande men kan inkludera tjattrande, mild andnöd, och förlängd dräktighet hos vuxna, dödsfall (tom hela kullar) hos nyfödda barn och dibarn, och dålig tillväxt hos avvanda och unga vuxna möss. Häckningskolonier återgår till normal produktivitet i 2 månader och därefter upprätthålla subklinisk mönster av infektion

När infektionen har diagnostiserats krävs att smittade djur hålls under strikt karantän, att man upphör med all uppfödning, inte tar in nya djur och ej flyttar ihop några djur under en period på 6-8 veckor tills infektionen har gjort sitt och virus har eliminerats naturligt.

 

Pneumonia Virus of Mice

Som namnet beskriver är detta ett virus som orsakar lunginflammation på möss. Det är inte ovanligt att viruset förekommer på laboratoriemöss.

Värddjur för viruset är möss, råttor och hamstrar. Möjligen även marsvin och kaniner.

Aktiv infektion är kortlivad och varar endast upp till ca 9 dagar. Ihållande infektioner förekommer sällan hos möss som är friska, i bra kondition och ej utsatta för andra virus eller bakterier. Immundefekta möss infekterade med viruset utvecklar däremot kronisk lunginflammation med avmagring och död.

Smitta sker uteslutande via luftvägarna, främst genom direktkontakt. Pneumonia Virus of Mice har relativt låg smittsamhet för möss men högre för råttor och hamstrar.

Pneumocystis carinii

Pneumocystis carinii tros vara en svamp som finns naturligt hos mössen.

Värddjur är människa, möss, råttor, kaniner, illrar, och många andra däggdjur.

Insjuknande sker hos immundefekta djur eller vid behandling av kortison. Symtom på insjuknande är svår lunginflammation, sträv päls, andfåddhet, blåaktig färgad hud och död.

Cilia-Associated Respiratory (CAR) Bacillus

Denna bakterie kallas oftast bara för CAR-Bacillus och smittas via direktkontakt mellan djur.

Värddjur: tama och vilda råttor, afrikanska vitsvansråtta, kaniner och möss.

Kliniska symtom är samma som för Mycoplasma och kan även vara: ruggig päls, inaktivitet, snedskalle och ökad utsöndring av porfyriner runt ögon och näsa.

CAR-Bacillus infektioner förekommer oftast vid svår Mycoplasma pulmonis infektion med några särdrag, som svår bronkiektasi (onormal utvidgning av luftrören) och bronchiolectasis (kronisk utvidgning av bronkioler), lungabcess, överflöd av slem i peribronchiolar alveolerna. Multifokal nekros av bronkiella och bronkial epitel med en akut inflammatorisk reaktion och ofta utvecklas till allvarlig granulomatös (tumörliknande bildningar) inflammation i väggar av luftvägarna och abscess bildas i luftvägarna. Kan leda till förvrängda, ärrade bronkioler och obliterans bronkiolit. CAR bacillus kan också finnas i samband med Mycoplasma infektion i näsgångarna, struphuvud, luftstrupe och öra.

Det finns studier på att medicinering på möss fungerat för att få bort CAR-bacillus.

 

Pasteurella pneumotropica

En bakterie som kan orsaka en mängd olika sjukdomar hos möss som förkylning, andningsproblem, ögoninflammation, tårkanalsinfektion, livmoderhalscancer, prostatasjukdomar, livmoderinfektioner och öroninflammation.

Värddjur: möss, råttor, hamstrar, marsvin och flera andra.

Smitta sker genom kontakt och smittade områden (hud, kläder, parasiter mm).

Kliniska symtom: rossel, hudproblem, missfall/förlossningsproblem, varig inflammation i sår/skador, röda tårar. 


Möss kan ha Pasteurella pneumotropica infektioner i de övre luftvägarna, mag-tarmkanalen, slemhinnor och andra ställen utan att uppvisa sjukdom. Pga detta är det mycket svårt att upptäcka den i tid. Som de flesta andra bakterier som nämns här uppvisar Pasteurella pneumotropica gärna sjukdom då det finns andra smittor närvarande som sänker värddjurets immunförsvar.
Antibiotikabehandling kan ta bort infektion och sjukdom, dock finns inte källor som styrker att det går att förinta helt.

Källor

Diseases of Research Animals, pdf

Infectious Diseases of Mice and Rats (1991)

http://info.criver.com/flex_content_area/documents/rm_rm_r_cilia_assoc_respiratory_bacillus.pdf

 

__________________________________________________

Värd 4 mus-ifokus - Välkommen!   <:3 }~~~  arinella´s råttuppfödning

Anmäl
2012-02-01 18:43 #1 av: Lamina

Mycket bra artikel, men förstår inte: Hur kan man skilja dom åt? Och hur behandlar man dom..?

//Lamina

Before we work on artificial intelligence, why don't we do something about natural stupidity?

Anmäl
2012-02-01 19:02 #2 av: Grodan

#1 Tack. Några frågeställningar lyckas artikeln stilla medans den givetvis kan väcka fler. Vad jag ville visa med artikeln är att det finns många smittor som orsakar luftvägsproblem på möss och att många är väldigt allvarliga.

Min åsikt är att när/om man misstänker allvarlig smitta i sin musgrupp skickar in en sjuk mus på provtagning till SVA. Innan man skickar in musen bör man kontakta SVA för att få tips och råd hur exakt detta skall gå till. Det är av stor vikt att man gör rätt och har en noga genomtänkt frågeställning så att man får svar man kan ha nytta av.

Provtagningen talar om vilka smittor musen har och vad exakt dessa smittor är känsliga mot för preparat och man kan då behandla sin besättning.

 

__________________________________________________

Värd 4 mus-ifokus - Välkommen!   <:3 }~~~  arinella´s råttuppfödning

Anmäl
2012-02-12 17:08 #3 av: Grodan

Det vanligast våra möss har idag är en infektion i luftvägar av mycoplasma pulmonis och pasteurella pneumotropica. (Tillsätts smitta 3 eller om myco och/eller pasteurella muterat så kan de svaga mössen insjukna/dö snabbt utan förvarning på epidemiliknande sätt. OBS! Detta är min personliga erfarenhet.)

 

De flesta uppfödare, grossister, odlare etc medicinerar inte sina djur. Det innebär att de kan ha en mängd smittor på sina djur.

Frågan idag är då vad gör vi?

Jag skulle först eg vilja att alla som föder upp möss tar reda på vilka smittor de har. För att det är intressant. Därifrån kan man sedan ev ta steg 2.

 

__________________________________________________

Värd 4 mus-ifokus - Välkommen!   <:3 }~~~  arinella´s råttuppfödning

Anmäl
2012-05-02 22:12 #4 av: [TomasH]

Det är den här artikeln som Grodan pratar om i sin telefon ;-)

Isn't it, Froggy?

Anmäl
2012-05-02 23:20 #5 av: Grodan

#4 Jupp.Skrattande Du kan kolla någon av källorna för mer info om du vill (ska bara ändra första länken - den är fel).

__________________________________________________

Värd 4 mus-ifokus - Välkommen!   <:3 }~~~  arinella´s råttuppfödning

Anmäl
2012-05-02 23:32 #6 av: Grodan

#4 Det finns mycket att skriva om Pasteurella, men jag valde att fatta mig ganska kort och hålla tonen professionell. Skrattande

__________________________________________________

Värd 4 mus-ifokus - Välkommen!   <:3 }~~~  arinella´s råttuppfödning

Anmäl