Annons:
Etiketter3-beteende-skötsel-hälsaartiklar
Läst 9541 ggr
ajanki
5/14/12, 10:01 AM

Att sätta ihop hanar med andra hanar

Att sätta ihop hanar med varandra

När jag köpte mina första möss så visste jag inte mycket om dessa underbara djur. Jag läste allt jag kom över och bombade mina nya musvänner med frågor.

En av dom första sakerna jag fick reda på var att det inte gick att ha hanar ihop, i alla fall oftast inte. Och gick det att ha dom ihop så var det oftast far och son eller bröder. Naturligtvis var det många uppfödare som jobbade på att få hanarna att kunna bo ihop, men att lyckas med det går ju inte precis över en natt!!  Jag tyckte så synd om dom hanar som behövde bo ensamma.

Jag är väldigt mycket med mina möss, flera timmar om dagen och det gör att jag tittar och iakttar dom väldigt mycket. Så jag tänkte att jag skulle prova och se hur mina hanar betedde sig när dom fick träffa varandra.

Dom första som jag satte ihop på motionsbordet var två helt obesläktade hanar (den ena 2 månader gamla Hjortron och den andra 7 månader gamla Morakullan´s Kvantilmus), där gick det inte att missta sig vem som var den dominanta av dom.

Det var Hjortron som var dominant, han slog hårt med svansen och flög på Kvantilmus. Kvantilmus svarade inte först utan gick därifrån men Hjortron följde efter och då tänkte Kvantilmus svara så då särade jag på dom .

Detta var mina första mushanar, i dag så hade jag kanske försökt lite mer. Dessa två hanar bodde senare med sina söner livet ut och det fungerade jättebra.

Fick sen idén att prova med obesläktade unga hanar.

Björndalens Golden Bear och Rob Roy

Provar flera olika ställen där de får hälsa på varandra

Jag börjar alltid med att dom får hälsa på varandra när jag håller i dom, jag har en mus i varje hand och sätter ihop händerna så att dom får hälsa och nosa på varandra. Jag ser direkt om dom kommer acceptera varandra eller inte.

Är hanen väldigt dominant så slår den med svansen, men den kan visa det på andra sätt också. T.e.x stryka öronen bakåt eller nosa och puffa hårt på den andra hanen. Vid minsta tecken på att dom inte gillar situationen så slutar jag direkt!

Går det bra när dom hälsar på varandra i mina händer så får dom träffas på ett bord utan saker, jag vill inte att dom ska ha grejer som dom blir distraherade av utan jag vill se hur dom är mot varandra.

Om dom hälsar fint på varandra utan att börja bråka, utan att jaga varandra, utan att rida på varandra eller nåt annat som visar att dom inte tycker om situationen så får dom komma ner i en bur som är helt nytvättad med nya, rena saker.

Det är inte alltid det går bra i buren bara för att det har gått bra i dom andra två momenten, så jag lämnar dom aldrig själva när jag satt ner dom utan jag är kvar i rummet minst ett par timmar och kollar på hur dom beter sig.

Jag har flera stora flockar med helt obesläktade hanar och det fungerar så bra! Men jag glömmer aldrig att det faktiskt kan vända en dag och att dom kan börja bråka.

När jag städat i nån av hanflockarnas bur så är jag väldigt noga med i vilken ordning jag sätter ner dom för att undvika att dom börjar bråka.

Jag sätter alltid ner den minst dominanta hanen först och den mest dominanta får alltid komma ner sist.

Vilka hanar trivs med andra hanar?

Jag har haft olika slags hanar, hanar som trivs med att vara själva och såna som inte gör det. Mest har jag haft hanar som absolut inte trivs med att vara ensamma.

Och jag kan se på hanarna om dom mår bra. Om en hane trivs med att vara ensam så ser jag det på att han lever sitt eget lilla liv i buren. Han äter bra, han klättrar och leker ensam, gräver och biter på kartonger o.s.v När jag kommer och ska ta upp han så blir han glad, men inte hysteriskt glad utan bara: vad kul att du kom och roade mig lite.

En hane som inte trivs att vara ensam kan visa det på olika sätt. Han äter dåligt eller tvärtom vräker i sig av all mat, han ligger mest och sover och struntar i att gräva, leka o.s.v han bara "lever" utan det roliga som han faktiskt kan göra. Eller så är han hysteriskt överaktiv (i alla fall när jag ser honom) klättrar stressigt i burtaket och pockar väldigt mycket på min uppmärksamhet och när jag väl tar upp honom så blir han så hysteriskt glad att det känns konstigt.

Jag hade två hanar (Morakullan´s Epoximus och Morakullan´s Dollarmus) som bodde ihop ganska länge men till slut fungerade det inte så jag fick sära på dom.

Dollarmus visade alla tecken på att han inte ville bo själv. Jag hade inga unga hanar just då så han fick vänta ett par veckor.

Så kom den dagen då han skulle få två småpojkar som sällskap, först kollade han dom noga(dom luktade ju mamma och systrar)men jag såg hur lugn och fin han var med dom så jag satte ner dom i en bur tillsammans.

Detta var alltså hanar som han inte har nån släktskap med alls, det första han gjorde när jag satte ner dom var att först tvätta den ena pojken och sen den andra!

Efter det så puttade han på dom först till matskålen och sen till vattenskålen, sen la han sig nästan på dom…nu skulle dom sova tyckte han! Att se hur glad han blev av sällskap fick mig att bli väldigt glad!

Vilka hanar vill bo ensamma och vilka vill inte?

Det finns hanar som inte alls vill bo med andra hanar och visar det ganska tydligt. Tydligast är ju dom hanarna som slår hårt med svansen även mot unga hanar, eller som blir klart störda av att jag luktar av en annan hanmus. Oftast är det hanar som är väldigt dominanta och luktar starkt, men inte alltid. Hos dom hanarna kan jag sätta in bebisar och det fungerar ganska bra men jag får vara beredd på att dom kanske måste säras längre fram.

Jag har en del ganska stora flockar med väldigt snälla hanar (som är obesläktade) där jag ibland kan sätta in en ny kille och jag vet att det alltid kommer fungera, för dom är så vana att bo i flock och att den utökas är helt normalt för dem!

Är alla hanar som luktar starkt dominanta?

Jag fick hem en ung kille (Björndalens Golden Bear 6-7 veckor) som bott ensam sen han särades från systrar och mamma. Han luktade väldigt starkt så jag förstod att han var en dominant hane (dom luktar alltid starkare) tanken var hela tiden att jag skulle prova att sätta in honom med några pojkar som var yngre, men jag ville att han skulle bo in sig hos mig först och jag ville iaktta honom för att se vilken sorts kille han var.

Jag hade inte haft honom i många dagar så insåg jag att detta var en väldigt mjuk och snäll kille trots sin starka lukt!

Hur såg jag att Bear inte var dominant?

Han var så himla mjuk i sättet mot mig, mild i blicken och det fanns liksom inget hårt eller dominant i hans sätt. Sen syntes det ju på en gång när han fick träffa dom killar han bor med nu, det är fyra bröder och han fick träffa dom en och en. Han bara nosade mjukt och fint, struntade helt i baken på dom, nosade bara i ansiktet.

Avla fram "snälla" hanar

Jag vet att det är många som genom åren avlat på hanar som inte är så dominanta, och att det till viss del fungerat väldigt bra!

Jag tror att vi genom temperamentsavel kan få fram mindre dominanta hanar som kan leva ihop med andra hanar.

Jag själv tycker att det för hanarnas skull, skulle vara väldigt bra. Kankse det är onormalt i naturen, men dom bor inte i burar och blir matade i naturen heller.

Jag använder aldrig en hane som är för dominant, använder jag en hane och han inte ens kan bo med sina söner sen, då använder jag honom inte igen.

Jag märker stor skillnad på hanar som är temperamnetsavlade och dom som inte är det!

Tecken på att hanar inte kan/vill bo med andra hanar

  • en hane som rider på en annan är för dominant och hans ridande skapar stress, oro och obehag, han måste genast separeras från övriga
  • hanar som lätt tumlar runt i spånet behöver inte vara något annat än att de gör upp om rangordning, så tillvida de inte skriker samtidigt och biter hål i varandra - man behöver lära sig se skillnad på dessa saker
  • hanar som jagar andra hanar och biter i rumpan/ryggen fungerar ej i flock
  • om någon i hanflocken blir lite smal eller i lite sämre kondition visar den tydligt att något inte står rätt till

Läs också:

Mushanar ihop artikel av Eva Johansson

Mushanar tillsammans artikel av Grodan

Diskussion om hanar ihop: Hanar ihop-NEJ!!

Dessa pojkar bor fredligt tillsammans i en stor flock

Annons:
ajanki
5/14/12, 7:03 PM
#1
fiffiluren
5/14/12, 7:28 PM
#2

helt ärligt blir jag lite orolig när alltfler uppfödare koncentrerar sig på att hanar ska fungera i flock och avlar fram hanar som helt tydligt mår dåligt av att vara själv.

Jag har kommit fram till att ensama hanar är dom jag gillar bäst, visst är det mysigt att ha en hel hög med musisar att gosa ner näsan i, men jag tycker inte att jag får samma kontakt med flocklevande möss.

Och ensamlevande gangare såsom hamstrar intresserar mig inte ett dugg, så jag vill ju hålla på med möss.

Nu vet jag att det är väldigt länge, om det ens är möjligt, tills alla mushanar måste leva i flock. Men oron ligger som kvar.

Kanske helt obefogat, men har velat skriva ut det här länge, har bara inte kommit mig för att skriva en egen tråd om det.

Hur som, tack ajanki för en bra, välskriven och detaljerad artikel, mycket nyttigt där ^^

Camillhe
5/14/12, 7:28 PM
#3

Jätteintressant artikel!

(texten är grå i stycket "avla fram snälla hanar", ska den vara det?)

Jag blir jätte-intresserad av det här: "Jag sätter alltid ner den minst dominanta hanen först och den mest dominanta får alltid komma ner sist."

Varför? Skulle den dominanta hanen annars tycka att dom andra kommer ner på hans revir?

Det här var absolut inte menat som kritik utan jag blev väldigt nyfiken på hur hanarna fungerar ang. just det.

Tack för en väldigt bra artikel!

ajanki
5/14/12, 7:35 PM
#4

#2 Tack för dina kommentarer, denna diskussion är mycket intressant och det är kul att höra vad andra tycker.

#3 Nej, texten ska inte vara grå, försökte ändra den till svart men det bara försvann, vet ej varför.

Risken med att sätta ner den dominanta hanen först är att han precis som du skriver tycker att dom kommer ner på hans revir, jag har också märkt att den dominanta hanen blir lugnare om dom andra hanarna redan är i buren när han kommer ner.

Vad glad jag blir att du tyckte den var bra!!

Camillhe
5/14/12, 8:29 PM
#5

Det kan verka som en obetydlig detalj för mig men jag har sett andra, i mina ögon obetydliga detaljer, påverka djuren mycket. Jag förmänskligar lätt djuren och tycker att dom ska borde vara smartare än att sådana saker ska påverka dom. Därför är det så himla intressant med detaljer och att få lära sig mer om hur det påverkar djuren.

Grodan
5/15/12, 12:03 AM
#6

Äntligen är den uppe!!!

Vi har jobbat hårt med denna. Jag har försökt att fråga och få ajanki att beskriva hur hon gör när hon får hanar att bo ihop i fredliga flockar. Pga att ajanki gör på ett helt annat sätt än jag själv gör och har en massa intressanta tankar.

Tyvärr orkade jag inte hela vägen. Därför kan ev artikeln kännas som om den inte är helt klar.

Jag anser att den skall få vara så. Den skall få väcka debatt, diskussioner osv.

MEN… jag vill ha en trevlig ton. Skrattande

#2 Hm… alltså, det där kändes inte jätteroligt att läsa. Vem har sagt att vi avlar fram hanar som inte kan eller vill bo ensamma?

Vi pratar här mycket om att LÄSA sina hanar. Ajanki ser på hanar om/när de vill/kan bo ensamma eller i flock. Många ser inget sådant alls på sina hanar…

Jag anser att det behövs mycket mer generellt seende på beteende och temperament för att lyckas avla fram harmoniska och trevliga hanar som trivs med det liv man ger dem i fångenskap - vare sig det är som ensamma eller i grupp.


❤️ Värd 4 mus-ifokus - Välkommen!   <:3 }~~~ ( http://gerodean.se/ecards ) ❤️

Annons:
Grodan
5/15/12, 12:08 AM
#7

Ändrat den gråa texten nu. Man går in i html och tar bort den felaktiga koden… hehe (i detta fall så var det en signaturtext som lagt sig kvar och färgade stycket grått)


❤️ Värd 4 mus-ifokus - Välkommen!   <:3 }~~~ ( http://gerodean.se/ecards ) ❤️

fiffiluren
5/15/12, 12:51 AM
#8

#6 nej det kanske var fel ställe att skriva in det på, men det här är något jag tänkt på i månader utan att få det ur mig. För mig känns det som om alltfler uppfödare riktar in sig alltmer på att hanar ska kunna leva i flock.

fasiken, vet inte hur jag ska formulera mig för att verkligen få fram vad det är jag menar…

ser att jag också skrev lite kort där uppe, får det att låta som om dom avlar på möss som mår dåligt av att må själv, det var ju inte alls det jag menade. Utan det är väl mer en "bieffekt" av att man avlar på flocksmarta hanar.

jag å formulera mig i språk eller text - det finns inte…

får väl återkomma i morrn, eller bara släppa det helt

Grodan
5/15/12, 1:11 AM
#9

#8 Bra. Då är jag med. (Tog bort en svordom i ditt inlägg här ovan…)


❤️ Värd 4 mus-ifokus - Välkommen!   <:3 }~~~ ( http://gerodean.se/ecards ) ❤️

ariama
5/15/12, 7:36 AM
#10

Underbar artikel Ajanki! Kyss härligt hur väl du kan läsa dina möss! Det är en av de viktigaste förmågorna, anser jag, när man föder upp möss. Egentligen när man har djur över huvud taget.

Jag, som ett par gånger har blivit illa huggen, vill påpeka att här pratar Ajanki om uppfödarmöss. De möss man kan finna "på marknaden", kan vara hur-som-helst. Och om man då låter två hanar nosa på varandra, från var sin hand, kan en hane "bli galen" och hugga dig i stället för den andra musen, om du hindrar honom, eller bara särar på händerna igen.

En gång blev jag huggen enbart för att jag hållt i en annan mushane före honom. (mina första möss, dåligt köp, och okunskap från min sida)

Vänliga hanar är underbara! Men det FINNS hanar som hugger!! De kan till och med dyka upp från uppfödare …

Så, det gäller att vara duktig på att kunna läsa sina möss, innan man börjar prova.

Vattnadal
5/15/12, 2:04 PM
#11

Jag antar att vi avlar hanar med mindre mängd testosteron, och det är ju bra i viss mån. Avlar vi detta för långt får vi hanar med mer feminint uttryck och som såsmångom kanske duger sämre i avel.

Det ska vara med ,åtta, detta, lagom lixåm. Sen finns det troligen alltid hanar som inte trivs med andra, det är jag övertygad om.

Jag hör till dem som avlar på att få hanar att kunna bo med andra hanar. Jag har 2 ensamma hanar nu, den ena en ung kille, ensam hane i sin kull, som inte ville bo med en obesläktad hane. Han får bo ensam till han är gammal nog att få en fru. Den andre bodde med sin far och en bror. Brosan såldes, sen blev hanen sjuk och fick somna in. Han är oixå för ung för att få en fru än, så han får bo ensam ett tag.

De flesta hanar som bor i grupp är far/son eller bröder. Har en grupp med 3 bröder (nåja, en av dem har dött, så det är bara 2 kvar) och sedan 3 bröder, där en av de äldre är pappa, de anra farbröder. Den gruppen är så himla rar, de är mjuka, vänliga, luktar inget. Måste avla mer på dem, de äldre är 1 år och 7 mån nu, de unga är 8 månader…

Har en grupp med unga hanar där det är 3 kullar med brorsor som bor ihop. Börjar de tjafsa, kommer jag att börja med att sätta varje brödragrupp tillsammans, i värsta fall dela upp dem mer.

MVH Elin

Medarbetare på spetsar och urhundar. VD på Draghundcenter

Tsunamis
5/15/12, 3:51 PM
#12

Tack för en toppenfin artikel Anette!!

Jag kör samma som med mina andra småknytt gerbilerna. Jag utsätter dem inte för gruppkonstellationer som är onaturliga för dem, det känns helt enkelt inte etiskt försvarsbart. Att ha hanar ihop till en viss ålder innan de används för avel anser jag som en separat sak och är ok. Och jag förstår de övriga resonemangen att fortsätta ha dem ihop även efter parning/avel men jag anser inte att fördelarna överväger nackdelarna. Men det är ju vad jag tycker Glad

MvH  Tsunamis

UlrikaD
5/16/12, 12:30 AM
#13

Men är det inte väldigt själviskt att vilja ha hanar själva för att de är mer gosiga och kontaktsökande?

Alla andra stunder på dygnet som vi inte är med musen då? Vem kan de vara gosiga och kontaktsökande med då?

Annons:
Camillhe
5/16/12, 1:03 AM
#14

Oj jag blir lite förundrad över "gruppkonstellation som är onaturlig".

Det måste väl vara lika onaturligt för en hane att bo ensam hela livet?! Så lever de väl inte i det vilda? Där lever väl en hane med honor och ungar…

Och sen är ju hela hållandet av djur i bur ganska onaturligt överlag. Men om vi vill ha burdjur så är det väl ändå viktigt för djur som är så sällskapliga av sig som möss att verkligen kämpa för att de ska kunna leva med andra.

Jag tycker också att det är lite synd att det ska debatteras om att hålla hanar i hop i kommentarerna till denna artikeln, finns ju så många trådar där det diskuteras och jag kan känna att det blir som kritik mot artikelförfattaren indirekt även om det inte är med vilje.

Grodan
5/16/12, 1:06 AM
#15

#14 Håller med. Vi var lite rädda för det. Därför finns länkar till tråddiskussioner i ämnet i artikeln.


❤️ Värd 4 mus-ifokus - Välkommen!   <:3 }~~~ ( http://gerodean.se/ecards ) ❤️

fiffiluren
5/16/12, 1:06 AM
#16

nej jag tycker inte att det är själviskt att vilja ha kvar hanarnas naturliga beteende som är just att leva ensama utan andra hanar omkring sig.

Grodan
5/16/12, 1:58 AM
#17

#16 Jag vet att det andra som har samma åsikt som du. Och jag respekterar det.

För mig har det blivit mycket lättare att ha uppfödning sedan jag började avla medvetet på mjukare djur som fungerar i flock. Jag tittar även på hur honor är, att de trivs i stora flockar, att de inte är elaka mot nykomlingar osv.

Jag är inte så mycket för vildmöss och hur de är utan väldigt mycket för ras-, uppfödar- och utställningsmöss. Tama möss. Möss som trivs i flock. Möss som trivs i fångenskap.

Hanar som jag väljer att inte avla på, för att de är för dominanta för min smak, kan jag sälja och ibland fungerar de inte heller som ensamma hanar. De är för dominanta. Så trots mitt urval och selektion i flera år, har jag inte helt fel. De hanarna fungerar inte som sällskapsmöss alltid.

Vi kan tro att vi påverkar mycket, men vi kan inte göra något som inte redan finns i musens natur, så länge vi inte går in och genmanipulerar. Och det gör vi ju inte. Vi avlar bara på de som fungerar bäst som sällskapsmöss och får en massa trevliga saker på köpet, som t ex att hanar kan leva fredligt i grupp och att även honor är mildare mot varandra.

För några år sedan kunde både honor och hanar slåss. Det var inte ovanligt att vissa honor var så mordiska att de kunde döda nykomlingar. Idag har vi inte dessa problem. En dominant mushona jagar en nykomling och biter lite hål i den (ok, det är inte acceptabelt i min värld och inte ett dugg trevligt), men hon dödar den sällan. I naturen är det säkert fullt naturligt att de dödar nykomlingar.

En annan sak jag avlar på är honor som inte vaktar sina ungar eller bon. Jag tror inte att det är så naturligt för mushonor att vakta med tänder. Men jag nämner det ändå - för att folk skall kunna förstå att möss är av naturen mildare än råttor (nu avlar jag inte gärna på en råtthona som vaktar heller men det hör inte hit!). Skulle en hona vakta, så vill jag inte gå vidare där. Det har hänt en enda gång att en hona vaktat sin kull, på ca 500 kullar.

Jag avlar heller inte på musungar som är så rädda i popcornåldern att de bits. Popcornåldern är naturlig för möss, men jag anser bara att den är otrevlig på tammöss. I naturen räddar det säkert deras liv att de kan poppa iväg och bitas. Men jag är inte någon fiende och jag tycker aldrig att det blir en harmonisk och lycklig tammus av en unge som varit sådär rädd. Därför vill jag inte sprida det anlaget vidare.

Jag nämner bara några saker här. Jag selekterar för tamhet på mycket mycket flera sätt. Hur mössen är att hantera. Hur de reagerar i vissa situationer osv osv. Jag väljer bort djur ur min avel som jag anser inte trivs, är stressade eller olämpliga som både sällskaps och avelsdjur av andra anledningar. Till min avel väljer jag istället möss med hög stresströskel, som trivs i fångenskap och som är glada i människor. I största möjliga mån gör jag detta. Vid start av nya linjer får jag gå några steg tillbaka ibland.


❤️ Värd 4 mus-ifokus - Välkommen!   <:3 }~~~ ( http://gerodean.se/ecards ) ❤️

Tsunamis
5/16/12, 7:01 AM
#18

#14 jag sa min åsikt jag uppmanade inte till debatt. Jag blir inte förvånad över att det är du som märker ord i det här fallet. Starta du en tråd om du nu vill det men jag har inget intresse att förklara mig för dig.

MvH  Tsunamis

ariama
5/16/12, 7:39 AM
#19

Tsunami: "Jag utsätter dem inte för gruppkonstellationer som är onaturliga för dem".

Det här var bra! Tillsammans med Elins "minska testosteronhalten med måtta" för att inte få feminina hanar med nedsatt fertilitet, tänker jag:

Bör inte målet sättas vid hanar som går bra ihop med bröder och söner/fäder? Alltså inte driva aveln längre, mot hanar som går ihop med vilka andra hanar som helst?

Då kan det kanske sluta med en bra balans?

ariama
5/16/12, 7:42 AM
#20

#17. Intressant Grodan!

Annons:
Tsunamis
5/16/12, 8:14 AM
#21

#19 Japp Ariama du slog huvudet på spiken och tog precis upp min poäng ytterligare. Målen med att ha fäder ihop med söner eller bröder anser inte jag är elakt mot dem(inte för att jag anser att ha hanar ihop rent allmänt är elakt), tvärtom det är något jag förstår att man vill upprätthålla och strävja efter som uppfödare. Det är vad jag gör när det gäller gerbilerna även om i deras fall är det honorna som är det könet som har denna problematiken.

MvH  Tsunamis

ajanki
5/16/12, 9:00 AM
#22

Att det skulle bli en diskussion om denna artikeln var jag och Grodan väldigt medvetna om, därför länkade jag till en tråd där vi pratar om det! Hanar ihop NEJ!!!

Gå gärna in där och skriv om ni inte tycker att det är bra att ha hanar ihop.

Jag har jobbat mycket med denna artikel och skriver endast hur jag gör och känner för MINA hanar. Jag tror fortfarande att vi kan få upp musens status om fler hanar kan bo med varandra.

Håller mycket med det som Camillhe skriver!

Hur naturligt är det att ha mössen i bur…???

Om vi kan göra det roligare och trivsammare för hanarna ska vi inte göra det? För att det är naturligt för dom i naturen att inte bo med andra hanar…känns konstigt för mig för det är TAMMÖSS vi har, inte vildmöss!!

UlrikaD
5/16/12, 9:07 AM
#23

#22 Jag tycker artikeln är superbra, vilket jag missade att skriva i mitt inlägg.

Alla djur förtjänar en kompis, vem är vi att bestämma att någon ska leva ensam resten av sitt liv.

Sen finns det ju djur som föredrar det såklart. Men så bra djurägare bör man väl vara så man kan göra den bedömningen själv.

Men möss är ju individer, varför dra alla över en kam. Bara för att jag inte vill vara gift och skaffa barn betyder det ju inte t.ex att alla födda mitt år fungerar likadant;)

ajanki
5/16/12, 9:10 AM
#24

#23 Håller med dig Ulrika!

Jag har en stor flock med hanar och just dom trivs med det!! Men jag har även hanar som bor två och två och trivs med det!! Jag tittar efter hur varje individ är, alla är ju absolut inte likadana!!

Tack till er som gillar artikeln, det gör mig gladSkrattande

#7 Tack snällaKyss

Littlem
5/16/12, 10:12 AM
#25

Bra artikel. Jag går inte in djupare på hur jag anser med hanar ihop eller ej. Jag tycker det är bra om pojkarna kan få sällskap men det ska inte ske till vilket pris som.

Det jag tycker är viktigt att poängtera är ju att om man ska avla o försöka ha hanar ihop ska man kunna se om nått är galet. Det är väl det som är den stora grejjen. Och för o kunna de måste man känna sina möss (och möss överlag) väl o ha haft möss länge tror jag.

Vattnadal
5/16/12, 11:53 AM
#26

Vi som kan läsa mössen kan experimentera med icke besläktade hanar. Jag tycker att de har ett fint utbyte och sällskap av varandra. Men så fort de visar att de inte trivs måste de delas.

Jag tror att det rent av kan vara naturligt att mössen när de flyttar hemifrån, kanske håller ihop ett gäng bröder innan de är vuxna på riktigt. Så gör många hunddjur, tex. Det finns ju en stor trygghet i att vara fler, både för att hålla vakt, upptäcka faror, hitta mat od.

Tänk om man då har far och söner ihop. Sen bor sönerna utan pappan, och när de ska paras får de bo med egna söner. För mig låter det alldeles naturligt.

Har man sen köpt in en ensam hane, är det synd om den ska sitta ensam närmare året innan den kan avlas på (ja, jag avlar sällan tidigt på hanar). Varför inte då prova som Anette skriver här ovan. Fungerar det, och han får sällskap, så är det ju jättrebra.

Dock håller jag fast vid att det inte får gå för långt. Dominans vet jag inte om egentligen är rätt ord. Ska man märka ord, så: En individ kan inte vara dominat, bara så där. En individ kan vara dominat mot en annan individ den har en relation till. Strikt rangordning har inte vilda djur, bara om det är brist på resurser eller om djuren ä'r sjuka. Våra möss som lever i fångenskap har verkligen brist på resurser, så de som bor i en bur har troligen en rangordning. Detta då de har begränsat med utrymme, begränsat med mat, inredning, partners od.

Jag tror fortfarande att det handlar om en hanes testosteronhalter. En hane som kastreras kan troligen bo med andra hanar. Blir han mindre dominant för att han klir av med kulorna, troligen inte. Men hans testosteronhalter minskar. Fast binjurarna kan oxå producera testosteron…

En tanke kan väl vara att prova att ge vitlök som innehåller mycket kvinnliga hormoner. Kanske även tryptofanrik mat (kalkon, pumpkärnor, soja, banan) och undvika majs som innehåller dopamin… Lugnande mat istället för stressande kanske kan få en grupp hanar att fungera bättre ihop.

MVH Elin

Medarbetare på spetsar och urhundar. VD på Draghundcenter

Tsunamis
5/16/12, 12:20 PM
#27

#26 Bra skrivet, och intressant det där med maten. Tåls att tänka på!

MvH  Tsunamis

Annons:
ajanki
7/5/13, 10:51 AM
#28
Alana82
1/17/15, 2:23 PM
#29

Helt suverän artikel som fick mig att tänka till både en och två gånger, måste ta en djup funderare på vilken väg jag vill staka ut för min avel i framtiden

The unanswered questions are not nearly as dangerous as the unquestioned answers

Grodan
1/18/15, 6:05 AM
#30

😃


❤️ Värd 4 mus-ifokus - Välkommen!   <:3 }~~~ ( http://gerodean.se/ecards ) ❤️

MissEmmis
1/20/15, 11:30 PM
#31

Hej alla!

Jag vill tacka för en jättebra artikel och många välskrivna och genomtänkta svar och kommentarer. Jag är nybörjare på möss men inte nybörjare på avel. Vill bara lägga in några synpunkter utifrån mina tankar och erfarenheter.

För det första tror jag inte alls att det behöver vara så att en snäll hane är samma som en infertil hane. Bästa sättet att undvika infertila hanar enligt min åsikt är undvika inavel, då inavel bevisligen kan leda till infertilitet. Däremot finns det inga bevis för att "snälla" hanar är mer infertila än andra.

Skulle jag få för mig att prova att avla på möss så skulle temperamentet ha högsta prioritet, och därför är den här artikeln så värdefull, för den beskriver hur olika beteenden olika hanar kan ha. Det känns inte etiskt försvarbart att avla på möss som inte fungerar bra som husdjur ur olika aspekter, och därför anser jag att all musavel borde handla om  temperamentsavel i första hand. Att avla fram hanar som fungerar ihop med andra hanar och som inte luktar starkt är enligt mitt sätt att se det en väg till att rädda livet på många hanar som annars hade blivit avlivade. 

Jag hoppas därför att fler väljer att avla fram snälla och trevliga hanar som kan bo tillsammans med besläktade hanar i grupp. För då kanske chansen ökar att jag någon gång kommer att våga försöka mig på musavel. Hur tänker jag då? Jo, om jag inte lyckas sälja hanarna i kullen så kan de få bo hemma hos mig resten av livet tillsammans i en flock och trivas bra med det. För jag vill inte avliva mushanar, det känns inte rätt för mig.

Miss Emmi's uppfödning

Blogg: http://emmisibirier.bloggagratis.se

Sanjolina
7/23/16, 2:57 PM
#32

Jättebra artikel!❤️ 

Lärt mig massor, var verkligen bra att du listade olika beteenden som kan tyda på att hanen vill eller inte vill vara själv. Ska ta med mig till mina egna hanar och observera.

Upp till toppen
Annons: