2017-07-25 17:32 #0 av: Grodan

Artikel skriven av Sophia Döös.

STRÖMATA

Genom att ge en lagom mängd torrfoder var kväll som du sprider ut i bottenströet hålls mössen sysselsatta med att leta mat. Att få ägna sig åt detta är viktigt för musens välmående.

En vuxen husmus äter ca 3-5 g per dag.1 Den största delen av födointaget sker på natten. Dräktiga och digivande honor har ett ökat behov av vissa näringsämnen.1 Om de inte får i sig tillräckligt med näring kan det resultera i både viktförlust och bristsjukdomar.1,2,3 En balanserad kost är ett bra sätt att förebygga sjukdomar på!

NÄRINGSBEHOV

Näringsbehovet kan skilja sig åt markant mellan olika arter av gnagare. Det finns även andra faktorer än arttillhörighet som påverkar vilken kost ditt djur behöver. Till exempel dess ålder, livsfas och hälsa.2,3 Möss är omnivorer, precis som människan.3 Det betyder att de äter både vegetabilisk och animalisk föda. Husmusen är en överlevare och anpassar sina matvanor efter miljön de lever i.3 De är även koprofager vilket betyder att de har två sorters bajs varav det ena äts upp.1 Detta gör de för att tillgodogöra sig mer näring.4 De får då i sig viktiga vitaminer som mikroorganismer i tarmen har producerat.4 Det har utförts en hel del studier gällande musens näringsbehov som visat att deras näringsbehov är väldigt likt brunråttans.3,4

Protein

Behovet av protein varierar under musens livsfas. Unga möss under tillväxt kräver ca 14-20%, och dräktiga honor 18-25%. För en färdigvuxen mus skall 14-16% protein vara tillräckligt. Det är viktigt att komma ihåg att dessa siffror gäller kommersiella foder sammansatt av naturliga och lättsmälta ingredienser.4,5,6,7  Utöver musens livsfas finns andra faktorer som påverkar hur stor del av fodret som bör utgöras av protein. Till exempel proteinets källa , dess sammansättning av aminosyror samt hur lättsmält det är.3,5 Här har protein av animaliskt ursprung så som kött och ägg visats bättre än vegetabiliskt protein.3 Sojaprotein kan dock vara nästan likvärdigt med animaliskt protein om aminosyran Metionin tillsätts.8 Fodrets energiinnehåll och mössens genetiska härkomst är andra faktorer som påverkar proteinbehovet. Överdriven proteinkonsumtion bör undvikas då det innebär en påfrestning för njurarna. 9

Fett

Ett hälsosamt musfoder innehåller omkring 5 % fett.1 Särskild anpassning kan självklart behöva göras för överviktiga, underviktiga eller sjuka individer. Högt fettintag i födan bidrar till övervikt hos möss och ökar risken för tumörbildning, stroke och diabetes.11,12

Kolhydrater

Kolhydrater utgör den största andelen av musens föda men det är viktigt var kolhydraterna kommer från.  För mycket snabba kolhydrater (socker), har negativa effekter på gnagares hälsa.9 De behöver istället långsamma kolhydrater, till exempel från spannmål. Dolt socker brukar finnas i flera sorters smådjursgodis och även i många gnagarblandningar, därför gäller det att läsa innehållsförteckningen på allt man ger dem för att undvika ingredienser som socker, fruktos, sackaros, glukos, laktos, maltos, sirap, honung, melass med mera. Det finns dock specifika sockerarter som har visats främja tarmhälsan. Dessa brukar betäcknas FOS, MOS eller XOS och tillsätts ibland medvetet av fodertillverkare för sina positiva egenskaper. Detta brukar inte vara något att oroa sig över.10

Fibrer

En fiberhalt på 10 % har visats vara bra för möss.13 Den optimala fiberhalten tycks inte vara fastställd.1

Vitaminer och mineraler 1

Följande tabell är baserad på laboratoriestudier. Den anger minimumbehovet av olika mineraler och vitaminer per kg föda. En kropp kan dock sällan absorbera all näring i ett foder, hur mycket av ett ämne som faktiskt tas upp av kroppen varierar beroende på olika faktorer. Hög fiberhalt gör att näringsämnen blir svårare att absorbera, därför behöver fodret oftast innehålla mer av näringsämnena än vad tabellen anger.

BASFÖDA

Det finns kommersiella foder på marknaden som framställts specifikt för möss. Innehåll, utformning och kvalité på dessa foder varierar mellan olika tillverkare. Även om det står ”komplett foder” på förpackningen gäller det att läsa innehållsförteckning och näringsanalys ordentligt. Det finns inget foder som ensamt tillgodoser alla individers behov eftersom näringsbehovet varierar mellan olika livsskeden. Vissa kommersiella foder lämpar sig mer än andra, många innehåller på tok för mycket socker, fett och konstgjorda färgämnen.


Enformiga foder/pellets

Ett foder där alla bitar ser likadana ut brukar ha en noga uträknad balans av de näringsämnen arten behöver. Än en gång är det viktigt att titta på innehållsförteckningen och näringsanalysen så att det passar just ditt djur. Dessa foder har fördelen att mössen inte kan selektera (dvs endast välja ut de godaste bitarna). Nackdelen med att bara ge enformiga foder kan vara att gerbilerna går miste om den berikande sysslan att få välja och skala sin mat.

Foderblandningar

Det finns många olika gnagarblandningar på marknaden, vissa med väldigt dåligt innehåll men några som är helt okej. Foderblandningar med mycket torkad frukt, tillsatt socker och syntetiska färgämnen bör undvikas. En annan sak som är viktig att komma ihåg är att en välbalanserad blandkost blir obalanserad om djuret inte äter alla bitarna utan bara de godaste. Detta kan lätt leda till näringsbrist vilket i sin tur kan orsaka olika sjukdomar.4,5


Vad är bäst?

Gnagarblandningar brukar vara mer populära än pellets när mössen själv får välja men risken är då stor att djuret selekterar. En lösning som ger fördelarna av båda fodertyperna är att erbjuda ett enformigt foder/pellets av bra kvalité som bas men även ge lite av en bra foderblandning varannan kväll i form av berikning. Blandningen kan då med fördel spridas ut i buren och gömmas här och där så att mössen får ägna sig åt födosök. Du behöver aldrig vara orolig för att din mus inte ska hitta maten, de är fenomenala på att hitta mat som ligger gömd. Genom att ge mindre av blandningen än vad dina möss äter på ett dygn, så kommer de även att äta av pelletsen.


Blanda eget foder?

Fördelen med att blanda eget foder är att man vet exakt vad som finns i det. Genom att välja råvaror av hög kvalité och med bra egenskaper kan fodret bli riktigt bra. Det finns dock många svårigheter med att blanda eget foder som är viktiga att lyfta fram.


De tips och recept som går att läsa på svenska forum och webbsidor bör tas med en nypa salt. Få har den kunskap och förståelse som krävs för att fodret ska få rätt innehåll och balans mellan de olika näringsämnena. Egenblandat foder som till största del består av säd och fröer, har automatiskt en brist på bland annat kalcium, koppar och vitamin D3.5 Dessa brister kan få förödande konsekvenser för djurets hälsa.


Det gäller att ha stora kunskaper om näringslära, djurets behov och hur man ska kompensera för olika brister för att kunna komponera ett balanserat foder. Självkomponerat foder kan annars göra mer skada än nytta och det kan det gå riktigt illa!

FÄRSKFODER/TILLSKOTT

När det kommer till färskfoder gör en del misstaget att ge mössen mat som tillagats till människor och som därför innehåller salt och starka kryddor. Detta är inte passande för en liten mus och för mycket salt kan vara skadligt för dem. Försök att fokusera mest på saker du kan ge helt färskt, så som grönsaker och örter. Frukt innehåller mycket naturligt socker och bör därför ges med måtta. När det gäller små djur är det säkrast att hålla sig till KRAV-märkta produkter eller plocka själv i naturen. Det finns ett stort antal  färska örter och bladväxter som går bra att plocka utifrån. Försäkra dig först om att de inte är giftiga för smådjur, tänk även på att växterna ej får vara besprutade och plocka inte nära trafikerade vägar eller stigar där folk rastar sina hundar. Linser, frön och hela korn av spannmål kan med fördel groddas och ges till mössen. Det går bra att även ge lite tillagad mat då och då, så länge den inte är saltad eller starkt kryddad. Till exempel barnmat, kokta bönor, kokt potatis, pasta, ris, kött och ägg. Insekter brukar vara populärt, både torkade och levande men de måste vara köpta eller odlade eftersom vilda insekter ofta bär på parasiter. Genom att erbjuda varierat färskfoder varje kväll ökar chansen att näringsbehovet täcks upp.

Saltsten/Mineralsten?

Vid en balanserad utfordring behövs ingen saltsten eller mineralsten. Salt i överflöd kan vara skadligt för djuret.

Hö?

Möss har inget behov av att äta hö men det är inte skadligt om de äter lite av det. Hö kan utgöra en trevlig sysselsättning för dem eftersom de gärna gnager sönder och bäddar med det. Många uppger dock att parasiter så som löss, loppor och skabb ibland smittar råttor och möss genom höet.

Vatten

Färskt vatten ska ständigt finnas tillgängligt. Vattenskålar kan användas till vissa individer men bör placeras på högre plan. Vattnet måste då bytas och skålen rengöras dagligen. Många föredrar vattenflaska för att undvika att vattnet blir smutsigt eller välts ut. Nytt vatten bör ges dagligen och flaskan rengöras noggrant minst en gång var 14 dag.14

Godbitar

Nötter och frön brukar vara mycket omtyckt men undvik att ge för mycket eftersom de innehåller för mycket fett. Undvik även söta saker i för stor mängd, så som torkad frukt. Andra saker som brukar uppskattas är sädeskorn, osockrade frukostflingor, puffat ris, torkade grönsaker och örter. Godbitar är ypperliga att använda för träning, aktivering och berikning. De kan gömmas eller spridas ut i buren för att trigga igång djurets naturliga födosöksbeteenden.

Vad säger lagen? 15

Guldhamstrar, dvärghamstrar, gerbiler, brunråttor och möss ska ha fri tillgång till foder.

Referenser:

  1. https://www.nap.edu/read/4758/chapter/5

  2. Alison Campbell (2015) The scuttling gourmet. Fourth edition.

  3. The Mouse in Biomedical Research: Normative Biology, Immunology, and Husbandry. Vol 3. s 54-55. Available at:  https://books.google.se/books?id=-a3iBQAAQBAJ&pg=PA54&lpg=PA54&dq=crude+protein+natural+ingredient&source=bl&ots=WNmivNvObN&sig=BHzNKRQh5qhZ33A1Su6OlcXEGoU&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwjwtoLSxJDNAhXKO5oKHR-uA2gQ6AEIKDAC#v=onepage&q=crude%20protein%20natural%20ingredient&f=false

  4. http://www.afrma.org/bc_mineralproteinmice.htm

  5. http://lan.sagepub.com/content/15/1/13.full.pdf

  6. The Mouse in Biomedical Research: Normative Biology, Husbandry, and Models. 2nd Edition, Vol 3. s 332-334. Available at: https://books.google.se/books?id=Gi6rIvx7Ni4C&pg=PA334&lpg=PA334&dq=maintenance+mice+dietary+protein&source=bl&ots=GJ1zgy-QVn&sig=NWIzvymXTqFTsO1yMj6uAzv93j4&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwiJgLjoyZDNAhVLFiwKHWSQDuEQ6AEIMjAC#v=onepage&q=maintenance%20mice%20dietary%20protein&f=false

  7. The Mouse in Biomedical Research: Normative Biology, Immunology, and Husbandry. Vol 3. s 54-55. Available at:  https://books.google.se/books?id=-a3iBQAAQBAJ&pg=PA54&lpg=PA54&dq=crude+protein+natural+ingredient&source=bl&ots=WNmivNvObN&sig=BHzNKRQh5qhZ33A1Su6OlcXEGoU&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwjwtoLSxJDNAhXKO5oKHR-uA2gQ6AEIKDAC#v=onepage&q=crude%20protein%20natural%20ingredient&f=false

  8. Hajos, G., et al. (1996) Effects of Proteolytic Modification and Methionine Enrichment On the Nutritional Value of Soya Albumins For Rats. Nutri. Biochem. 7:481-487

  9. Laura G. Sánchez-Lozada, Edilia Tapia, Adriana Jiménez, Pablo Bautista, Magdalena Cristóbal, Tomás Nepomuceno, Virgilia Soto, Carmen Ávila-Casado, Takahiko Nakagawa, Richard J. Johnson, Jaime Herrera-Acosta, Martha Franco (2007) Fructose-induced metabolic syndrome is associated with glomerular hypertension and renal microvascular damage in rats. American Journal of Physiology - Renal Physiology Published 8 January Vol. 292 no. 1

  10. Hsu CK1, Liao JW, Chung YC, Hsieh CP, Chan YC. (2004) Xylooligosaccharides and fructooligosaccharides affect the intestinal microbiota and precancerous colonic lesion development in rats. J Nutr.  Jun;134(6):1523-8. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/15173423

  11. Laurence S. Freedman, Carolyn Clifford and Mark Messina (1990) Analysis of Dietary Fat, Calories, Body Weight, and the Development of Mammary Tumors in Rats and Mice: A Review. CANCER RESEARCH 50. 5710-5719 http://cancerres.aacrjournals.org/content/50/18/5710.short

  12. Shengli Ding1 *, Michael M. Chi1 , Brooks P. Scull2 , Rachael Rigby3 , Nicole M. J. Schwerbrock1 , Scott Magness4 , Christian Jobin1 , Pauline K. (2010) High-Fat Diet: Bacteria Interactions Promote Intestinal Inflammation Which Precedes and Correlates with Obesity. PLoS ONE Volume 5 Issue 8 and Insulin Resistance in Mouse. http://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0012191

  13. K. Keim and C. Kies. (1979) Effects of Dietary Fiber on Nutritional Status of Weanling Mice. Cereal Chem 56:73 - 78. http://www.aaccnet.org/publications/cc/backissues/1979/Documents/chem56_73.pdf  

  14. Determination of Organic Matter Buildup in Rodent Water Bottles over a 14-Day Period. Luo and G.B. Mulder. Available at: http://www.criver.com/about-us/eureka/wp-content/uploads/AALAS_2011_Organic_Matter_Buildup_in_Water_Bottles1.pdf

  15. SJVFS 2014:17 Saknr L 80. Kap 8, § 22 Available at: https://www.jordbruksverket.se/download/18.37e9ac46144f41921cd16327/1401795414737/2014-017.pdf

----------------------------------------------
Text och foto: Sophia Döös - Tusen tack!