Annons:
Etikettfikarummet-otypiskt
Läst 823 ggr
Mymlan
2006-07-12 12:11

Om något händer.

Om något skulle hända er så ni dör. Hur har ni ordnat för djuren?

Mina föräldrar de skulle avliva varenda djur även om det stod på papper vad jag ville. Om jag faller bort så vill jag att djuren placeras hos de som kan dessa djur. Men de som är gamla som t ex min NFO som är 12 år, blind ska avlivas inte placeras om. Inte en och en då de är vana att ha polare.

Har egentligen inte tänkt så mkt på detta för man tror inget kommer hända.

Döm Inte Människor Genom deras utseende. För du kan Inte se deras insida.

I am who I am, so like it or kiss my, yeah you know exactly what to kiss.

Smile to the world, than the world smiles to you

 

Annons:
mandymoo
2006-07-12 12:33
#1

Jag vet att mina hundar tar min väninna hand om. Om nu inte mina barn kan/vill ha alla kvar dom.

Mössen är ju delvis min lilla dottets så dom vet jag att hon inte gör sig av med.

Men om jag tänker så att det händer mig något o ingen kan ta hand om mina djur av dom jag litar på. Och som sen kan hjälpa till att placera om dom. Utan det skulle bli någon form av panik placering av dom utan tanke på var dom hamnar - då ser jag nog hellre att dom avlivas.

Grodan
2006-07-12 14:20
#2

Om min mor överlever mig så kontaktar hon Elin och SVEMUS och ber om hjälp med mössen. När det gäller råttorna kontaktar hon SRS. Hunden tar hon hand om själv och illern… hm, och illern, vad gör hon med honom? Ska fråga henne… *fniss*

Men jag har även skrivit testamente, för den myndighet som får ta hand om mitt dödsbo, så att de vet vart de ska vända sig. Får lägga till att för att ge illern ett bra hem kan man kontakta ÅsaF… haha… sorry Åsa.


❤️ Värd 4 mus-ifokus - Välkommen!   <:3 }~~~ ( http://gerodean.se/ecards ) ❤️

dreamiz
2006-07-12 14:28
#3

I mitt vita arkiv har jag skrivit hur djuren ska skötas, vem som är vem, ålder, hur de är till sättet osv och vilka personer som kan kontaktas för att ta hand om dom. Jag räknar inte med att nån i min familj vill ha något av mina djur, men tror nog de kan tänka sig att sköta om dom under en övergångsperiod.

Aleexandra
2006-07-16 12:01
#4

Skulle det hända mig något så vet jag att min mamma tar hand om mina två råttor , men det kommer inte hända mig något så varför oroa sig egentligen ?

Vattnadal
2006-07-16 12:54
#5

Jag hoppas att min Krister inte dör samtidigt, för då vet jag att hundarna blir kvar med honom. Försvinner han med, så är jag rätt säker på att mamma tar raksha, och troligen gammel-tanten Loumi oxå. De andra huskyna hoppas jag att de omplacerar eller säljer till någon som håller på med drag, istället för att behålla dem som sällskapshundar själva!

Mössen räknar jag skarpt med att sprids ut i Svemus. Alla andra djur kommer att spridas ut bland bekanta eller säljas via jobbet mitt.

MVH Elin

Medarbetare på spetsar och urhundar. VD på Draghundcenter

Grodan
2013-01-18 19:18
#6

Samma gäller än i dag som i #2 dock finns ingen iller här just nu


❤️ Värd 4 mus-ifokus - Välkommen!   <:3 }~~~ ( http://gerodean.se/ecards ) ❤️

Annons:
StillaSinnet
2013-02-16 10:51
#7

Jag har faktiskt haft de här funderingarna. Nästan varje gång jag blir sjuk om jag ska vara ärlig 😓… feber eller ryggskott, för att inte tala om maginfluensa eller kräksjuka. Man är inte så tuff då minsann…och att städa 50 burar känns avlägset i feberyror och helt omöjlgt med ryggskott!

Hur ska det gå när jag inte orkar längre, eller rent av dör 😮??? Mina barn vill inte ta över dem, min man kan inte och inte kan jag lassa på hundra möss på min gamla mamma och pappa. Syskonen är ingen garanti och där skulle nog inte djuren må så bra ändå 😭

Precis som Elin resonerar i sitt gamla inlägg från 2006 så vill jag nog att mössen delas upp broderligt bland mina bästa vänner inom SVEMUS. Jag vet en ung tjej inom reptilhobbyn som dog för ca tio år sedan och hon ville också att djuren skulle komma ut till folk med samma intresse och med stor kunskap. Det blev lite huggsexa där och folk blev osams om var djuren hamnade så man kanske måste specificera lite bättre. En eller två av de närmaste vännerna som får vara de som bestämmer var djuren hamnar tex.

Råttorna skulle jag vilja hamnar hos någon som inte är uppfödare. Låter kanske konstigt, men mina råttor vill jag få ut i familjer, gärna i grupper med de vänner  de bor ihop med.

Hamstrarna har inte lång tid kvar i livet. Den ena är 2 är och den andra drygt 1.5 år men naturligtvis skulle det vara fint att veta att någon vill ta hand om dem också.

Jag har ju inga djur som lever så där länge som ett marsvin, en katt, hund eller häst. Inte ens iller. Inga sköldpaddor kvar och ingen papegoja tex. men jag har ett par gamla leopardgeckos här och ett par majsormar som faktiskt kan leva ganska länge… 🤔

Usch, ja. Inget trevligt huvudbry, men ack så viktigt det är att tänka igenom det här.

Men just nu är jag frisk och ska ut och städa och pussa djur ❤️

Medarbetare: Yoga & meditation i Fokus
Medarbetare: Stenar i Fokus
Driver http://www.StillaSinnetDegerfors.dinstudio.se
Reiki Master, kristallterapeut, Barnyogalärare

BlueWolf
2013-02-16 13:52
#8

Detta var en mycket intressant tråd, även om att tänka på det kanske inte är det roligaste som finns. 

Men jag om någon vet att tyvärr kan döden vara närmare än man tror ibland, Jag är bara 19 och miste min mamma för lite över ett år sedan något som kom väldigt plötsligt. Vi hade inga djur så det behövde vi inte tänka på, men det var ju mycket annat att diskutera men det gick bra och jag, min bror och mamma sambo gjorde dom stora besluten.  

Jag tror att så länge man berättar för sina barn eller någon man litar på hur man vill ha det så gör dom som man vill när den dagen kommer. 

Och gör dom inte det får man la spöka lite för dom så dom kommer på andra tankar :) hihi

Lamina
2013-02-16 15:18
#9

Jag har faktiskt funderat på det. Men även fast jag inte har pratat med någon om det så känner jag mig rätt säker på att någon av mina systrar skulle försöka ta kontakt med någon av dom underbara människor jag har kommit i kontakt med i mus- och råttvärlden och be om hjälp att hitta bra hem till dom.

Kanske dom behåller några av råttorna själva.

Hunden vet jag stannar inom familjen. Det tvekar jag inte en sekund på då han är lika mycket min mammas och min systers hund som han är min.

Det är katterna jag är lite tveksam om. Silas hamnar säkert hemma hos föräldrarna. På gott och ont, då dom inte är dom ultimata kattägarna i mina ögon… Men Metallica kan inte bo där, så hon hamnar säkert på blocket eller något… Eller så kanske dom båda två får flytta till/stanna hos min syster som vi ändå ska flytta till snart.

Jag kanske skulle ta och prata med familjen vad jag vill dom ska göra om något händer. 🤐

//Lamina

Before we work on artificial intelligence, why don't we do something about natural stupidity?

Pyretstylee
2013-02-16 22:55
#10

Hm tänkte väldigt mycket på det när jag hade hund men då visste jag att hon skulle bli kvar i familjen. Med dom djuren jag har nu så hoppas jag att katten får stanna annars skulle nog lillasyster ta honom, med mössen skulle sambon nog kontakta Maya för att rådfråga eller placera dom hos några djurintresserade. Reptilerna skulle stanna.
Får nog ta och prata med sambon om detta!

Http://minfyrbenta.wordpress.com

Bumsibum
2013-02-16 23:24
#11

har inte alls tänkt på de så mkt… tänker mer på hur de blir för min dotter.. men djuren tar väll min sambo hand om… uch hemska tanke..

Camillhe
2013-02-17 01:03
#12

Jag har funderat över det ganska mycket då jag inte har familj, nu har jag bara råttor och jag skulle vilja att de djuren som lämpar sig för avel skulle hamna hos 2 uppfödarvänner som står mig väldigt nära, varav den ena är Grodis. Resten av råttorna har jag bett en annan nära vän att ta hand om.

Detta borde man dock ha nerskrivet någonstans, tex i vita arkivet för släkten har ju ingen aning om hur de skulle kontakta mina vänner.

Å andra sidan hade min mamma (som dog i cancer) fyllt i vita arkivet men förvarade det hemma, och det tog 3 veckor för mig att hitta det bland alla hennes papper, så det är nog en bra ide att antingen lämna in vita arkivet till kanske Fonus? Eller förvara det hos en släkting. Många telefonnummer som min mamma hade skrivit ner var gamla vilket också kan vara ett problem, för det var svårt för mig att få tag i dom hon ville att jag skulle kontakta.

Jag tror det är väldigt bra att skriva ner sånt här och kanske skicka till de som automatiskt skulle ha hand om ens dödsbo och sen uppdatera det lite då och då.

Sync
2013-02-17 14:20
#13

Jag är bara 16 och har inte tänkt nååågot om det här. Men så fort jag läste frågan rös jag.. Usch. Jag bor själv. Min familj skulle lätt kunna ta hand om mössen. Men detta var hemskt att tänka på ändå.. Speciellt för de stora uppfödare eller allmänt folk med mååånga djur >.

// Adam Cool
- Paraxona`s ~
Kolla gärna in Mus.ifokusHjärta

Annons:
Upp till toppen
Annons: