Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu (6) Senaste inläggen

Om sajten (INFO) Avel & Uppfödning Beteende, hälsa & skötsel Bur, strö, inredning & tillbehör Fikarummet! (OT) Kluringar Filmer Fotografier Förening, utställning & träff Genetik, färger, hårlag och teckningar In Memorian Köp/Sälj/Efterlysning/Auktioner Leksaker och aktivering Länkar | Links Mat och utfodring Möss med djur och människor Namnförslag & namnförklaring TÄVLINGAR Ö Gamla tävlingar
Avel & Uppfödning

Oj hjälp vad ska jag säga..

2012-03-31 08:42 #0 av: Flubben

Hallå

Igår umgicks jag och några kompisar och en av dem kom in i köket och började leka med möss. Inga problem bara trevligt om någon hanterar dem tänkte jag. Sen sa hon att till sitt projektarbete skulle hon föröka avla fram självlysande möss... Den här människan har alltså ALDRIG haft möss, kallar dem ständigt råttor och har inte läst på ett dugg om dem.. Jag förslkte strakt avråda henne till det men det kände inte riktigt som att jag lyckades.. Jag sa att hon borde skaffa ett par möss för att se hur de är som sällskapsdjur först och att inte avla på just självlysande. Dock vet jag itne hur det är med självlysande möss.., har för mig att någon skrev om det för ett tag sen men har inte hunnit kolla upp det än. Förökte även att skrämma hemme med att säga att hon får en halv miljard burar hemma och att hon måste ha en massa hanar i olika burar eftersom de inte kommer överens och att djuren luktar mycket.. Fick som komentar att det löser sig nog och "dina luktar ju inte något".. Nä två burar brukar ju inte lukta något om man städar dem regelbunet.. Men jag visste inte riktigt vad jag skulle säga. Har någon några tips på hur jag kan få in henne på andra idéer?

 

Visste inte riktigt vilken grupp det skulle bli, så ni får ändra om det blev fel.. :P

Anmäl
2012-03-31 08:49 #1 av: ariama

Du kan vara lugn Flört, hon KAN INTE avla fram självlysande möss Skrattande. Man "avlar" inte fram sådana, "man" (laboratorier) tillför gener från andra organismer som är självlysande.

Man "urskiljer och flyttar DNA-segment mellan olika arter" (wikipedias ord). Låt henne försöka! Haha Skrattande

Anmäl
2012-03-31 08:53 #2 av: Flubben

haha xD Okej skönt *pustar ut* men dock känns det inte så kul att hon vill avla bara sådär när hon inte haft djuren sen tidigare.. Förhoppningsvis släpper hon hela musidén då hon inte verkar intresserad av dem egentligen.. Obestämd

Anmäl
2012-03-31 09:17 #3 av: ariama

Ja, vi får hoppas det.

Anmäl
2012-03-31 14:26 #4 av: adirf1

Jag vet hur jobbigt det är med dessa vänner som bara vill, utan att bry sig om konsekvenser & om hur djuren mår. Debatterade i säkert en halvtimma med min "kompis" om att man inte skall ha varghybrider samt anledningarna till det & hennes svar efter en lång diskution blir "men om man tar en vargunge från sin mamma & uppfostrar den." & "I vilka länder får man ha varg som husdjur?". *Suck*

Förlåt, jag tycks alltid hoppa in i trådar & skriva om mig själv, ledsen!

Mvh Frida

Anmäl
2012-04-01 00:23 #5 av: Grodan

*fnissar lite*

som amaira så fint förklarar så kan man inte avla fram självlysande möss...

Jag tror att det är viktigt att tala om för folk att det redan finns på tok för många husdjur idag. Marknaden är mättad. Pga att många människor avlar. Man kan göra andra saker med husdjur än att låta dem föröka sig, som t ex att lära dem saker som olika trick, agility, eller bara umgås med dem och ge dem trevliga miljöer att leva i.

__________________________________________________

Värd 4 mus-ifokus - Välkommen!   <:3 }~~~  arinella´s råttuppfödning

Anmäl
2012-04-01 09:48 #6 av: ariama

Varg-hybrider, där kan folk "få tycka", de kan ändå inte få tag i någon. Skrattande

Värre är, när folk tycker det låter spännande att para en tammus med en vildmus.

Vildmöss är just det, vilda, och ett vilt djur har "vilt-tänk" i huvudet, redan som nyfödda, det hanterar man inte bort. Det är inte så som domesticering går till, domesticering är en lååång process över tid, med måååånga generationers urval.

Att para in ett vilt djur i sitt tamdjur, är helt enkelt inte kul. Ungarna har "vilt-tänkt" i huvudet, det är så vilda djur överlever.

Därför blir varghybrider ALDRIG som en hund, de kan helt enkelt inte. När de blir könsmogna går de inte ens att ha inomhus. De funkar inte som hundar, lyssnar inte som hundar, lär sig aldrig och lyder aldrig som hundar, det går helt enkelt inte!! Varghybrider kan inte kommunicera med människor på rätt vis!!!

Vad gäller mössen, så räcker det så gott med alla de "popcornmöss" som redan finns, och som jag inte vill ha (och inte har). Och de är ÄNDÅ "halvvägs domesticerade".

Jag har förut, fått musungar som varit totalt ohanterbara, även när de blivit vuxna. De bara springer bort och hoppar sin väg, går aldrig att hålla i, de går helt enkelt inte att ha kvar... "Ett återfall i domesticeringsprocessen" kallar jag de här stackars mössen, som inte hör hemma i någon av världarna.

Anmäl
2012-04-01 12:19 #7 av: adirf1

#6

Jo, grejen som gjorde mig så himla irriterad var att jag berättade om i princip allt det du sa. Att de är förbjudna, att de mår psykiskt dåligt av att hållas av oss människor etc. Men de var fortfarande "coola" ju så hon ville absolut ha en hybrid eller varg. *Suck* Vissa människor lyssnar bara inte, har de fått för sig en sak så är det det som gäller...

Men det glädjer mig att höra att hon inte kan komma att få tag i någon, samtidigt så finns de ju där ute i världen vilket måste vara ett tecken på att det faktiskt går..? :/

Anmäl
2012-04-01 12:39 #8 av: Flubben

#4 haha lugnt, det är kul när det berättas saker ^^

#5 Jo det är skönt att det itne går och jag hittade tråden om den här ^^ men ändå bara tanken på att hon vill det är lite skärmmande. Jo jag får ta och berätta för henne att det redan finns en massa djur och att hon borde hitta på något annat :)

#6 Mja det går ju att få tag på faktiskt.. Jag råkade skaffa mig en sådan faktiskt som första hund xD Det var verkligen inte meningen och jag fick veta det efter vi tagit bort henne. Smidigt va? xD Hon var en väldigt lättlärd och trevlig hund dock enivs och klarade inte riktigt att vara ensam hemma men det berodde nog mer på förra ägarna. Hon hade en del varg i sig, hon kom från en tjuvparningskull där pappan hade förmycket varg i sig så han hade avelsförbud. Dock tog vi inte bort henne för att hon var bråkig utan för hon hade problem med ett bakben.

Men självklart är det inget jag råder till att man skaffar, vargar ska få vara fria och jag hade en väldans tur med den jycken.., jag vet att hennes syrra är ett monster och resten av kullen är avlivad har jag för mig..

#7 Det går inte att ta in dem i sverige i alla fall inte lagligt och omnågon får veta så blir hunden/hybriden säkert avlivad. Dock finns det ju tjeckoslovaktisk varghund, saarloos wolfhound som är skk-reggade raser med varg i sen ett tag tillbaka. och så finns det ju american wolfdog men det är inte reggad ras i sverige i alla fall.. I vissa delar av världen får man ju ha vilda djur som sällskapsdjur, USA är ju ett av dem, i alla fall i visa delstater.

Anmäl
2012-04-02 10:32 #9 av: Vattnadal

Fast det är stor skillnad på att para in vildmus i tammus och att balnda varg och hund. Visst backar man långt i temperamentet på mus/vildmus. Jag har gjort det, inte frivilligt dock. När jag bodde i Norrsundet hade vi husmöss inne. En hane tuggade sönder burar och släppte ut 2 av mina honor, en hann han para. Behöll hela kullen, och de blev inte alltför illa, har träffat sämre rena tammöss. Sen hade jag en vild hona, som knallade in till Häxans Fisk och Vattuman. Deras bur stod ganska lågt och hade brett mellan gallren. Hon fick ungar, och e honorna parade sig igen med sina föräldrar. Jag hade tilsist ganska stora fina möss av korsad typ i alla möjliga färger, springande i väggarna. Fångade de som gick i snäll fälla och släppte ut dem i skogen med lite mat (inte så snällt, de blev troligen mat åt ugglorna, räv, vessla och mård, som detd rällde av där), några kunde jag tom fånga med händerna! Tillsist gav jag upp och körde med slagfälla, till alla var döda.
På Odlingen har vi bara störres skogsmus, och de är skygga. Har jag en tammus på rymmen, märker man ett ett helt annat beteende, då de lika gärna kan komma och gå över golvet i ett rum vi och hundarna sitter. Lite så var mina "hybrider" i Norrsundet. Tillräckligt mkt tammus av bästa sort, så blev de orädda.

När vi sen går till hund/varg, så är det som jag började med ovan, en helt annan sak. Där har du 2 arter med helt olika levnadsstrategi. Hunden lever med oss, och gjort så i kanske uppåt 200 000 år. Vi är så anpassade efter varandra, att det kan vara så att vi avvecklat hörsel och lukt till förmån för andra egenskaper, då vi har hundarna vid vår sida (hört på föreläsning, kanske kanske kan ha antecknat varifrån fakta kommer, men vet inte om jag orkar leta, det var nog ändå mest en teori, men en cool). Vargen å sin sida, har som levnadsstrategi att undvika människan. Stoppa in dessa två i samma individ, och det kan bli jättefel.

MVH Elin

Medarbetare på spetsar och urhundar. VD på Draghundcenter

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.