Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu (6) Senaste inläggen

Om sajten (INFO) Avel & Uppfödning Beteende, hälsa & skötsel Bur, strö, inredning & tillbehör Fikarummet! (OT) Kluringar Filmer Fotografier Förening, utställning & träff Genetik, färger, hårlag och teckningar In Memorian Köp/Sälj/Efterlysning/Auktioner Leksaker och aktivering Länkar | Links Mat och utfodring Möss med djur och människor Namnförslag & namnförklaring TÄVLINGAR Ö Gamla tävlingar
Avel & Uppfödning

Kunskaper ur mässdeltagande

2012-05-13 08:23 #0 av: ariama

Jag sätter tråden under Avel&Uppfödning, även om det hela handlar om beteende, eftersom jag avlar på beteende.

Det finns inget bättre sätt att testa mössens beteenden och stresstålighet, än att vara med på mässor och utställningar!!

Jag får se hur mössen beter sig, i helt annorlunda och främmande miljöer.  Det är ovärderlig kunskap, som jag knappast får på andra vis. Och nu är jag fylld av "ny kunskap" om mina möss, igen. På gott och ont.

Jag hade bara 7 möss med mig på Spångamässan. Från 3 olika "grupper"/varianter  (eller hur jag ska säga, det är 3 olika beteenden som testas). Min vana trogen får de vara i "öppna burar" på mässan, kartonghopbygge där kontakten underlättas mellan möss och människor. (Och nää, dom rymmer inte Flört är svaret på den vanligaste frågan, haha.

 

Anmäl
2012-05-13 08:37 #1 av: ariama

Honey Glaze var med. ”Min bästa mushane”. Jag misstänkte att det inte skulle gå så bra, och det gjorde det inte. Han fick ”panik” och ville inte vara med. Han ville bara tillbaka in i sin låda och få gömma sig, han klarade inte ens att stanna upp och kolla in läget. Ändå var han lika snäll som alltid, inga bitförsök, ingen antydan till svanspisk. Det var bara ”läbbigt” alltsammans.

Två fina agoutitjejer var med. De är fina, snygga, tråkiga. Hemma visar de sig aldrig frivilligt för mig. De är inte ”sällskapsmöss” i min bemärkelse. De måste ”plockas upp”, både hemma och på mässan. Men sedan är de exemplariska! A-möss. Lugna i handen, ”trygga”, accepterar klappar och pussar och vilken hantering som helst utan protester. Bra utställningsmöss och mässmöss. De fortsätter (den här beteendevarianten) ingå i min avel. De är en grundsten.

Och så var det ”småtjejerna” som fick komma med, efter mycket funderande. De är närmare två månader, men för magra.  Inte ”insjunkna”, inga revben eller andra ben märks, men de är så otroligt ”slanka”, magra helt enkelt. Tyvärr är det något som går i arv. Och givetvis är dessa möss de allra trevligaste och mysigaste sällskapsmössen… Och det var de också hela mässan igenom.

Anmäl
2012-05-13 08:45 #2 av: ariama

"Du är bra på avel" säger Grodan. Haha! Jag är bra på att prata! Resultatet, rent praktiskt, är inte lika bra.

Min "perfekta mushane" klarar inte folk. Mina trevligaste småhonor är sorgligt magra. De bästa A-mössen är inte favoriter här hemma ... Och det är resultatet av 6 års "prat"...

Hur som helst, jag ger inte upp!! Och Honey Glaze är fortfarande en favorit här hemma!! Och för mig är det ändå det viktigaste, för de finns HÄR, i min VARDAG, och jag vill ha möss som UMGÅS med mig, som är KOMMUNIKATIVA med mig.

Men jag har långt, långt kvar.

Mitt allra främsta mål, är kommunikativa möss, på frivillig basis. Av v ilja och val. Deras vilja och val, inte min.

Anmäl
2012-05-13 08:58 #3 av: ariama

Nåja, Honey Glaze klarar visst folk. Det var bara för överväldigande för honom, med bilresa och allt larm, och den helt nya ovana miljön. Men nu VET jag hur han reagerar i stressfyllda situationer. (fast det är första gången han varit med om ngt liknande, efter 8 månaderrs liv i total trygghet).

De så otroligt rara och kommunikativa småtjejerna som var med, är Honey Glazes döttrar! Så han nedärver bra beteende-egenskaper, men det gör mamman också, med Divinia som mormor.

Småtjejerna var jättehärliga! Härligt att se dem! Ett gäng människor och barn som glatt och intresserat tittar in i "musburen" där mössen kilar runt, och en av dem kommer fram och tittar tillbaka lika glatt och intresserat. Och så står de ett bra tag, under utrop och kommentarer från "folket".

Och de charmade många med sin mjuka värme och klappbarhet, och lätta små tassar i handen. "Jag är kär" var en kommentar jag hörde flera gånger under dagen! Kyss

Ja, så har jag tipsat om Mus.iFokus också, och minst en ny medlem här, lär vi få Skrattande. Som kanske så småningom även skaffar möss, och på sikt blir medlem i Svemus Kyss

Är det någon/några från spångamässan som läser här, så VÄLKOMNA!!!

Anmäl
2012-05-13 09:30 #4 av: Tsunamis

Det är inte så konstigt att en mus som tas ur sin naturliga miljö och får sitta i en skränig mässlokal att den blir rädd! Öppen bur ger inga barriarer för ljud, lukt eller vibrationer heller. Det är fullt naturligt skulle jag säga och den mus som inte blir påverkad av det på något vis är inte en mus Tungan ute

MvH   SE-Tsunamis   hemsida   ~   email   ~   Facebook
Sajtvärd på Gerbiler ifokus

Anmäl
2012-05-13 10:10 #5 av: ariama

#4. Instämmer! Och där slår du huvudet på spiken, enligt mig!

Det som avlas fram - och vinner pet-utställningar - är ofta inte "oräddhet" utan hur musen reagerar när den blir rädd! En mus som sitter stilla i handen och låter dig hanteras hur som helst, är inte detsamma som en kommunikativ mus!

En "säl" behöver inte vara en kommunikativ mus, eller ens vara glad åt hanteringen! Den bara använder "freeze" istället för "flykt" som svar på det obehagliga. Alla ser inte skillnaden...

Givetvis finns det äkta sälar också! Definitionen på en äkta säl, för mig, är en mus som kommer självmant upp i handen på mig, för att där lägga sig ner för att bli klappad och kelad med. Dom är sällsynta... som jag har sett i alla fall.

En mus som måste plockas upp, och sedan "gillar läget", ja, det är ju bra, men jag önskar mer.

Det behövs mer avel utifrån andra premisser, för att domesticera tammusen mer och bättre. Anser jag. Jag kan ju ha fel. Men jag "kämpar på" Glad med mina små medel (jagt vägrar ha "för många möss").

Anmäl
2012-05-13 10:39 #6 av: ariama

Tänker ... Möss beter sig så olika!

Ett gäng musungar som orädda springer upp i handen, behöver varken vara eller utvecklas till kommuniktiva möss. Människor anses ibland vara bra "hissar till friheten". Oräddheten är ändå ett plus, anser jag. Men på minussidan följer lätt en medföljande springighet och svårighet att "få kontakt".

En mus som sitter snällt och stilla i handen och låter sig hanteras hur somhelst, behöver inte vara en kommunikativ mus.

Inte ens "en säl" behöver vara en kommunikativ mus ...

Vad är en kommunikativ mus då? Det är en mus som kommer till mig när jag kommer eller när jag ropar. (jag har inte som krav att den kommer upp i handen). Den tittar på mig, nosar på mig och stannar kvar! Nosar mig i ansiktet och stannar kvar. Hälsar, helt enkelt. Kan  också "prata" med mig, tala om behov.

T.ex. musan som talade om att jag hade glömt hennes vattenskål! Hon var framme och talade om att hon "ville något". När jag satte ner handen "bet" hon mig i fingret, dvs satte tänderna löst om fingret, och släppte direkt. Och hon gjorde om det. (inte hårt, inte ont, inte "häftigt"). Jag provade med att ge henne olika godisbitar, t.ex. solrosfrö, vad ville hon ha?

Hon tog det jag erbjöd, med tänderna, och släppte sedan demonstrativt ner det och fortsatte påtala att hon "ville något".

Till slut såg jag ju att hon saknade vatten! När hon fick vattenskålen (dumma glömska jag) drack hon lite, och var sedan nöjd. Hade inte hon talat om att hon ville ha vatten, hade jag inte sett att det saknades! Inte just då i alla fall.

Anmäl
2012-05-13 11:02 #7 av: Grodan

#0 Håller med till viss del. Håller med om att det är ett bra sätt att testa deras stresstålighet och hur de är med andra människor - eller bara hur de klarar av en mässa. Kanske främst för att du själv inte vet hur de som karaktär reagerar i nya situationer och annat. Vad som däremot är sämre är smittospridning.

Jag anser inte att man ska behöva utsätta sina möss för mässor bara för att testa deras karaktär. Man kan kunna göra simpla tester hemma. Och vidare behöver man själv lära sig musens beteende. Lära sig läsa mössen, förstå dem. Men detta tycker jag att du är bra på. Skrattande

 

#2 Jag skrev inte vad jag menade kanske. Jag menade inte att du är bra på att prata eller skriva mycket (även om du givetvis är det... hihi). Utan jag baserade mitt uttalande på dina djur. Vad jag sett.Skrattande

 

#5 Håller inte med här. En mus som vinner Pet Class när jag dömer är

  • frisk
  • välskött
  • välmusklad
  • van vid hantering
  • trygg
  • social
  • kontaktsökande

Det är inte en springig, stressad mus, som kissar och bajsar och ogillar att tas upp ur petboxen. Det är inte en säl, om den inte är allt det ovanstående + att den är säl... mums

__________________________________________________

Värd 4 mus-ifokus - Välkommen!   <:3 }~~~  arinella´s råttuppfödning

Anmäl
2012-05-14 08:18 #8 av: ariama

Kyss

No more comments for the moment. Skrattande

Anmäl
2012-05-15 00:59 #9 av: Grodan

#8 Skrattande Hoppas du inte tog mitt dissande så allvarligt. Flört

__________________________________________________

Värd 4 mus-ifokus - Välkommen!   <:3 }~~~  arinella´s råttuppfödning

Anmäl
2012-05-15 08:13 #10 av: ariama

#9. Jag tar det allvarligt Flört, jag vet ju att du har rätt! Kyss

Och även om jag inte skulle hålla med dig, är det väl bra med olika åsikter! I slutänden är det ju mest vad det handlar om, vad man tycker om olika saker.

Tänk om alla hade samma åsikt om möss. Både vad gälelr färg och beteende och temperament. Till slut skulle vi stå där med enbart EN variant! Förvånad. Fy vad trist!

För att inte tala om hur många gener vi skulle förlora, i och med alla dubbleringar. Jag föredrar mångfald.

Anmäl
2012-05-15 08:25 #11 av: Grodan

'Apropå nåt helt annat. Jag hade en råtta som älskade mässor.

Micke (Abacus Michael Garabaldi - RIP).

Jag hade råttorna lösa på några bord. Kortsidan var ut mot besökarna och så kunde de skutta in mot monterns långvägg och där stod buren.

Micke la sig längst fram på kortsidan mot människorna och umgicks med dem där. Han älskade människor. Och alla, stora som små, unga som gamla, fattade det. Han hade ett sätt som människor förstod. Han förstod människor... *härligt minne*

__________________________________________________

Värd 4 mus-ifokus - Välkommen!   <:3 }~~~  arinella´s råttuppfödning

Anmäl
2012-05-15 08:26 #12 av: Muszimba

Jag har haft möss som har varit både perfekta och stressade under mässor och liknande. Jag visste redan innan vilken som kunde vara en stressmus med hoppiga ben, men ville vara på säkra sidan och tog med för att folk skulle kunna få se just den färgen.

Sedan min bästa mässmus var först Björndalens Carmencita och sedan Kylie. Carmencita var som en plattfisk i handen hos folk och Kylie satt på min axel som en papegoja under min "ragga-besökare-till-SVEMUS-monter-promenad" på förra årets Husdjursmässa i Kista.

Anmäl
2012-05-15 08:28 #13 av: Vattnadal

Var det han som blev så gammal, och en mässa i Gävle för lääääänge sen, så fick han barnmat od för han var så gammal, men när du gick iväg, kunde han oxå skala en räka och äta, för att du inte såg? Flört

MVH Elin

Medarbetare på spetsar och urhundar. VD på Draghundcenter

Anmäl
2012-05-15 08:29 #14 av: Grodan

#13 LOL... jaSkrattande

__________________________________________________

Värd 4 mus-ifokus - Välkommen!   <:3 }~~~  arinella´s råttuppfödning

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.