Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu (6) Senaste inläggen

Om sajten (INFO) Avel & Uppfödning Beteende, hälsa & skötsel Bur, strö, inredning & tillbehör Fikarummet! (OT) Kluringar Filmer Fotografier Förening, utställning & träff Genetik, färger, hårlag och teckningar In Memorian Köp/Sälj/Efterlysning/Auktioner Leksaker och aktivering Länkar | Links Mat och utfodring Möss med djur och människor Namnförslag & namnförklaring TÄVLINGAR Ö Gamla tävlingar
Genetik, färger, hårlag och teckningar

Polygener

2013-01-22 15:15 #0 av: ariama



Lite avancerad genetik, urklippt från min genetikhemsida (kan inte länka)

Alla som arbetar med avel, och har något slags avelsmål, arbetar också med polygener.

Oavsett om avelsmålet omfattar hälsa, färg, typ, storlek, temperament eller beteende, är det polygenerna som avgör framgång, stillastående, eller bakslag.

De flesta som färgavlar på mus, känner till färggenerna A B C D E P och ibland till och med vad de symboliserar Flört, samt vilka alleller som hör till de olika färgloki.

Det vi åstadkommer med våra färggener är val av pigment (gult eller svart), och de blekningar som följer med vissa alleller på C, D, och P-lokus.

När det gäller en viss färgnyans däremot, eller storlek,  typ, osv, då är det polygenerna som blir viktiga.

Jag nämner tre olika nedärvningssätt (fler finns) med tyngdpunkt på den sista: Autosomal-, intermediär- och polygen nedärvning.

 

Autosomal nedärvning

Musens vanliga färger nedärvs autosomalt. En mus innehåller ungefär 25 000 gener fördelade på 40 kromosomer. Våra vanliga färggener tillhör en minorietet gener där endast en gen styr en egenskap. Det är tur för oss, för det gör det lätt för oss att avla fram en viss önskvärd färg. Det är också relativt lätt att hålla koll på vilka av dessa färggener som ingår i mössen vi avlar.

Ett korsningsschema för autosomal nedärvning kan se ut såhär. Far är homozygot för den dominanta genen agouti AA, och mor är homozygot för den recessiva genen aa (svart).

 

schema1ax.jpg

När man sedan parar ungarna från parningen ovan, får man följande korsningsschema. Både far och mor är heterozygota agouti, dvs de har två olika alleler på A-lokus.

schema1bx.jpg

Intermediär nedärvning

Intermediär nedärvning är när avkomman blir ett mellanting mellan det dominanta och det recessiva anlaget (på samma lokus). Ett korsningsschema ser ut såhär.

schema2ax.jpg

 

Parar man dessa rosa ungar med varandra får man återigen fram både röd och vit, samt rosa.

schema2bx.jpg

Anmäl
2013-01-22 15:16 #1 av: ariama

Polygen nedärvning

De allra flesta egenskaper när det gäller utseende, beteende, sjukdomar, osv, beror på polygener. Det innebär att det är många olika gener som styr en enda egenskap, och att varje gen endast bidrar med en minimal summa till helheten, åt ena eller andra hållet, plus eller minus beroende på vilken allel som ingår. Det här gör det svårt att hålla reda på dessa polygener. Särskilt som även miljöfaktorer spelar in.

Som exempel styrs människors längd av polygener, men en människa är inte kort eller lång, utan allt från kort till lång finns. Här kan man också förstå att miljön har betydelse, för tillväxten beror t.ex. även på tillgång och kvalitet av föda. Vilka millimetrar/centimetrar som beror på en polygen eller på "en dålig måltid" kan vara omöjligt att avgöra.

Polygener är alltså gener som var och en bidrar med en liten smula till slutresultatet. De finns också utspridda i generna. De ligger oftast i olika kromosomer, eller om de är i samma kromosomer är de så långt ifrån varandra att de olika genetiska kopplingar som kan förekomma, inte förekommer bland polygenerna. De är alltså helt fristående från varandra.

 

Polygener kan vara olika många för olika egenskaper, men minst två stycken ingår. Ett parningsschema med två olika gener kan se ut såhär.

schema3b.jpg

Om vi säger att X betyder en nyans mörkare färg, och x ingen mörkare färg alls, och Z medför en nyans mörkare färg medan z inte påverkar färgen, ser parningsschemat ut som ovan.

Siffrorna plussar ihop de alleller som ger en nyans mörkare färg, så 4 är mörk och 0 är ljus, medan 1, 2, och 3 är gradvis mörknande från 1 och uppåt.

Man kan även rita detta som en kurva.

kurva1a.jpg

Som synes av schemat kan 2 gener (4 alleller) ge upphov till 16 olika genkombinationer. Kurvan förtydligar att av dessa 16 kombinationer är 5 exakt likadana.

Kurvan visar också att av antalet avkomma, blir flertalet (den högsta stapeln i mitten) mellanvarianter av de båda ytterligheterna.

Två gener ger 4 lokus som kan kombineras på 16 olika vis.

Av dessa 16 är endast en riktigt mörk och endast en riktigt ljus! 4 är ljustonade, 6 (flertalet) är mittemellan, och åter 4 är mörktonade.

 

Polygener är oftast fler än två. Att ta reda på hur många som ingår är svårt, och flerttalet genkomplex vet vi inte antalet av.

Ju fler polygener som är inblandade, desto mindre gradskillnad (och fler varianter) finns det. Alltså, ju fler gener som är inblandade, desto större antal fenotyper kan dyka upp.

Vid 3 polygener blir antalet genkombinationer 64, och varianterna 7 st. 4 polygener ger 9 varianter, osv. Sedan tillkommer skillnader som beror på miljö eller andra gengrupper. Om vi tar pälsfärg så beror den även på pälslag, tjocklek på pälsen, intensitet, mm.

För att avgöra om en egenskap beror på polygener, ser man till en hel population, inte några enskilda individer. När man i en population ser t.ex. en färg som har många olika nyanser, med ett fåtal av två extremefärger och flertalet är mellanfärger, så tyder det på polygenetisk inverkan.

Avel

Givetvis kan man inte avla fram egenskaper som inte redan finns i avelsdjurens gener. Om vi avlar mot t.ex större typ, så väljer man ut de största ungarna i varje kull för att avla vidare på. Man samlar ihop polygenernas alla alleller för större storlek. För att det ska fungera optimalt, behöver avelsparen ha "förstorande alleller" på alla ingående genpar. Musen blir inte större än vad gener och miljö tillåter.

 

Exempel på polygener

Rufus polygener avgör gradskillnaderna mellan gult och rött. Inte bara hos möss utan hos många andra däggdjursarter.

K-komplexet ger mönstret hos tecknade möss. De större mönstren, de mindre särdragen lär styras av slumpen.

Sotningsgenerna tillhör polygenerna.

 

Anmäl
2013-01-22 15:19 #2 av: ariama

När det gäller korsningsschemat ovan, med de röda och vita föräldrarna som ger rosa avkomma, är exemplet från ärtblommor (Mendels upptäckt). Rosa möss känner jag inte till.

Ge gärna fler konkreta exempel på genkomplex/polygener som är namngivna, jag vet inga fler än rufism och K-komplexet.

All rättning - av både stavning och fakta - emottages tacksamt.

 

Anmäl
2013-01-22 18:19 #3 av: L8sson

ååh bra läsning, har hållt på med detta i skolan men på hund. Intressant som tusan!

Anmäl
2013-01-22 18:56 #4 av: Grodan

Aw, vad fint amaira! Kyss

__________________________________________________

Värd 4 mus-ifokus - Välkommen!   <:3 }~~~  arinella´s råttuppfödning

Anmäl
2013-01-23 11:12 #5 av: ariama

Glad

jag kommer att komplettera, redigera lite, och uppgradera på min genetikhemsida(inom den här månaden är det tänkt). Om någon vill förkovra sig lite ytterligare.

Anmäl
2014-05-08 19:43 #6 av: Grodan

Hjärta

__________________________________________________

Värd 4 mus-ifokus - Välkommen!   <:3 }~~~  arinella´s råttuppfödning

Anmäl