Beteende, hälsa & skötsel

7 honor - för stor flock?

2013-06-02 14:13 #0 av: hejkomochhjälpmig

Jag har haft mina 7 tjejjer tillsammans i ett 70x40x40cm akvarium länge nu, en är moster, en är mamma och resten är hennes ungar (födda 23 februari). 

De har gått hur bra som helst tills nu. De senaste tre dagarna har de börjat pipa, oftast hinner jag inte ens kolla vad som händer innan det har löst sig. Sover i samma rum med dem sen jag hörde första pipet och jag har en ficklampa brevid mig bara för att jag ska kunna hinna se vad fasiken som händer då det alltid pips på natten såklart.

De är ett gäng rätt tuffa tjejer med temperament, väldigt livliga, mycket aktiva, nyfikna, lite påflugna och dessutom revirhävdande och lite bråkiga av sig mot andra möss. Satte in dem för ett bra tag sen med mina andra två tjejer (som är världens snällaste och goaste töser) för att prova om det gick men dessa sju var inte direkt snälla då...

Jag tror inte de trivs tillsammans längre om jag ska vara helt ärlig, något har hänt och jag ser ingen annan lösning än att sära på dem? Alternativt så kanske de bara behöver en mycket större bur? Kan det funka?

Tycker ni att det låter som jag bör sära på dem fortast möjligt? Har gjort iordning så att tre stycken skulle kunna flytta till en egen bur redan idag isåfall.

Hur gör jag då för bästa resultat? Hur skall jag tänka? Vilka beteenden ska jag kolla extra efter? Något jag bör undvika? Jag har mina idéer om vilka det är som kommer bäst överens och vilka som isåfall helst inte skulle gå med varandra men jag är inte helt hundra på att jag har kunskap nog att avgöra helt säkert på vissa så tips och tankar välkomnas varmt!

Anmäl
2013-06-02 15:15 #1 av: hejkomochhjälpmig

Kanske bör tilläggas att de är "väl aktiverade" (kan gräva i bottenmaterialet, kan klättra i resten av buren på grenar, i rep, etc, etc, får komma ut varje eller varannan dag, jag brukar leka lite med dem när jag matar och fixar (förstör - enligt dem) hos dem dagligen, de får även något nytt roligt att pilla med då så som papper, hö, nån rolig kartong osv) så jag tror inte det är att de är underaktiverade? De verkar ha rätt fullt upp, ändå hinner de ju dock sura till på varandra...

Tycker heller inte att pipen låter "okej", utan som att de bråkar (inte slagsmål (!) men det skulle väl vara nästa steg på skalan antar jag...). Ett förnärmat pip här eller där kan jag stå ut med liksom, om någon tar en matbit från en annan och den andra säger "pip" i ren besvikelse någon gång tycker jag att det inte är så mycket att hänga upp sig på till exempel (?) men detta låter inte så...

Bråk jag hunnit se:

Vilda - Klara: Jagar varandra i en liten cirkel en mkt kort stund - slutar sen.

Vilda - Hilda: Hinner inte se vad som händer men bägge satt med tassarna uppe mot varandra i "stopp"-position när jag väl hunnit få fram ficklampan, blänger på varandra och går åt olika håll.

Hilda - Tilda: Hilda hänger efter Tilda som då piper, Hilda får ett sprattelryck då och slutar.

Hilda - Klara: Hilda gräver och sprätter en massa torv/jord på Klara och ner i Klaras hål som då piper... (Denna tycker jag egentligen inte går under kategorin bråk? Pipet lät heller inte särskilt "bråkigt" utan mer "Hallå? Lägg av, du förstör ju MITT hål...")

Pip jag har hört men inte hunnit se orsaken till har låtit mer Pip,pip, pip, PIIIP!!! = inte bra, anser jag...

Anmäl
2013-06-02 16:52 #2 av: hejkomochhjälpmig

Desas funkar bäst ihop:

Klara och Kajsa. Dessa två är systrar, mamma och moster (osäkert vem som är mamma då ungarna redan hade pluppat ut när jag hämtade dem, Klara skulle vara mamman men jag såg dem bara dia på Kajsa...) Ålderskillnaden är dock inte stor, Kajsa och Klara var ca åtta-nio veckor när de kom till mig. Så de ju antagligen blivit på smällen av sin bror.


Tilda och Vilma. Verkar vara bästisar, Vilma är i princip en liten kopia av Kajsa i sättet.

 photo ptobkt_zps46672c2f-1_zps8174a675.jpg


Maja går nog bra med vem som helst, väldigt snäll och relativt lugn och sansad.

 photo 123_zps625da8f3-1_zps3cb01d91.jpg


Hilda är jag väldigt osäker på i vilken grupp hon skulle passa bäst i... hellre med Klara och Kajsa än med Vilda eller Tilda tror jag...

 photo 1HILDA_zps5084d256-1_zps430cd2fd.jpg


Vilda är rätt hyper av sig, tror inte hon är så bråkig egentligen utan mest lite för påflugen för vissas smak... Maja och Vilma funkar säkert bra med henne. Hade velat haft henne med Kajsa egentligen men jag tror inte Klara är särskilt förtjust i henne... hade väl iofs velat haft alla med Kajsa då hon är så go och pysslig med alla och tar hand om sin bråkiga familj så gott hon kan... :(

 photo moumlssochloumlss066_zpsf691e926-1_zpse07d438e.jpg

Storleksmässigt från störst till minst (om det öht spelar någon roll): Klara, Maja, Tilda, Vilma, Kajsa, Hilda, Vilda.


Det lutar iallafall åt att:

Grupp 1: Kajsa, Klara, Hilda,Maja (stannar i nuvarande)

Grupp 2: Vilda, Tilda, Vilma (flyttar)

??? ingenting känns helt hundra dock...


Anmäl
2013-06-02 20:53 #3 av: Artlink

Jag tycker 7 honor är för stor flock. Jag grundar det enbart i mina egna erfarenheter. Jag ser här hemma att under lång tid kommer någon eller några i flocken komma sist till maten, få sämsta sovplatsen och i tysthet drar den eller de sig undan. Dessa har förmodligen en inre stress pga utfrysning och kan då gå ner i immunförsvar. Det låter långsökt, men det är min egen tanke kring varför det alltid är någon eller några som blir sjuka om man har en stor flock. har man par eller kanske tre tillsammans minskar risken för sjukdomar och tidiga dödsfall ganska markant.

Det är också vara så att om en sjukdom uppstår drabbas färre om man har dem i små grupper. Annars drabbas allihop av sjukan.

Jag har haft flera stora flockar och studerat detta under 1-2 år. inget som märks under några månader direkt, men det finns säkert många som säger emot.

Sajtvärd: Yoga & Meditation iFokus
Medarbetare: Stenar i Fokus

Anmäl
2013-06-02 22:28 #4 av: hejkomochhjälpmig

Tack för ditt svar! Då känns det ju som jag gjorde rätt iallafall som delade på dem... hoppas jag lyckades avgöra vilka som tycker om vilka bäst bara.. så att de inte saknar varandra för mycket :(

Jag delade alltså upp dem i två grupper, en på tre och en med fyra. Är det för mycket att ha fyra stycken tillsammans också egentligen?

Anmäl
2013-06-02 22:29 #5 av: hejkomochhjälpmig

Tycker förresten inte alls det låter långsökt med att de kan bli sjuka av att må dåligt. Tycker snarare det låter väldigt logiskt.

Anmäl
2013-06-03 09:35 #6 av: [hamster-expert]


#4 Nej då, det är bra grupper. Har själv fem möss i en trevåningsbur, och förut var de 7 st, men en av dem fick avlivas för att hon började jaga svansen i cirklar hela tiden, måste var någon sort ärftlig sjukdom. Och hennes syster dog för att hon fick problem med andningen.  Tycker det är konstigt att de hade sådana ärftliga sjukdomar, för de kommer båda från en bra uppfödare och är bara viltfärgade. Nu bor det fyra svartvita satin longhair i den buren och de två brunas  albino syster Bianca. De långhåriga mössen är större och tuffare än Bianca och hennes två bortgångna systrar. Men hon klarar sig bra hos dem.  

Har även fyra svartvita satin longhair till i en annan bur. De föddes hemma hos mig och är mycket tamare och nyfiknare än de i den andra buren som det bor 5 i nu ( bl.a deras mamma). De fyra hemuppfödda är mycket mer sammanhållna, de älskar varandra och har inte ens någon synlig rangordning! De är alla väldigt lika i sättet. Dock biter de i luften om man håller en annan mus eller hamster utanför deras bur. Deras mamma som bor i den andra buren kommer fortfarande ihåg dem, men de attackerar henne så att hon blir rädd om jag sätter henne i deras bur. Så de kommer inte ihåg henne. Tycker det är lite synd om henne, för ibland tittar hon på sina ungar genom gallret på sin bur. Det gör inte hennes systrar som hon bor med. Tycker det är coolt att hon kommer ihåg sina ungar.

 

Ibland kan de höras pip ur burarna när de tar varandras mat, men annars är de sams. Om man hör att det piper kan man kolla allas pälsar, för om en har tappat päls kan den vara mobbad. ( Någon annan har gnagit bort pälsen)

Anmäl
2013-09-18 16:41 #7 av: hejkomochhjälpmig

Dessa är ihopflyttade igen. Hela högen, alla 7.

Tror jag underskattade deras aktiveringsbehov. Grupperna slutade fungera efter ett tag. Speciellt ena gruppen blev rastlös och putsfläckar började dyka upp på Klara som också började sysselsätta sig med att rida omkring på resterande. Det var kaos igen.

Egentligen hade jag tänkt att sära på grupperna ytterligare, 3 st, 2 st, 2st - men jag ville kunna se vilka som gillade vilka bäst först, och eftersom de allihopa har funkat så fint tillsammans på rastplatserna så satte jag ihop dem allihopa för att kunna utvärdera dem.

Räknade med pip under natten, och pip fick jag. Utrustad med ficklampa och sovandes med ena ögat tillbringade jag första natten - inga allvarliga bråk alls men ändå. Planerade att låta dem gå ihop såhär några dagar och sen bestämma mig för gott och sära på dem i de nya grupperna jag började få ett hum om.

Men så hände det någonting... Det löste sig!!! Trodde inte det var sant men jag har inte hört ett pip på veckor, och då kan ändå mina tjejjer pipa för "ingenting" (t.ex att X sitter i vägen och äter när Y ska gå för att stoppa in bomaterial i boet.) Klaras putsfläckar försvann, ingen jagar någon, ingen rider på någon, ingen verkar ens det minsta utstött - alla bara trivdes tillsammans helt plötsligt.

Det krävdes en totalyta på 220 cm långt, 80 cm brett på bredaste stället, 40 cm högt på högsta stället och MYCKET aktiveringsgrejer men det GICK! Och nu hoppas jag på att de att de tänker hålla sams i fortsättningen också. Jag kan bara hålla tummarna, för de här tjejjerna har verkligen visat sig vara en handfull...

Lösningen på problemet såg alltså ut såhär:

Anmäl
2013-09-18 19:10 #8 av: KickiG

#7 Hoppas det löser sig! Kanske det räcker med mera utrymme och lite mera ålder och visdom hos tjejerna. :)

Man behöver ingen tv när man har möss.

Medarbetare på Mus iFokus och Finland iFokus

Anmäl
2013-09-18 21:26 #9 av: hejkomochhjälpmig

#8 Ja, det verkar ju ha löst sig! Skrattar Jag är så oerhört glad (och förvånad) över att det gick!

Det verkar som att de nu, med mer utrymme, verkligen uppskattar att vara så många som de ändå är. Är en mus inte på humör kan de ju bara gå till nästa. Kajsa som gärna putsar och putsar, har mycket mer grejer att ägna sig åt såhär och nu 6 st andra möss hon kan fördela sina putsgalenskaper på. Det är lite som om hon inte kan sluta med att vara omhändertagande mamma åt de nu vuxna barnen.

De är riktiga turbotjejjer hela högen (förutom Maja då :P) så all aktivering de kan få från varandra, i "buren" och mig är BRA, tackas för och tas emot. Tokstollar hela högen men nu verkar det äntligen vara löst och förhoppningsvis fortsätter det så.

Anmäl
2013-10-18 13:13 #10 av: Grodan

#7 Din bur o rastplats är så fantastisk kan du inte berätta lite hur du byggde den?

Jag tycker också att stor yta, mycket att göra, aktivering i och med yta, gärna ny bur eller neutralt ställe att hälsa på, kan få djur att acceptera varanda lättare.

Dock finns det alltid de möss som inte är bra att ha i flockkonstellationer. De som är elaka.

__________________________________________________

Värd 4 mus-ifokus - Välkommen!   <:3 }~~~  arinella´s råttuppfödning

Anmäl
2013-10-19 03:00 #11 av: hejkomochhjälpmig

#10 Nu reagerar jag kanske lite väl mycket på ordet elakt här :O.

Mina mustjejer hade säkerligen klassats som elaka av vissa, de är revirhävdande, de är krävande, påflugna, har hög energi, mycket temperament och de är lättuttråkade. Får de inte det de behöver så reagerar de med att vara jävliga. Men är de i grund och botten elaka? Inte alls! Visst blir de "elaka" om de inte får utlopp för allt de behöver få utlopp för men det är ju helt naturligt och absolut inte deras fel! 

Mår djuren inte bra visar de det, man måste bara lyssna på dem och försöka förstå vad som är fel. Vissa djur beter sig ju då på ett vis som vi upplever som elakt, andra visar det på andra sätt. Jag tror de flesta (om inte alla) av de "elaka" djuren helt enkelt inte mår 100% bra. Alternativt att de har lärt sig ett oönskat beteende pga av omgivningen. Det behöver absolut inte vara så att man på något vis vansköter sina djur, men någonting fattas. 

Jag tycker det är lite att ta första bästa ursäkt att säga att "det djuret är elakt, det går inte". (Säger inte att du säger så, men jag har hört det från andra alltför många gånger för att vara bekväm med benämningen "elaka djur".) För djur är inte elaka, de reagerar bara på sin omgivning, hur de mår, vad de har lärt sig och utifrån hur de är som individer. Ibland kan det vara så enkelt som att de bara har ont någonstans! Jag har haft kontakt med många, många olika djur men jag aldrig personligen haft hand om eller ens träffat ett djur som varit elakt på riktigt. Tempramentsfulla, aggressiva, uttråkade, rädda, sura, osäkra, "knäppa", till och med direkt farliga - ja! Men elaka? Aldrig någonsin.

Att säga att ett djur är elakt är väl i princip att förmänskliga det? Iallafall så länge vi inte pratar om extremt intelligenta djur, de kanske har förmågan att faktiskt vara elaka, det vet jag inte...

Sen kan ju vissa djur helt enkelt vara för svåra att hålla nöjda, kanske till och med omöjliga. De kanske redan är "förstörda" av människor som behandlat dem på fel sätt, gett dem fel förutsättningar att fungera normalt, de har kanske t.ex lärt sig fel beteenden som är för svåra eller för farliga för kunna brytas. De kanske också som individ eller art har det svårare att acceptera och må bra i ett (onaturligt, som det faktiskt är) liv i fångenskap. 

Dominanta mushanar är väl ett bra exempel, inte är de snälla mot andra hanar inte, men de är ju heller inte elaka bara för att de följer sina naturliga instinkter?

Ojoj, långt blev det.. Jag kanske egentligen bara märker ord här känner jag?Skäms Vi kanske lägger helt olika värderingar på ordet elak bara? 


Anmäl
2013-10-19 03:02 #12 av: hejkomochhjälpmig

#10 Ang. buren nu då: Tack så mycket! Det är inte så avancerat! SkrattarDet är inte så mycket byggt egentligen, de olika delarna är bara placerade brevid och på varandra.

Buren består av ett 

  • bord.
  • en byrå. 
  • ett akvarium.
  • en slaktad kaninbur (botten och galler). 
  • en miniduna.
  • en hylla fastborrad i väggen.

I akvariet som står på en byrå har jag ett hus, sen har jag även byggt en "klätterställning", grenar fastborrade på en plywoodskiva bara, så att de är stabila och inte välter, därifrån kan de alltså ta sig upp till "takterassen" = träskiva med borrade hål där man kan hänga rep, hängmattor osv. 

Från takterassen är det fastbundet galler (kaninbursgaller) ner i kaninbursbotten eller upp på hyllan. Från kaninbursbotten går det ytterligare ett galler (från minidunan) till minidunan som är fylld med jord (här tar de sig upp och ner med hjälp av en ordentlig gren). 

Galler direkt från hyllan ner i kaninbursbottnen finns också.

Sen är det i princip en mängd olika kryp in och sådant. Två korgar med fleecefiltar i/på, leksaker, rep, grenar, pinnar, toarullar, en grotta, kartonger staplade på kartonger, staplade på kartonger - så att det blir flera våningar och spännande gångar emellan.

Från kaninbursbottnen kan de ta sig ner på bordet och under kaninbursbottnen genom att gå ner för "trapporna" av toarullar och kartonger.

Eh, hehe, jag tror nästan det är lättare att bara titta på bilden än att läsa min röriga beskrivning? :O

Anmäl
2013-10-19 17:38 #13 av: Grodan

#11 Skriver bara snabbt, innan jag läst något mer än din första mening. Orkar inte läsa allt just nu. Tyvärr.

Ibland skriver jag slarvigt och använder lite väl häftiga ord. I #10 använder jag "elak" istället för starkt revirhävdande utan bithämningar. En sådan mus kan vara på många sätt, men de jagar nykomlingar och biter dem, motar bort dem från matskål, sovplats mm. Den musen/de möss som råkar ut för denna elaka mus mår dåligt, de kan även bli allvarligt skadade. Jag har sett riktigt hemska saker faktiskt och kan då inget annat än att säga att den mus som orsakat dessa skador varit elak. Speciellt när vi pratar om honor.

Givetvis tvingar vi dem att bo ihop och det är vårat fel. Därför fungerar ordet elak rätt bra. Folk lyssnar. (Här är mitt problem att jag är så utbränd att jag finner omvägar/genvägar i mitt sätt att prata och skriva, för att inte ta mera slut på mig själv... Så jag kan ev använda hårda ord, som innehåller lite väl mkt kraft, istället för att skriva 50 förklarande meningar... för att jag inte orkar.)

Vi ska inte tvinga in mjuka och härliga djur i en flock som består av en eller flera starkt revirhävdande utan större flocksmarthet. Jag har sett på t ex råttor att flera råttor som "blivit mobbade" av riktigt elaka råttor blir svårt traumatiserade.

__________________________________________________

Värd 4 mus-ifokus - Välkommen!   <:3 }~~~  arinella´s råttuppfödning

Anmäl
2013-10-20 10:14 #14 av: Artlink

#11 och #12 jag vill bara flika in lite angående ord. Jag hade tänkt mig att bara flika in, men det blev en roman som ingen orkar läsa Lipar postar ändå!

#11 Elak är ett adjektiv som används som en beskrivning av någon som är precis så som du beskriver revirhävdande, de är krävande, påflugna, har hög energi, mycket temperament och de är lättuttråkade, om det innebär att någon får lida för det. adjektiv är alltid tolkat av betraktaren. Det är inte en vetenskaplig diagnos som tex ADHD skulle kunna vara i fallet på de egenskaper du räknar upp, hyperaktivitet med koncentrationssvårigheter och affekthandlingar med normbrytande beteenden. Andra krångliga ord som påvisar samma sak= bråk och stök och någon blir utsatt för det. (jag leker fortfarande med ord om har aldrig träffat dina möss så jag påstår inte att dina möss har ADHD Kär ). 

Jag jobbar med barn och man säger att barn kan itne heller vara elaka. De kan ändå slå varann, håna, kränka, mobba och till och med döda varann, men det beror på omständigheter precis som du beskriver att det gör för möss. Människan utvecklar således sin elakhet? För du säger att det att förmänskliga musen om man kallar den elak. Jag tror vi har fastnat i ordtolkningar. Vi kallar människor som bryter mot sociala koder, saknar empati, tar till våld, hoppar på folk för elaka utan att ta reda på om de var förgripna som barn, om de upplevt krig, om de bor i misär, inte har pengar, är drogpåverkade osv.  Vi använder ordet elka för att ringa in alla dessa felaktiga beteenden i ett ord. Grodan använde sig av det för att vara fåordig med beskrivande.

jag vill tillägga att det är just dessa barn som "sticker ut" som mitt hjärta klappar för. Det är de jag vill hjälpa att behålla en god självbild, hjälpa att få resurser i skolorna, hjälpa att klara sig själva.

Alla som är normbrytande bryter mot det normala, eler delar av det normala. Vad är normen då? 

Normen för sällskapsmöss är att de är sällskapliga. De ska alltså vara sociala, lugna och fina. inte revirhävdande om de ska kunna ingå i större flock. De ska vara trevliga, lätta att hantera, trivas på sin lilla boyta och inte vilja rymma från sitt hem eller sin ägare.

Normen för vilda möss är precis den motsatta. De ska verkligen hävda sina revis, vilja rymma, vara snabba, pipa, skrika, bitas, hoppa, fly undan händer, rovdjur osv för annars lever de farligt.

Om man då har normbrytande möss, vad gör man då? 

Ja, då får man ge dem förutsättningar att fungera i sitt liv egenom ändå, eller avliva dem. De som inte fungerar i flock ska slippa det. De stressas mindre av att gå med en vän eller helt ensam om inte en endaste vän fungerar heller, för de tysta i gruppen ska inte behöva lida under den dominantes förtryck. Man ska naturligtvis utmana de högaktiva om de behöver mer hjärngympa och ge dem större utrymmen om de kräver det, men det går ändå till en gräns. Gränsen sätter varje ägare. Din gräns var en jättebur. Vissa tycker det är ok med lösa möss i hela rummet så mössen inte begränsas av ytan på samma sätt. Jag har haft rymmarmöss i min stuga lösa och de blev aldrig sig själva igen. Jag ser inte sällskapsmusen i dem längre när de får för stor yta. Möss som rymmer trivs inte i mina burar och tyvärr passar de inte in hos mig då. Jag sållar därför bort alla möss som avviker från det jag tycker är bekväma sällskapsmöss. Sållning kan vara allt från att ta ur linjer ur avel, avliva djur som är utåtagerande (elaka) alt destruktiva (barberar sig själv och/eller andra) eller så säljer de möss som är på gränsen för vad jag tolererar men som andra tycker är ok, tex sk rasselmöss, men talar då om att jag själv inte gillar dem. Att sålla på detta sätt är min skyldighet som uppfödare av sällskapsmöss.

Just nu har jag bla två honor som gått ihop länge och trivs tillsammans, plus den ena honans 4 tonårsflickor. Alltså 6 honor tillsammans i en bur. Därifrån hörs inget. Allt är lugnt och fint men ändå kommer jag flytta i sär dem inom någon eller några månader för jag vet att de mår bättre av att gå i mindre grupper. Syskonen som ska säljas kan flytta ut i egen bur och mamma, dotter plus väninnan bor kvar i sin bur.

Jag hade nog valt att på din yta haft 2-3 mindre burar för dessa 7 honor för då hade jag haft bättre koll på hur var och en mår, vem som hoppar på vem och vilka som är stressade. Men en lekplats som din bur hade ju varit guld!!! Där kan de klättra runt i timmar och träffas då och då, precis som ungar i en lekpark. Sedan går var och en hem till sin lilla vrå och äter och sover i lugn och ro för att orka leka och stoja i morgon igen Hjärta

Jag förstår att du tar dina möss i försvar. Det skulle jag också ha gjort. Det är skillnad att vara en uppfödare med avelsmål och att äga 7 möss som man älskar över allt på jorden. Du gör helt rätt som bemöter deras svårigheter, men i bland mår den som är hyperaktiv bättre av att få leva utan för mycket sociala konflikter. Och de andra kan pusta ut, var de än är i buren.

Sajtvärd: Yoga & Meditation iFokus
Medarbetare: Stenar i Fokus

Anmäl
2013-10-20 17:01 #15 av: hejkomochhjälpmig

#13 Gillar att du inte ens behövde läsa inlägget för att svara på det! :D Förstår vad du menar nu :) Hoppas du inte upplevde det som jättejobbigt att jag satte igång som en pitbull över ett litet ord. Ber om ursäkt! :(

Anmäl
2013-10-20 17:04 #16 av: hejkomochhjälpmig

#14 Underbart inlägg Hjärta

Ja, jag blev lite rädd att andra sällskapmusägare skulle läsa ordet elak och inte tänka efter varför deras möss kanske var elaka, utan bara konstatera att "ah, den är elak, bort med den" när det kan finnas en väldigt enkel lösning på problemet. :)

När jag blir rädd blir jag upprörd, rabiat, märker ord och så babblar jag på! Jag bryr mig och oroar mig över alla djur på hela jorden, typ! 

Jag är övertygad om att ni kan era möss, kan möss öht, tusen gånger bättre än jag! Det är inte era möss jag oroar mig för när jag hör ordet elak. Ni förstår nog varför och varifrån beteendena kommer och kan göra en bra bedömning över vad som behövs göras.

Det är som du säger, stor skillnad på att ha 12 möss och 100 möss. Och jag tycker inte att det är fel att man som uppfödare väljer att sålla bort dessa möss som är svåra, som inte är optimala sällskapsmöss. (Eller om man som sällskapsmusägare väljer att göra det för att man inte kan lösa det.) Djuret/djuren ska självklart inte behöva bli lidande. Vill/kan man inte ge mössen det liv de förtjänar som harmoniska nöjda individer, och inte heller vill att de hamnar hos någon annan och riskerar att bli/fortsätta vara olyckliga där så får man ta sitt ansvar och låta dem somna in. 

Det är ett viktigt arbete ni gör (!!!) och det skulle nog vara oerhört svårt att genomföra om man behövde ha en massa möss som inte ens duger till avel i sådana burar som jag har överallt.


Anmäl
2013-10-20 17:13 #17 av: hejkomochhjälpmig

Angående mina måndagsexemplar till mustjejjer ;P - att dela upp dem i mindre burar, det går inte, det är inte juste mot dem - de blir olyckliga, uttråkade och tar ut det på varandra. Oavsett om de är 3 eller 7 st tillsammans. 

Alternativet hade i så fall varit en eller två sådana här burar till. Visar de minsta lilla missnöje över sin situation nu, så får jag prova att göra så. Skulle det skita sig även då, ja då får jag nog vackert erkänna mig besegrad.

Kanske skulle att få vara två och två vara det bästa för dem. Jag är bara rädd för att de ska tycka att det är tråkigt om jag gör så, också kommer bråken och missnöjet som ett brev på posten. Känns dumt att ändra på någonting nu när de äntligen verkar vara nöjda och lyckliga?

Jag tror att de har nytta och utbyte av varandra som det är nu. De är rätt så tydliga med vad de tycker, och det har varit så himla lugnt och skönt hos dem nu, de tjivas inte, det blir inga pip, de hänger inte efter varandra och håller på. Det är kul att titta på dem och umgås med dem igen. Oroligheterna är som bortblåsta. De pysslar om varandra och går och lägger sig tillsammans i en stor gosig hög. De verkar nöjda med sina liv. Om jag nu bedömer dem rätt... Jag har bara haft möss i ett drygt år som sagt, jag är fortfarande nybörjare.

Men sen så verkar ju dessa tjejer uppenbarligen inte vara vanliga, mjuka, flocksmarta möss i den bemärkelsen så det känns fel att försöka behandla dem som sådana? Jag får anpassa mig och omgivningen efter dem.

Nu låter det väl som om de är värsta vilda gangsterligan jag har här hemma, så illa är de inte. De är också mysiga, goa, sällskapliga pussmöss som kommer fram och vill vara med, sin stora bur till trots - jag kör med knacktekniken, alla mina möss har stora burar där de lätt kan försvinna åt fanders så det är viktigt för mig att de är tama, tycker om mig och vill komma fram när jag knackar på! Annars hittar jag dem  ju aldrig!

Imorgon blir de antagligen bara 6 st kvar dock, en av flickorna har fått en tumör och jag ska be veterinären att ta bort henne innan hon blir lidande av den. Hon är ung, och alla är nära släkt, så har jag otur är detta bara början...

Anmäl
2013-10-21 18:48 #18 av: Artlink

Du har en varm själ som ömmar för dina möss och du gör allt du kan för dem, jag förstår det. De har tur som hamnat hos dig och ditt tålamod Glad

Tumören kan vara en abscess. Det är vanligare med abcesser är  tumörer på unga möss. Jag vet inte om veterinärer öppnar dem faktiskt men de borde ju kunna göra det om e bedövar med Xylocain gel innan.

En sprucken (eller öppnad) abscess läker ihop ganska snabbt och sedan har du en frisk mus igen Glad

Sajtvärd: Yoga & Meditation iFokus
Medarbetare: Stenar i Fokus

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.