Annons:
Etiketteraveluppfödning
Läst 462 ggr
Grodan
2013-08-05 01:40

ord i natten

Mitt i natten.

Jag kan inte sova.

Jag gråter. Är eländig av sorg, själömkan o ångest. Och mitt i allt så försöker jag att trösta flera uppfödarkollegor som är ledsna…

Uppfödarkollegor som har fått motgångar, som har svårt att orka kämpa för sin vision om den perfekta tammusen.

Motgångar. Ja, det är så många motgångar med möss. De lever kort tid. De är så jäkla sjuka idag - jag har banne mig aldrig varit med om så jäkla sjuka möss. Jäkla Rossel, snuva o tumörer. För att inte prata om alla jäkla parasiter: mask, löss och blodsugande kvalster…

Hur ska vi orka?

Hur ska vi stötta varandra?

Hur ska vi hjälpa varandra och inte stjälpa varandra?

Vi har våra möss i vårt hem, vi matar dem med den bästa maten de kan tänkas få, vi pussar på dem varje dag… vi älskar dem. Hur ska vi kunna låta bli att gå sönder när det dyker upp morrhårsätning, barbering, dåligt temperament, stress, snuva, Rossel, tumörer mm?

Vi behöver stödja varandra, hjälpa varandra att vara duktiga, starka, göra skillnad och bita ihop. För det måste man göra om man ska föda upp möss. Sörja motgångar lite försiktigt och sedan bita ihop och kämpa vidare. Så jag tycker att vi alla ska börja stödja varandra nu. Vi vill ju alla äga friska och långlivade möss.

Någonstans behöver man skaffa styrka, ha lite distans och ibland säga "det är bara möss"…

Det låter hjärtlöst, men sedan jag börjat tänka så emellanåt har jag lite lättare att klara motgångar. Hur många motgångar har jag inte haft och har ideligen? Jag har fött upp möss i 24 år… och jag har väl eg bara misslyckats…

Men jag ger inte upp. Jag tror att genom att envist vara kvar i musvärlden är jag nyttig för mig själv, mössen och musvärlden. Och det är så jäkla tråkigt att se hur folk ledsnar efter några motgångar och slutar med möss… vi behöver vara flera som kämpar för mössen

En annan sak jag brukar tänka är "jag lyckas inte just nu, men om jag är noggrann och tar det lugnt så kommer jag att lyckas sedan…" och då blir det lite lättare att hantera ännu en motgång…

De här är bara ord från hjärtat mitt i natten… kudden väntar där… ska kolla in den lite


❤️ Värd 4 mus-ifokus - Välkommen!   <:3 }~~~ ( http://gerodean.se/ecards ) ❤️

Annons:
Grodan
2013-08-05 01:57
#1

En början till att stödja uppfödarkollegor är att inte sälja annat än högkvalitativa djur.

Ska en person börja föda upp möss är det väl ganska dumt om hen blir påprackad djur som andra inte vill avla på pga att de inte är speciellt bra.

Och alla bör känna sina djur och linjer så väl att de kan berätta om livslängd och sjukdomar i linjen.

Fram för ärlighet och högkvalitativa djur!

jaja, kudden är där… *vinkar lite till den*


❤️ Värd 4 mus-ifokus - Välkommen!   <:3 }~~~ ( http://gerodean.se/ecards ) ❤️

Littlem
2013-08-05 03:10
#2

Jättebra tankar Grodis!

Visst är det lät att bli nedslagen av motgångar!  Det drabbar alla förr eller senare. Hårdare eller mildare.

Men som du säger är det lättare om vi hjälps åt. Både med att finnas o trösta. Och att avla på bra djur som inte ska bli sjuka. Sälja friska möss med bra stam till nybörjare istället för att de köper sjuka möss som sedan dör och de blir besvikna och tröttnat på möss innan de ens "provat på riktigt".

Att vara ärlig när man får in sjukdomar, ohyra osv för att visa att det händer alla!  Att mörka hjälper ingen. Jag beundrar de som går ut och säger att de drabbats av säg skabbkvalster. Stänger ner uppfödning för en tid, medicinerar och ser till att djuren är friska. Och sen startar upp igen med o sälja (om man nu vill). Istället för att låtsa som inget och sälja djuren o hoppas ägaren inte märker nått.

Sen att man väljer att köpa djur från uppfödare som har kol på sina avelsdjur och linjer. Som man märker har ett mål i aveln. Inte en som massproducerar  bara för att få fram en färg/variant o sv(har sett lite bilder på senaste som gör mig obehaglig till mods).

Velinga1984
2013-08-05 10:03
#3

Jag håller med er båda två. Ärlighet varar längst i alla lägen.

Just massproduktion gör mig illamående och jag köper helst bara från uppfödare som har mål i sin avel. Samt är ärliga angående sina problem gällande mössen. 

Motgångar drabbar alla, att många ger upp tycker jag är synd. Jag har haft otur med unga nyinköpta möss som dött knallfall och tyvärr de uppfödare som inte verkar bry sig om att deras nyligen sålda unga mus dött. De återkommer jag inte till, fast jag kan tycka att de är trevliga. Jag har haft 2 hanar från 2 olika uppfödare som totalt ändrat beteende här hemma. Varit urmysiga när jag köpt in dem och efter ett tag har de inte gått att hantera alls. Jag har undrat många gånger om vad jag gör fel, Varför dör vissa tidigt?, Varför blir vissa hanar tokiga här? 

För att inte bli helt deppig och se det som mitt fel att så ställer jag ut mina möss, för att ha tron på att mina möss är bra. Det är den främsta orsaken till att jag prioritetar pet class, mina möss är i första hand sällskapsmöss. Och utav 10 hanar totalt har 2 blivit tokiga, vilket är en helt okej statistik ändå. Sen jag varit kräsen med vad jag köpt in så har jag än *peppar peppar* klarat mig från det mesta. En egenuppfödd hane tuggar morrhår men han bor kvar här. 

Trots att jag är nöjd med mina egna uppfödda möss temperament så säljer jag inga utav den anledningen att jag vill inte att de går vidare i avel hos vem som helst.

KickiG
2013-08-05 12:35
#4

Väldigt bra tankar här! Själv föder jag inte upp, tror inte jag börjar göra det heller. Blev med möss efter att ha tränat ett av skolans möss och blev lite nyfiken på djurarten. I samma veva var det en som skulle sälja eller avliva sina två honor, och så hamnade de hos mig. Jag började egentligen lära mig sedan när jag redan hade dem här hemma. Jag vill tacka er alla här på forumet, att jag har fått så mycket bra info från er, och så fina svar på mina frågor. Det är faktiskt den främsta orsaken till att jag även i framtiden vill ha möss, det att jag via er har lärt mig att möss kan vara härliga husdjur, även om mina minibrudar inte är de bästa representanterna för arten.

Grodan, det är tack vare dig och människor som du som tammössen kommer ha en fantastisk framtid. Ni som orkar försöka. Ni som håller temperament, hälsa och livslängd som viktigare egenskaper än utseende och inkomst. Ni som vill och orkar hålla ordning på stamtavlor och som noggrant funderar vem som ska paras med vem. Ni som orkar svara på nybörjarnas frågor om och om igen. 

Så torka tårarna och kämpa på. För mössen och musägarna runt om är tacksamma för det arbete ni lägger ner.

Man behöver ingen tv när man har möss.

Medarbetare på Mus iFokus och Finland iFokus

Grodan
2013-08-05 16:07
#5

#2 Håller med. Ärlighet är viktigt. I min värld är det självklart att man som uppfödare skall ta sitt ansvar om man har sjuka djur eller fått in en smitta. Att man åtgärdar problemet innan man fortsätter sin avel eller säljer djur.

Jag tror också det är bra om vi vågar be om hjälp mer och vågar dela våra avelsmål och avelsfunderingar med varandra.

Det finns väldigt mycket möss, men vad jag sett är det egentligen väldigt få av alla dessa som faktiskt är friska, snälla och långlivade. Och jag tycker att vi behöver åtgärda det problemet tillsammans.

#3 Tror absolut inte att du gör något fel med dina hanar. Det har faktiskt hänt mig också att jag sålt några hanar de senaste åren som blivit "knäppa" i sina nya hem, trots att de varit från stabila linjer med superbra temperament och vana vid hantering osv… Tyvärr kan sådant hända. Här får man som uppfödare erbjuda att ta tillbaka eller erbjuda en ny eller något. Är en ägare missnöjd måste köpet kunna gå tillbaka. Och det behöver man ju inte bli ovänner för. Så är det ju bara ibland med djur.

#4 ❤️Vilka fina ord. Tack KickiG.

Jo, jag vill hjälpa. Jag vill lära ut. Även om jag inte kan och vet allt, så är det det jag vill i slutändan.


❤️ Värd 4 mus-ifokus - Välkommen!   <:3 }~~~ ( http://gerodean.se/ecards ) ❤️

Upp till toppen
Annons: