Möss med djur och människor

Musen med stort M?

2013-08-07 13:57 #0 av: Lamina

Har du glädjen att äga dendär alldeles speciella lilla musen? Den musen som tog ditt hjärta med storm redan första gången du såg den? Den som alltid kommer först fram och som så tydligt visar att det är dig, bara dig, den älskar högst av alla i hela världen?

Jag har ingen sån mus just nu, det kan jag ärligt säga. Visst, dom flesta av mina möss är helt underbara. Och en del av dom har en alldeles särskild plats i mitt hjärta. Men dom saknar detdär lilla extra. Dom är mina möss, men inte helt och hållet så att säga.

Jag har sett detdär speciella bandet vissa möss har med vissa människor, och jag har upplevt det själv. Som t.ex. när jag flyttade ner hit till Nynäs för att bo med min syster. Med mig hade jag mössen och däribland en liten pojke på snart ett år vid namnet Torsten.

Jag tyckte mycket om Torsten. Han var en väldigt trevlig kille. Men eftersom jag och syster inte var helt överens om antalet möss jag fick ha så var han en av dom som jag hade fått lov att sälja. Han skulle bara bo här i en vecka och sen flytta vidare till sin nya ägare. Det var synd, för för min syster visade han sig vara dendär musen med stort M. Hon vart helt betagen i honom fösta gången hon såg honom. Och jag tror han vart lika förtjust han. Han kilade raka vägen upp på hennes axel, snusade lite på kinden och satte sig tillrätta där. Försökte jag ta honom ifrån henne så försökte han alltid klättra tillbaka. Försökte jag få henne att sätta tillbaka honom i buren så totalvägrade hon. Det var verkligen synd att sälja honom. Men det var trots allt hon som propsade på att antalet möss skulle minskas ner på, så då fick hon faktiskt skylla sigsjälv lite. Tyst

Jag har själv stött på domdär mössen med stort M några gånger. Men om det tänker jag berätta lite senare. Nu vill jag höra era historier om domdär alldeles särskilda mössen som man alltid kommer ha en alldeles speciell vrå i sitt hjärta för.

//Lamina

Before we work on artificial intelligence, why don't we do something about natural stupidity?

Anmäl
2013-08-07 14:28 #1 av: Grodan

Jag har inte musen med stort M just nu. Men jag har några möss som kämpar hårt om titeln favoritmus.

Först är det Morakullan´s Nationalist, som man kan läsa om här: LÄNK Hon är nu 3 månader gammal. Jag har "masserat" henne dagligen i en vecka, sedan la jag ner projektet "massera tammus" lite grann. Men det gav effekt. Bandet mellan henne och mig är mycket starkare nu. Hon är inte heller lika springig. Hon hoppar upp i handen med glädje. Hon pussas och hon är mycket kontaktsökande.

Sedan är det Morakullan´s Järnmus, en så osexig kille som Siamese Fox SH. Han har i mina ögon en mycket fin stamtavla med en far som blev över 2 år gammal och bara långlivade och friska djur där bakåt. Mor blev sjuk i snuva när jag satte ihop henne med en hona som var frisk smittbärare av rosselbakterier (inte många möss klarade mötet med den honan...) vilket var mycket synd då hon var en fantastisk mus på alla sätt. Järnmus är ca 1 år 4 mån gammal stor, trygg och snäll. Han bor med två bröder i total harmoni. Hans stora intresse är mat och han påminner ibland lite om en hamster. Dock har han lite mera nos och öron än en hamster... På rastplatsen går han lugnt i det stora hjulet som står där. Springa är inget för honom. Han har inte bråttom någonstans den killen. Vid hantering är han totalt hjärndöd och bara ligger i handen och säger "jag är en sääääääääääääl, pussa på mig"... (ok, han säger inte det, men ni förstår vad jag menar)... så vad kan en pussglad liten groda göra om inte pussa pussa och pussa. Han vibrerar så mysigt när jag pussar på honom.

Mer orkar jag inte skriva just nu, men jag har några mycket härliga musar här hemma...

Foto på Morakullan´s Järnmus med bror, taget i februari 2013


__________________________________________________

Värd 4 mus-ifokus - Välkommen!   <:3 }~~~  arinella´s råttuppfödning

Anmäl
2013-08-08 10:54 #2 av: Velinga1984

Jag har några såna, först ut är Loffe (kort nedan). En av våra första möss, som köptes i djuraffär. Loffe var otroligt tillgiven, och hoppade gärna upp i handen för att pussas. Att vara nära ansiktet och försiktigt stryka sina morrhår mot min kind var något hon ofta gjorde. Stoppade man ner handen i buren så klättrade hon alltid upp på den för att få komma ut. Loffe förlorade jag alldeles för tidigt i en tumör.

Nästa är min underbara Chelsea (Diamantens Nepal). Hon var inte ett dugg hanterbar när hon flyttade hit och hoppade så fort hon kunde. Rymde ur buren så fort hon kunde. Men efter mycket hantering bakom så är hon idag en hona som älskar människor. Att stoppa ner handen i akvariet slutar med att man ofta har en klättrande Chelsea på armen. Att sitta still är inte hennes grej fast hon är 1 år och 3 månader. Hon vill helst klättra och vara nära ansiktet så hon kan ge en snabbpuss i förbifarten. Hon rymmer gärna ur buren om hon kan, men kommer alltid fram om man försöker få tag på henne utanför buren. Chelsea har fått kritik på utställning att hon är ohanterbar och kräver mer hantering. Vilket jag inte håller med om, hon är däremot en aktiv hona som inte har det lugn att vara still i handen. Vem som helst kan stoppa ner handen och få Chelsea att kliva i den, för mycket är på hennes villkor Blinkar 

Anmäl
2013-08-08 11:20 #3 av: Velinga1984

och här är Chelsea, i ett unikt tillfälle

Anmäl
2014-01-19 17:08 #4 av: Grodan

Hjärta

__________________________________________________

Värd 4 mus-ifokus - Välkommen!   <:3 }~~~  arinella´s råttuppfödning

Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.