Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu (6) Senaste inläggen

Om sajten (INFO) Avel & Uppfödning Beteende, hälsa & skötsel Bur, strö, inredning & tillbehör Fikarummet! (OT) Kluringar Filmer Fotografier Förening, utställning & träff Genetik, färger, hårlag och teckningar In Memorian Köp/Sälj/Efterlysning/Auktioner Leksaker och aktivering Länkar | Links Mat och utfodring Möss med djur och människor Namnförslag & namnförklaring TÄVLINGAR Ö Gamla tävlingar
Beteende, hälsa & skötsel

Nervös mus

2013-08-31 23:21 #0 av: Smulan80

Jag har  misstänkt under en tid att en av mina möss blir utsatt för barbering då jag ända sedan jag fick hem dem har hört högljudda pip från buren då de putsar varandra. Bara ena som piper. Bara en som är barberad. Det känns jättetråkigt då jag har slut på idéer. Har nu separerat de två och kommer introducera en annan hona till den stackare som nu har en stor (nästan)naken fläck på ena skuldran. Syns också antydningar till gleshet på andra ställen hon defenitivt inte bör kunna komma åt själv.

Den musen som putsar för hårt är en mycket nervös rasselmus. Nervös i bur och ute men i transportbur så verka det vara okej... där, i transportburen är hon modigare och alltid varit den som är snabbast upp i handen för att ta sig ut!? Jag har försökt berika buren med saker, gömställen, mycket spån att gräva i, saker att klättra i, maten ger jag inte i skål utan blandar ut i spånet så de får leta själva. Då de bara pissade i skålen i alla fall.

Jag har hängt upp dekorationsbollar i naturmaterial (pil) som de kan klättra i, gnaga sönder, boa i... vad de nu än velat. Den första blev söndergnagd första timmarna, pulveriserad. Jag lägger in hö för att de ska ha något mer att pyssla med. Massor av papper. Buren är en gabber rex med annat galler i taket än orginal (finmaskigt nät). Så utrymme har dessa 2 möss. När de är i buren så räcker det att de hör att man är på väg så rasslas det iväg in i något gömställe.

Som jag känner det så är jag nu ganska torrlagd på idéer. Jag kan inte tänka mig att den musen mår helt bra. Jag mår inte bra av att se den stressa upp sin burkompis. framför allt så tycker jag inte om pipen när de putsar varandra och att se offret få större och större pälslöshet där det är som värst.

Är det okej att ha den Barberande honan ensam? Eller bör jag ta bort henne helt? Den andra kommer att få en ny kompis. Mössen är bara något över 3 månader gamla. 

*suck* Det här känns helt enkelt inte bra. Storgråter(förlåt mig om det blev ett förvirrat inlägg, jag är bara så trött (fortfarande småsjuk) och förvirrad just nu, läst allt jag kommit över och ändå vet jag inte hur jag ska lösa situationen...)

Anmäl
2013-08-31 23:44 #1 av: Sugar Mist

Alltså. 
Jag har bara haft 2 möss ock dessa knappt 3 månader.

Det slutade med att jag blev trött på att mössen skrek och studerade de och kom fram till att den ene "mobbade" den andre. Denne som mobbades var även bitsk, bet mig så fort jag kom i närheten. Jag tog beslutet att avliva henne.

Det var inte rätt för henne att leva ensamt, speciellt inte när man inte har någon människokompis. 
Nu visade det sig även att hennes kullsyster var likadan, fast hon hade kommit in i ett våldsammare stadie än min, så det var bäst att min lilltjej avlivades, innan det blev värre. 

Så, mitt tips är att, kan hon inte leva med en muskompis och inte med en människokompis, ja, då är det inte rätt för henne att leva.

Medarbetare på Agility, Australian Shepherd och Vallhundar iFokus

Anmäl
2013-08-31 23:53 #2 av: Artlink

Ja, du har verkligen försökt allt känns det som. Tyvärr går det inte alltid att "bota" barbering, men du har gett henne chansen.

Eftersom hon inte bättrar sig bör hon gå ensam. Tror du hon får ett lyckligt musliv som ensammus? Tycker hon mycket om dig så hon kan ha dig som sitt sällskap? Barberar hon sig själv?

Det kan hända att du bör överväga att avliva henne

Sajtvärd: Yoga & Meditation iFokus
Medarbetare: Stenar i Fokus

Anmäl
2013-09-01 01:30 #3 av: Smulan80

Hon barberar inte sig själv (än), men jag är medveten om att risken finns att hon börjar. Funderar på att testa att ha henne ensam, och ha henne på mitt datorbord mycket, just nu t ex springer hon runt och nosar och klättrar och kollar runt men hon rycker till för minsta lilla. Så länge jag ser att hon inte hittar på farligheter så låter jag henne vara. Så hon för vänja sig vid mig på det sättet. Kanske kan hon bli lite mindre nervös efter en tid? Bli tryggare i sig själv, och med mig, det är i alla fall förhoppningen.

Hon har aldrig varit aggressiv, visst naffsat i mina fingernaglar har hon, mest tumnageln av någon anledning. Men det ser jag bara som att hon "testar", alternativt smakar. Aldrig hårt.

Som sagt det är hon som är "rasselmusen" som rasslar iväg så fort hon ser/hör någon människa komma i närheten.Hon är nyfiken och pigg, så kaaaaaaanske om jag ger henne tid och "timeout" från sin burkompis kanske hon blir mindre nervös... jag hoppas det i alla fall. Jag vill i alla fall ge henne en chans, även om tankarna snurrar runt att risken är överhängande att det inte kommer att fungera, att det bästa kanske är just avlivning.

Jag pratar mycket med karln min om djuren, även om mössen är "mina" så har han ändå alltid varit involverad. Jag har diskuterat denna mus fram och tillbaka massor med honom och han vill verkligen inte avliva. Så han är just nu den största bromsen. Vilket ofta är väldigt bra för mig. Då bromsar han upp mig till att tänka efter ännu lite mera, än vad jag annars skulle ha gjort. Jag tror att han har blivit lite "musbiten" själv. Då han inte vill gå med på avlivning ännu trots att det handlar om "skadedjur" som han alltid sagt. Jag tror inte att han ser dem som skadedjur nu...

Så även om jag ger henne en chans, som ensammus ett tag, hanterar henne extra genom att ha henne lös på datorbordet mycket mera och låta henne bekanta sig med mig i sin takt och kanske, bli mindre nervös på det sättet. Så är jag medveten om att det kanske inte går. Vad mer kan jag göra? Känner mig lite som att jag redan har "gett upp". Som om det är "mitt fel" att det blivit såhär. När det helt enkelt är såhär hon är skapt. Lite tråkigt när dessa två är mina första möss. Den andra är underbar, inte tillräckligt hanterad då jag sett att det bara stressar upp barberaren och då blev barberandet bara värre. Nu när de är separerade kan jag hantera båda utan att vara rädd för "efterverkningar", den biten känns bättre.

Jag har 3 möss här hemma, två kullsyskon, och en zoo mus (jag vet jag till och med beställde den då butiken inte har tammöss normalt inne.) zoo-musen har jag haft hemma 11 dagar och den har fått gå ensam men så har den också fått vara ute väldigt mycket. Den musen kunde jag dock hantera utan problem från dag 1. Så skillnaden blir enorm. Beställde en hane för jag ville erfara en hane (ej avla på) och redan på butiken när jag skulle hämta så var det tveksamheter om könet. Det gick vare sig att se pung eller tuttrader och det gick inte heller att hantera den så att man kunde se anus/sn*pp avstånden bra heller första dagarna. Nu är det dock inga som helst tveksamheter, det är en hona och herrejösses det finns inte en chans att denna lilla underbara varelse hamnar någon annanstans, inte heller är jag ledsen över att ha beställt den medvetet. Den är så orädd för mig att den till och med vill upp/in i mina händer medans jag skriver detta och det är inte lätt då jag skriver relativt fort (och hårt) på tangentbordet heller. Hon rusar som hon själv vill upp och ner på mig och har mycket bestämda åsikter. Jag tror att det är zoo musen som fick karln min att ändra åsikter om möss. Zoo musen är så trygg med mig att den kan somna på min axel, bredvid på bordet eller i min hand! Så jag tror inte att jag hanterar dem ovarsamt/fel.

Jag ville bara säga det. Dags att sova. Det bara snurrar i skallen på mig men jag antar att det märks.

Om barberarmusen kan leva ett lyckligt liv som ensammus? Jag vet inte. Men vad jag dock vet är att hon inte är lycklig -här och nu- och var det defenitivt inte ihop med sin syster. Inte heller varit öppet aggressiv mot henne heller. Även om jag började se tendenser åt det hållet den kvällen jag beslutade att separera dem, innan det gick längre.

aaaargh sova, nu skriver jag nog bara i cirklar. To be continued... eller nåt.

Anmäl
2013-09-01 09:17 #4 av: Artlink

Ingen kan beskylla dig för att ge upp för snabbt i alla fall! Lucka till med den lilla. Om någon lyckas jobba bort barbering med mental träning så är det säkert du

Sajtvärd: Yoga & Meditation iFokus
Medarbetare: Stenar i Fokus

Anmäl
2013-09-01 09:54 #5 av: KickiG

Om hon verkar modigare och tryggare i transportburen, kanske du kunde försöka att flytta över henne i en mindre bur? Då har hon ett mindre revir, ett mindre område, att hålla koll på, och kan kanske på så vis känna sig tryggare? En mindre bur kräver ju kanske lite mera aktivering på annat sätt och kanske ett springhjul för motionens skull, men jag tycker det kunde vara värt ett försök.

Man behöver ingen tv när man har möss.

Medarbetare på Mus iFokus och Finland iFokus

Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.