ja… då jag har tammöss som sällskap utan att avla så inväntar jag lydigt uppfödares svar.

#1. Haha! 😘

Jätteintressant fråga som jag hoppas alla som avlar kommer svara på!

Jag kan inte säga att jag upplever tumörer som ett jättestort problem på de linjer jag avlar på nu.

Men jag har för det mesta slutat att avla direkt på en linje om och när det dykt upp tumörer.

En linje som jag inte ens hann börja avla på var extreme black, jag köpte in en extremeblack hona och en hona med en extreme black pappa. De två var släkt med varandra men inte väldigt nära. Båda dessa honor fick tumörer innan dom var 5 månader! Så då kände jag att det inte var nåt för mig.

Även på de splash som jag köpte in fick jag tumörer, så hela den linjen la jag också ner..tyvärr måste jag säga för jag gillade mössen väldigt mycket!!

Men att gå så långt som att säga att jag har tumörfria möss gör jag inte. Jag får avla lite längre då, jag har ju inte hållt på så länge.

Tack för ditt svar Ajanki!  ❤️.

Tror du att du - och ni andra, på något vis kan "räkna möss bakåt" i stamtavlorna, för att se tumörfrekvens? Om inte annat på någon individ vi har?

Det låter sig nog inte göras, det blir ju snabbt ganska många att hålla reda på. 4 led bakåt (vilket kanske behövs) innebär ju 16 möss!

Eftersom vi oftast köper in och säljer ut, tror jag få har koll på alla dessa 16. Än mindre syskon till dessa, men jag tänker ändå i rakt nedstigande led.

Men kanske är det bara honorna vi behöver ha koll på? Tumörer hos hanar är väl ovanligt!? I alla fall hos mig.

Jag ska klura på det själv … Men jag har INTE 16 tumörfria möss i någon av minas stamtavla, det kan jag säga på en gång.

Är det någon som har? (och har koll på?) Det skulle vara häftigt! (men för mycket att begära att någon ska veta, eller arbeta fram resultatet, antar jag)

Jag titulerar mig fortfarande som en väldigt ny uppfödare på möss vilket förstås stämmer. Avlar i dagsläget på importer eller importbarn så någon generation 3,4 helst 5 har inte fötts här hemma än så allt står ännu under granskning under lupp gällande hälsa, tumörer och annat hälsorelaterat. Det kommer bli spännande under 2014 och 2015 för min del för det är först då dessa djur kommer ha granskats och utvärderats helt. Kommer jag ha gjort rätt val, fört rätt gener vidare? 

Nitlotter har redan hittats bland importerna något man som ny uppfödare ständigt råkar ut för vare sig det är importer eller djur från annan svensk uppfödare. Att starta något eget med möss är en lång uppförsbacke och inte alls en dans på rosor. Många slutar ganska snart efter de börjat just av den anledningen.

Enda projektet jag kan med säkerhet avgöra något än så länge är min egna Agouti brokade linje där stamfadern är generation 4. Nu korsad med möss från annan uppfödare som i sin tur har haft den linjen i många genrationer. Stamdjuren lever idag, hög ålder och vid god vigör så det ser ljust ut på den fronten.

#5. Du har ju importerade DY, och jag blir förvånad om de alla blir långlivade utan tumörer. Ska bli spännande att se/höra hur det går med dem på den fronten.

I vilken grad DY-tumörer sedan är ärftligt när man "tappar färgen", det vet jag inte. DY:s tumörer är ju genetiskt kopplade till själva genen.

Låter underbart och helt toppen med dina brokade agoutis!

Jag tycker ju förstås alla är lyckligt lottade som har låg dos tumörer, Ajanki också givetvis! ❤️

Några egenuppfödda möss har jag ännu inte att tala om. Men mina bandedflickor, vårflickorna, har jag faktiskt koll 3-4 generationer bakåt och har träffat alla mössen i linjen. Inga tumörer där inte, varken hos föräldrarna eller kullsyskonen. Tyvärr kullades det ganska friskt där, så huruvida linjen var helt tumörfri kan jag inte svara på. Dessutom förekom det en del Rossel, vilket även en av mina flickor har strukit med för. Då mina flickor totalvägrade att bli dräktiga så är linjen nu rätt så körd. Dom är dom sista överlevande. Väldigt synd tycker jag, för det var trevliga och vackra möss. Men Rossel kan nog vara rött svårt att jobba bort, så det kanske är lika bra att jag inte fick något efter dom…

Jag har tidigare avlat bort tumörer, eller rättare skrivet ej avlat vidare på djur som fått tumör innan 1½ års ålder. Till saken hör också att jag alltid håller nya djur avskilt, för att minska risken att få in tumörvirus.

När jag höll på med min Texel och LH linje så hade jag svensktypat och korsningstyp (dock mindre i storlek än i dag, alltså mer svensk typ). De mössen levde länge och var mycket friska. Jag hade avlat ett par år och noga selekterat för tumörer och annat. När jag köpte in djur från andra så kunde jag kolla stamtavlan noga och visste att det var lika bra djur jag köpte in, dvs friskt och långlivat.

2007 dog mina texlar och jag la ner linjen. Visst hade jag kvar möss och jag har faktiskt några texlar långt bak i stammen, men det är inte de texlarna med de snygga lockarna, supertäta pälsen och underbaraste temperamentet som ligger där. Det var de som dog.

Det jag jobbade hårdast med var alltså päls, hälsa och temperament. Mitt avelsmaterial hade minskat mellan 2005 och 2007 för jag hade köpt in några djur från andra uppfödare som nedärvde svansknyck och barbering/morrhårsätning. Därför blev min avelsbas smal och tyvärr klen.

Idag har jag en ny linje. Jag har köpt in djur som nästan alla har fått tumörer, i a f honorna av Engelsk typ. Oftast juvertumör vid ca 1 års ålder.

Redan 2006 tror jag det var, skrev jag här på mus-ifokus och förbannade mig över dessa engelska som får tumörer hela tiden. Jag blev då peppad av dig amaira och övriga att jobba med saken. De djur jag hade då var relativt enkla att selektera för hälsa och temperament och många av dem finns kvar stammen till de möss jag har idag.

Djur jag köpt in 2010-2013 har flertalet honor i a f fått tumörer relativt tidigt. Vissa har jag valt att avla vidare på och vissa har jag avslutat. Jag kommer att "avla bort" tendensen att få tumörer för tidigt, om det går. Men just nu känner jag att jag behöver jobba med det jag har. Jag kan inte köpa in något som är lika bra eller bättre i "mina" varianter eftersom jag sällan kan släktforska och få sjukdomshistorik som jag är nöjd med som sträcker sig en längre period tillbaka.

#7. Jag har haft Rossel bland mina möss, och har det inte längre. Tycker just rosslet var relativt lätt att avla bort: Det visar sig snabbt, endast vissa i kullarna fick det, och jag har konsekvent tagit bort alla rosslare.

Ja, faktiskt har jag något "som piper" i en av burarna just nu, lite svagt, bara någon sällsynt gång ibland, nattetid. Vet inte vilken mus, men tror jag vet. Det är en helt inavlad kull honor, där det finns en lite klenare satin, som jag gissar inte kommer att tillhöra mina äldre möss någon dag.

Just nu är hon dock ändå pigg och glad. Gissar även på att det dyker upp en tumör där någon dag - får se om det "hör ihop" (klenheten och tumörbildandet). Hon får finnas så länge hon mår bra.

Det är säkert olika på olika möss, hur lätt eller svårt något är att avla bort.

Vad gäller tumörer och kullning, så tror jag (inbillar mig i alla fall), att det viktigaste är att ha kvar föräldradjuren hela deras liv, för att få kunskap om tumörer och hälsa. Och selektera där.

Ska man börja selektera utifrån "släktingar", så blir det inte många möss kvar …

Dessutom, jag tror att selektering just gäller detta att ta ut dem ur kullen som INTE drabbas! Därför att vissa gör det medan andra inte gör det. Och det är de som inte gör det, som man givetvis använder. Det är de som har motståndskraften (eller bara "en halv" chans/risk att drabbas, där det behövs en hel chans/risk för att det ska bryta ut).

Sedan måste man selektera vidare i kommande generationer. Man får hålla på ett tag. Och har man otur, blir det ingen kvar som funkar…

Det kan man inte veta i förväg.

#8. Tumörvirus … ja just det. Jag glömmer att det även handlar om virus.

Men jag har för mig, att vissa cancerformer beror på virus, och andra inte… ? Livmodercancer beror på virus, och kan även vaccineras mot. Bröstcancer däremot vet jag inte. Det går i alla fall inte att vaccinera sig mot bröstcancer (som är det mössen har fallenhet för).

Jag minns dina texel, och den gräsliga tragedien när sjukdomar tog dem… Usch!

 "Jag blev då peppad av dig amaira och övriga att jobba med saken. De djur jag hade då var relativt enkla att selektera för hälsa och temperament och många av dem finns kvar stammen till de möss jag har idag."

Jodå, jag minns mycket väl! Och är verkligt glad över att du inte slutade! Å andra sidan, hade du KUNNAT sluta? Vad skulle du göra då, istället? Möss är ju "ditt liv"?

Däremot minns jag inte att det var just tumörer som de strök med av.

På vilket vis var selekteringen "enkel"? För att de svaga dog unga, och de friska var tillräckligt många?

"Vissa har jag valt att avla vidare på och vissa har jag avslutat. Jag kommer att "avla bort" tendensen att få tumörer för tidigt, om det går. Men just nu känner jag att jag behöver jobba med det jag har. Jag kan inte köpa in något som är lika bra eller bättre i "mina" varianter eftersom jag sällan kan släktforska och få sjukdomshistorik som jag är nöjd med som sträcker sig en längre period tillbaka. "

Precis så tänker jag också!

Jag tänker att det gäller att avla så sent som möjligt - och där är jag lite nojjigare än dig, Grodan, för jag är rädd för förlossningskomplikationer vid sen förstafödsel, så min "sena" avelsålder sträcker sig till ca 7 månaders ålder vid parning.

Sedan är det bara "vänta och se" hur föräldradjuren utvecklas med åldern. Svårigheten är, att med så få kullar som jag ändå tar, kanske det inte blir någon kvar på slutet… och det vill jag ju inte…

Ju färre möss, desto längre tid tar det givetvis.

Om jag var verkligt seriös, verkligt rik, hade verkligt mycket plats och tid och lust, skulle jag förstås ta ungar efter alla honorna i en kull, och sedan selektera bort de grenar som får tumörer, och fortsätta på samma vis med icke-tumör-grenarna .

Jag har varit förskonad från tumörer. Jag hade en hona precis i början när jag skaffa möss som fick en juvertumör. I samband med det började hon även plocka morrhår på burkamraten. Hon fick aldrig några ungar utan togs bort.

Sen vad jag minns har jag haft nån enstaka hane som fått en tumör. Dock små som ärtor som inte växt fort. De har dock tagits bort iaf. Senaste är nu i år då 2 splashsystrar fick varsin tumör (ena honan bodde hos mig,andra hos min syster). De tumörerna växte sig groteskt stora på typ 2 dagar och togs bort direkt när de sågs.

Nu är jag ju rätt ny jag med och har inte avlat så himla länge. Men tycker ändå jag inte haft så mkt tumörer faktiskt. Klarat mig ifrån rätt mkt sjukdomar överlag. Fick en omgång evist Rossel närjag bodde hos Elin. Trots flera omgångar medicinering och masa nyttig kost så gav det sig inte. Så de togs bort allihopa (som rosslade alltså). Sen hade jag några som fick dendär konstiga svampgrejjen i nacken som gjorde att det blev ett stort sår bara. De tog jag dock heller inga ungar på.

#9 Precis, att kulla bort ungar ur kullarna går inte när man har en linje där man behöver selektera för tumörer/hälsa el dyl. Jag kör inte med noll tolerans heller, inte just nu. Jag tycker att det kan fungera att avla vidare på de möss ur kullarna som har hälsan.

#10 Jo, mössen har varit mitt liv. Jag har valt mina djur hela tiden och tyvärr har det lett till att jag bor här i ingenstans och jag mår dåligt av det. Men nog om det.

Jag skulle jättegärna vilja köpa in djur, som har rätt färg och temperament, samt även ålder, men då behöver jag kunna släktforska och få bra svar på släktforskningen och just nu känns det inte fullt möjligt. Det finns flera välavlade linjer med stam, men då är det fel färg, typ eller hårlag eller utomlands (vill ändå kunna träffa djuren gärna).

Vänta länge på att använda djuren i avel tycker jag är en bra grej. Flera engelstypade eller engelska korsningar som jag tänkt para vid 10 månaders ålder har hunnit få tumör innan dess och det har då varit lite tur i oturen att jag inte hunnit para.

Dock i valet av pest o kolera så hellre tumörer än Rossel. Faktiskt.

Hellre tumörer än Rossel? 😮

Och jag tycker precis tvärtom!

Rossel kommer snabbt! Får de inte som unga, så får de inte sen heller, är min erfarenhet.

Tumörer däremot väntar snällt med sin ankomst, till ett par månader efter att de fått sina ungar … oftast. "Skitkul!" (näe)

Rosslet går att sålla bort snabbt. Det drabbar de unga individerna.

Tumörerna drabbar en hel drös möss, när en musmamma drabbas vid ca 10 - 14 månaders ålder. Då har jag ju en hel kull på uppväxt efter henne!

Jag har ju inte så många möss, ochi nte särskilt många kullar.

Om du Grodan väntar med att para mushonorna till ett-års-åldern, förklaras ju en del. Men jag skulle aldrig våga vänta så länge. Och just det här med att tumörerna kan komma ett par månader efter kullen, ja, då vet jag inte om parningsåldern spelar så stor roll?? *funderar*

Det är ju det svåra med tumörerna, att det dröjer så lääänge innan jag har facit i handen! Att de (tumörerna) gärna följer linjerna, men hoppar över någon eller några generationer, är ju bara fördjävligt! 😕

Jag har upplevt flera gånger - så många gånger under åtta års tid att jag tycker mig se ett mönster, men jag kan ha fel - att musmammor fått tumörer just ett par tre månader efter att de fått ungar!

Har någon annan någon sådan erfarenhet? Är det något som ni har tänkt på?

Hos människor har ju debatten funnits, när det gälelr bröstcancer, hurudvida en graviditet skyddar mot cancer, eller tvärtom är grogrund för … ??

Den här tråden har jag missat. Jag har så sällan tillgång till datorn nu när två tonåringar slåss om datorerna här hemma och streamar film hela eftermiddagarna och nätterna. 

Jag har ju bara avlat i fyra år, och kommit upp i 9 led bakåt i vissa linjer. 

Jag måste säga att av alla möss jag har så är inte tumörer dödsorsaken i mer än ett fåtal fall. De som drabbas är oftast honor och jag har med tiden insett att det som jag förr trodde var tidiga tumörer i de flesta fall faktiskt är varbölder som antingen går att tömma eller går tillbaka av egen kraft. inte heller dessa är speciellt vanliga men uppträder oftare än tumörer i alla fall.

Vad gäller tumörer och kullning, så tror jag (inbillar mig i alla fall), att det viktigaste är att ha kvar föräldradjurenhela deras liv, för att få kunskap om tumörer och hälsa. Och selektera där.

Ja, exakt! Därför vill jag helst behålla hela kullar och avlar ofta sent på mina honor. jag har tidigare parat dem mellan 7 mån och upp till ett års ålder. Jag älskar gamlingar och håller dem kvar så länge som de inte plågas. Min erfarenhet är att Rossel kommer med gamlingarna. När de är mellan 1.5-2 år kan de börja rossla och detta ser jag som ett ålderstecken snarare än ett dåligt immunförsvar.
Ungar som inte växer lika snabbt som sina syskon håller jag noga ögonen på och nästan alltid kommer det tidigt Rossel på dem. Jag medicinerar inte utan tar bort dessa som uppenbart inte har ett bra immunförsvar. Ytterligare en anledning till att jag sällan säljer unga möss. jag säljer föresten knappt inga alls…

Nu när jag ska berätta om tumörerna i mina linjer är jag mina loggböcker evigt tacksamma! Medan jag bläddrar upptäcker jag flera möss som jag faktiskt har glömt bort *skäms*. 
Det är också viktigt att veta att det selektiva seendet som nu uppstår visar alla mina möss med tumörer, medan knappt inga av de andra nämns. Och då ska man ha i åtanke att jag föder upp mellan 100-200 möss per år

De blå engelska mössen jag tog in 2010 som Grodan fick ena systern av och jag tog den andra, fick tumörer båda två runt 1 år. Grodans något tidigare. Jag för ju loggbok och har sett att tumörer dykt upp hos dottern och dotterdottern till Carbon, men sedan har det klingat av och åldern fram till tumörer har visat sig har blivit högre. 
Åska, dotter till Carbon, fick tumör vid 13 månader.
En av Åskas döttrar, Quiet Qumba, svart, fick tumör vid 1 år.
Åskas syster Åskmoln togs bort vid 18 månader med tumör som växt sakta under ett par månaders tid. 

Pearllinjerna har haft en del tumörer som dykt upp runt 13mån ålder, till och med på en hane (Observing Saturnus) om det inte var en varböld. Men Carbon är inblandad här också.
Yppiga Yammie, hona, blev 1 år innan hennes tumör kom. Hon hade en dansk hane som pappa, Glen Hysén. Mamma var en blå hona, Önskan, efter pearl och Carbon där Carbon är morfars mor.

Tyska tricolorerna visade sig ge tumörer, men sent i livet. Bun fick en tumör vid 18 månader. Cake tumör vid 18 månader, Unruly, splashhane, som är ur första led efter de tyska med Drop som mamma fick tumör vid 18 månader. 
En spashhane efter tyska linjerna fick tumör vid 14 månader (Smashing Tomato) men det tror jag i efterhand var en varböld för den satt placerad vid örat där andra varbölder har upptäckts. Han syster Smashing Cosmetica fick tumör vid 19 månader. 

Morakullans Chim efter tyska splashimport pappa och finsk mamma avlivades med tumör vid unga 9 månader och hade då efterlämnat sig en kull på 4 ungar tillsammans med Imse. Imse blev 2år och 7 månader, alltså 31 månader (!). möjligen uppvägde hans långa livsålder hennes korta för ungarna fick inte tumörer men blev inte speciellt långlivade ändå. En av hanarna fick abscess vid 14 månader som tömdes. Jag hittar inga avlivningsdatum på kullen just nu, men de blev inte över 18 månader. Inga tumörer så vitt jag minns eller finner i min bok

Unique togs bort vid 18mån med tumör. Hon var också dotter till Drop, syster med Unruly. Uniques dotter Qusliga Qroma togs bort med tumör redan vid 10 månader. Det var den tidigaste tumör jag har dittills fått på mina möss. Pappan till Qroma var en helt ny import från Holland, Armani Code. Men strax efter fick jag ta bort en helt obesläktad hona till med tumör enligt noteringar, och hon fyllde precis 1 år. Hon hade dock Carbon som mormor. Det var ett tråkigt fall i min avel. 

En finsk hona fick tumör vid 16 mån, Necropolis Ritual, sö cr sh.

Restless Riff, sö cr sh hane, togs bort vid 11 månader med tumör och det var riktigt oväntat. I efterhand undrar jag om inte det också var en abscess. de t är ganska få tumörfall i mina creamlinjer. Dock kom det in sämre gener i en gren av creamlinjerna  och där har jag inte tagit några kullar ännu. I förrgår tog jag bort mamma och hennes döttrar efter att dottern Maräng utveckat en snabb och elak knöl bak i rumpan. Hon blev ynka 9 månader! Jag har alla hennes 8 bröder kvar och inväntar nu deras ålder för att se vad som händer. Hon är den enda i kullen på 12 ungar som fått tumör, men det var så markerat för tidigt för mina mått. 

Mina nakenmöss fick tumörer men de blev gamla först och de som inte fick tumörer blev riktigt gamla. Toya hona, fick tumör vid 19 månader. Hennes bror Tom fick aldrig någon tumör. han dog vid 25 månader.

Ja, det är vad jag hittar. Jag kan inte säga att det är ett jätteproblem hos mig. Runt 20 möss med tumörer på 4 år tycker jag är få. Nu kan felmarginalen med icke inrapporterade sålda möss visa sig dubblera siffran, men skulle det vara 40 fall så är även det ett lågt tal på så pass många möss

Tack Artlnik för ditt långa och uttömmande inlägg, som visar på en verkligt seriös uppfödare som har KOLL!

Om tumörerna är "många" eller inte, anser jag också kan bero på i vilken ålder de får tumörerna! 

För min egen del anser jag att gränsen för "acceptabelt" går vid ca 1 1/2 år, men jag gillar inte det heller. Jag har blivit allergisk mot tumörer 😛 .

20 möss av 200 är 10 möss på 100 = 10 procent. (men, men, nu nämns inte ålder i dessa 10 %, ålderdomstumörer vill jag inte riktigt räkna in)

10 %. Jag undrar om inte det är en relavant siffra för tumörfrekvensen hos möss, överlag? Det känns så.

Men "känns" och "fakta" är ju två helt olika saker!!

200 möss per år och 20 möss på fyra år är det dom gäller ;) 2010 var det nog knappt 100 födda möss men 2013 var det istället 250 möss, så räkna 20 tumörmöss på ca 700 möss och det blir 2,8% Men av de som dött tidigt kan det ha varit ett stort mörkertal som SKULLE ha utvecklat tumörer men aldrig hann. Möss som dör tidigt räknar jag från 14mån och yngre

Tack för förtydligandet, Artlink!!

Det är alltså 200 NYA möss per år, som du talar om? Alltså 800 möss på fyra år, och 20 tumörer av dessa? Ja, det blev omedelbart en mycket längre siffra!

Ja, precis! Men första året blev det nog bara 100 (ca 10-15 kullar) så jag höftar till med 700

#15 Morakullan´s Chim var efter finsk pewhane och undan tysk splashhona. Alla honor i kullen fick juvertumör, modern fick det också vid ca 1 år (har inte pärmarna här).

Absolut, det är mkt viktigt att anteckna allt. Jag skriver ner allt som händer djuren. Vad de blir sjuka av, när de avlivas/dör. Morrhårstugg, barbering, tumör, juvertumör, svansknyck mm. Allt in i papper i pärm. Tyvärr går det ju inte att föra in det i SVEMUS digitala system. Inte ens dödsdatum, vilket jag anser är mkt tråkigt, då det är så viktigt.

#20. "Tyvärr går det ju inte att föra in det i SVEMUS digitala system. Inte ens dödsdatum, vilket jag anser är mkt tråkigt, då det är så viktigt".

Ja absolut! Det borde vara en av SVEMUS´ huvudfrågor att lösa på något vis!! (tycker jag). Att veta när mössen dör, när de blir sjuka, vilka sjukdomar de har, och hur och när de får tumörer framför allt!!!

Då kan man ju både följa och avla på ett helt annat vis, långsiktigt, och ha det som ett "forskningsprojekt" samtidigt. Fast alla kanske inte vill vara med på det? Den uppfödare som har "svagheter" hos sina möss (inte så långlivade, tumörer, återkommande Rossel i generationerna, och kanske även återkommnde parasitangrepp? kanske inte får sina möss sålda till exempel.

Även parasitangrepp beror ju till stor del på immunförsvaret.

Och HUR mycket ska man fokusera på hälsa och livslängd? När utställningarna prioriterar skönhet och rätt färg?

Bara detta med

rätt färg (nyans, intensitet, jämnhet, "teckning/tickning/tåfärg/mm"),

rätt päls (täthet, jämnhet, korthet/långhet/krull/mm),

rätt typ (storlek, öron, ögon, svans, kondition)

räcker för att sålla bort de flesta redan efter några generationer.

Det är SVÅRT! (vilket är meningen)

Alltså, nej det finns inte specifika fält för att fylla i sån information men det finns ju ett fält med anteckningar. Utmärkt sätt att använda det på tycker jag! Jag för också egna anteckningar över mina möss hälsostatus, varför jag tog bort dem eller om de gick bort av ålder mm men annars kan man ju använda sig av Svemus regsystemet också. Tror folk inte vet att det finns, vill inte dela med sig av informationen eller inte vill visa svagheter som Ariama sa.

Kanske skulle SVEMUS försöka prioritera detta med hälsa och livslängd på ett bättre och tydligare vis? *funderar*

Nu startar jag en ny tråd! 😃.

 http://mus.ifokus.se/discussions/52f4c3d18e0e74067400154e-svemus-och-halsa