Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu (6) Senaste inläggen

Om sajten (INFO) Avel & Uppfödning Beteende, hälsa & skötsel Bur, strö, inredning & tillbehör Fikarummet! (OT) Kluringar Filmer Fotografier Förening, utställning & träff Genetik, färger, hårlag och teckningar In Memorian Köp/Sälj/Efterlysning/Auktioner Leksaker och aktivering Länkar | Links Mat och utfodring Möss med djur och människor Namnförslag & namnförklaring TÄVLINGAR Ö Gamla tävlingar
Avel & Uppfödning

Musägande, en hobby för de rika?

2014-05-09 20:38 #0 av: optiMUS

Jag har funderat på en sak ett tag gällande uppfödare som har krav att oavsett vart man bor måste hämta mössen på plats.

Jag förstår tanken bakom och på sätt och vis håller jag med. Den som har ett genuint intresse och värderar möss är villig att göra sig besväret att resa och hämta dom. Men det är ju ingen garanti att de är lika engagerade om ett halvår. Som uppfödare kan man aldrig vara säker hur mycket man än försöker. Därav inte sagt att man inte ska göra sitt bästa för att hitta så bra hem som möjligt åt djuren man säljer.

Men vilka sållar man bort direkt med dessa krav? Jo tågresor är dyrt nu för tiden och bensin likaså. Så personer med låg inkomst går ju bort. Oavsett hur engagerade de varit, hur länge de varit det, hur bra de tagit hand om sina andra djur o om de alltid åtminstone har en buffert som täcker veterinärskostnader. Folk som av hälsoskäl inte kan spendera en dag eller två med att resa tvärs över landet går också bort. Framförallt går alla unga människor som just fått tillåtelse av sina föräldrar att skaffa sina första möss fetbort. Fastän de läst på och övertalat sina föräldrar om att det är så mycket bättre att köpa av uppfödare än av djuraffär. Har man föräldrar som kanske inte vet eller förstår är det en utmaning att förklara varför man ska betala tredubbla för mössen, kanske mer, jämfört med hos djuraffär runt hörnet. Ska man dessutom åka tvärs över landet för att hämta dom om man bor lite illa till blir det säkerligen ofta tvärt nej. Och antingen blir det inga möss alls eller så blir det att de gynnar grossisterna via djuraffär istället.
På vilket sätt gynnar man då sällskapsmusen och musintresset?

Anmäl
2014-05-09 21:43 #1 av: Grodan

Jag är en av dem (kanske den enda?) som förespråkar att man skall träffa djuren man skall införskaffa i den mån det är möjligt. För att undvika att det blir fel, att man blir besviken, att djuren man får hem är friska och har det temperament man önskar. Det blir ofta fel, även om det via en undersökning på sajten inte alls framgick utan det istället ser ut som om det går superbra att köpa djur osedda och få dem skickade med hjälp av transporthjälp.

Givetvis kan man idag prata via nätet och fråga mycket och på så sätt garantera sig att djuren man skall köpa osedda är bra, men det finns alltid en risk att man blir besviken ändå.

Så jag tycker det är bra om vi är många uppfödare i landet, utspridda, så att folk faktiskt kan ta sig tid att åka och träffa mössen och känna efter själva.

Men visst förstår jag problematiken. Kanske främst att som uppfödare bo på en ort eller på landet, där inga musintresserade finns. Jag har upplevt det nu när jag flyttat från 08. Dock åker jag till 08 emellanåt och arrangerar då musträffar där intresserade får träffa mig och möss.  (Fast just nu har jag in- och utstopp på möss.)

När det gäller råttor så åker folk lång väg för att komma hit och träffa mig och mina råttor. Senaste kullen åkte en tjej från Östersund. Det blev dyrt och tog en dag. Men hon hade stort intresse av att träffa mig och mina råttor så jag tror att pengarna inte spelade så stor roll egentligen. Det jag mår dåligt av är dock att råtthonan hon fick med blev förkyld några veckor senare. Hon är ännu ej helt frisk. Hoppas så att hon blir det. Jag vet att tjejen inte bläijmar mig för det och inte heller sagt något om slöseri med så mkt pengar (tågresan blev dyr), men jag har dåligt samvete. Dock känner jag henne nu och vill hon ha råttor i framtiden så skickar jag dem till henne med transporthjälp om det går att få. Jag skickar i princip inga råttor till folk jag inte känner. Inte möss heller helst, men det har hänt.

Nu inte sagt att jag är emot samarbete, för det är jag inte. Jag har tingat djur från utlandet osedda och även sålt djur som folk inte träffat förrän de ägt dem... men då handlar det om avelsutbyte mellan länder och är svårt att ordna så att man kan träffa djuren. Givetvis gör jag gärna det om jag kan. Jag vill välja, jag vill kunna neka om det inte är ett bra djur. Som säljare vill jag att det skall kännas rätt. Jag vill att kemin skall stämma mellan djur och människa.


__________________________________________________

Värd 4 mus-ifokus - Välkommen!   <:3 }~~~  arinella´s råttuppfödning

Anmäl
2014-05-09 21:51 #2 av: Lamina

Hmm... Jag känner inte till någon uppfödare med det kravet faktiskt. Jag har inte som krav att eventuella köpare ska komma hit. Det är en fördel om dom är villiga att göra det, ja. Och känner jag mig osäker på någon så skulle jag inte sälja innan jag träffat människan. Fast då skulle jag nog hellre åka till dom faktiskt, för att se hur musen kommer få det. Men att uppfödare skulle ha som krav att köpare kommer till denhär helt främmande för mig.

Ska jag vara helt ärlig så tycker jag musvärlden är raka motsatsen till skillnad mot uppfödare av många andra djurarter. Möss skickas kors och tvärs över landet till folk som man knappt har pratat med.

//Lamina

Before we work on artificial intelligence, why don't we do something about natural stupidity?

Anmäl
2014-05-09 21:57 #3 av: Lamina

Tja, så har vi ju det Grodan pratar om också. Jag har köpt många djur osedda och fått både besvikelser och några riktiga guldkorn. Möss som jag träffat innan köp har jag alltid blivit nöjd med. Förutom en gång då, men det var på en utställning och jag var stressad och tog ett dåligt beslut... Men ja, även för köparens skull kan det vara bra att träffa uppfödare och möss innan köp.

//Lamina

Before we work on artificial intelligence, why don't we do something about natural stupidity?

Anmäl
2014-05-09 22:14 #4 av: optiMUS

Jag har sett flera skriva att de helst inte säljer till någon som inte hämtar mössen. Men ja, även inom råttvärlden.
Jag har haft folk som åkt tvärs över landet för att köpa djur av mig. Absolut roligt och hedrande, men det är inget jag kräver.

Köper jag av en erfaren uppfödare antar jag också att djuret är (till synes) friskt när det lämnar uppfödaren. Det tycker jag att personen som känner djuret bäst avgör bäst. Skulle jag köpa av någon helt okänd eller oerfaren är det en annan femma. Likså räknar jag kallt med att djur från en erfaren o seriös uppfödare har ett trevligt temperament. Ett djur som måste klicka med någon vid första mötet är inget bra djur anser jag. Ett bra djur från en seriös uppfödare kan hanteras av vem som helst och har ett temperament som gör att de efter de har landat trivs med vem som helst så länge de behandlar dem väl och ger dom den miljön de bör ha för att må allmänt bra. Jag vet därför inte riktigt vad den där kemin handlar om som du, Grodan, skriver om. Än har jag inte köpt ett djur jag inte känt att jag inte klickat med och inte har någon visat tecken på att vantrivas i min ägo heller. Däremot kan det med vissa djur ta en stund innan man lär känna varandra, men det är väl ganska naturligt.

Jag tycker det är jätte synd om ungdomar går miste om bra möss bara för att de tvingas köpa av djuraffär om allt fler kräver personliga möten. I södra Sverige är det svårt, men även på andra håll också.

Anmäl
2014-05-10 01:55 #5 av: musunge1

Man kan hitta fina och bra möss i djuraffär också. Jag har levande bevis på det här hemma. Skulle inte köpa från uppfödare för det är oftast lättare att gå till en djuraffär och kolla vad dem har. Vill man ha från uppfödare ställs det bara mer krav på en, orkar själv inte vara social, djuraffären går man bara till och säger vad man vill ha och sen är det färdigt.

Anmäl
2014-05-10 11:20 #6 av: Littlem

Jag säljer helst möss till folk som får träffa dem. För jag vet precis vad Grodan pratar om med det där "klickandet" :)
Jag har haft många som kommit till mig o vill köpa möss o skrivit på mail att de vill ha "2 honor i brunt  och svart, korthår" tex. När de sedan kommer till mig, ja då har jag kanske flera honor i choklad o svart. Och alla har bra tempermant. Men sen ser de en mus som fångar deras interse lite, o ber att få titta på dem. Plötsligt håller de i en blå Cp, en hane dessutom!, som stirrar in i deras ögon och lägger sig i handen när de smeker över dem o verkligen skriker med hela kroppen "du är min människa!". Jag har sett det flera gånger och upplevt de själv flera gånger. Så jo, jag vet de finns. oCh det är de jag eftersträvar!


Det finns så många bra uppfödare utspridda över Sverige (ja norraste norr är hårt, jag vet för jag bodde i Umeå förut). Men vad gjorde jag då?  Jo jag åkte buss och tåg ner till Elin -Vattnadal och deltog på en utbildningshelg där. Fick träffa flera uppfödare och deras möss och fick själv bilda mig en uppfattning.


Jag har skickat möss med vänner några gånger, oftast till personer de sålt till innan och kan rekommendera men även till helt nya ägare. Jag är skitnervös varje gång! För jag vet inte hur de kommer gilla mössen när de verkligen ser dem. De får dessutom den tuffaste starten, transport i en skumpig bil tex några timmar, ev vänta några extra timmar i en transportbox och sen vidareflytt hem. Istället för att se musen i sin komfortabla miljö. Men det kan även vara nyttigt att se hur de hanterar stress, visst.


Jag har sagt de flera gånger och flera igen, en hobby tjänar man inga pengar på!!!  Ofta går man väldigt mycket back. Men för mig är det värt de, för de skänker mig så otroligt mycket glädje och jag får träffa så mycket trevliga människor och lära mig så mycket så på så sätt överväger de kostnaden i pengar med social vinning 1000 gånger om.


Men visst kan de kännas surt att man riktat in sig på en uppfödare och bor 50-60 mil bort. Ofta brukar transport kunna lösa sig, om man har tid att vänta. Kanske kan man inte köpa en mus ur just denna kull, men kanske om 2-3 månader, eller längre.

Anmäl
2014-05-10 13:10 #7 av: Tsunamis

Njae vet inte om jag tycker så många är nitiska på att köpare måste komma hem till dem annars blir det inget? 

Jag tar gärna med möss när jag ändå ska göra diverse resor privat. På så vis åker jag inte i onödan om det är så att köparen inte är nöjd och inte klickar med mössen så gör det inget, då får de följa med mig hem igen. Lokalt åker jag rätt mycket åt folk dessutom, när det inte kostar mig något extra (eller en mindre summa) att ta bussen eller pendeltåget.

Ibland kollar jag runt lite om någon jag känner ska åka någon sträcka också. Vet jag att det är bra köpare eller köpare som redan köpt av mig så litar jag på att allt blir bra. Men är det någon helt ny så kan jag tyvärr inte erbjuda den mertjänsten, jag får kanske 5 mail i veckan från folk som är intresserade av möss och gerbiler så det är heller inte riktigt hållbart att kunna göra heller. Har ju jobb att sköta också!

MvH   SE-Tsunamis   hemsida   ~   email   ~   Facebook
Sajtvärd på Gerbiler ifokus

Anmäl
2014-05-11 14:54 #8 av: Grodan

#4 Ang kemi

Jag kan för mitt liv inte tro att du missat detta. Hur man finner sig så väl med en del djur och med en del djur inte.

Det jag eftersträvar för min egen del och för mina köpare av möss och råttor är att det ska uppstå en kommunikation mellan djur och människa. Finns inte den, kommer inte heller ägandet av sällskapsdjuret bli bra, enligt min erfarenhet. Faktiskt. Det händer ofta. Det svåra är naturligtvis när/om en person måste åka hem utan djur, men det har hänt det också.

Alla djur är individer precis som vi människor. Vi kan inte förmedla karaktär, känslor, egenskaper via bild, ord och beskrivning i telefon. Dessutom bedömer alla människor djur olika och har olika referensramar. Vid möte mellan djuret och människan sker något unikt. Det blir kärlek eller inte alls. Det kan även bli något mittimellan. Är det stress blir det i regel inte så mkt...

Vilka djur pratar jag om? ALLA djur.

För mig är detta viktigt.

Jag kan ha lite svårt att förstå hur man inte skall ta hänsyn till kemi, känslor och karaktär/personlighet/lynne när man skall dela sitt liv med ett djur något år till många år (beroende på vilket djur det är), men jag tvingar inte på någon annan att ha detta som tvång. Absolut inte. Men jag är noga med att sprida mina tankar om detta, för jag får ofta mail och samtal från folk som fått hem "fel" och är besvikna - det handlar även ofta om sjuka djur...

Jag anser också att även om man bara vill ha Standardenliga snygga djur för avel så kan man aldrig strunta i temperament och kontakt helt. Och varför skall det vara annorlunda med någon djurart? Det är inte gurkor, det är levande djur.

Om man som uppfödare lär sig att tycka om djur som förutom att de är snygga och bra representanter för sin art och ras/färg/teckning/hårlag även har ett bra temperament och flera bra personliga egenskaper så kommer man inte att föda upp argsinta och sjuka men snygga monster.

Jag har faktiskt erfarenhet av detta och har gjort en resa som heter duga när det gäller både möss och råttors temperament. Det jag lärt mig delar jag gärna med mig. Nu behöver jag inte superklicka med ett avelsdjur, men det får aldrig vara så att jag inte gillar djuret - för jag har lärt mig tycka om vissa personliga egenskaper och ett vinnande temperament.

__________________________________________________

Värd 4 mus-ifokus - Välkommen!   <:3 }~~~  arinella´s råttuppfödning

Anmäl
2014-05-11 19:02 #9 av: kigon

Jag är en sådan som oftast sållas bort Skrattar Har en social sjukdom som gör att jag inte kan ta buss eller tåg, samt har inget körkort (fördröjd pga sjukdomen också), så om jag inte hade lyckats med mitt bönande och bedjande om skjuts ibland så hade jag inte haft annat val än djuraffär. Vissa gånger kan jag lyckas, men måste dessutom vara skjuts av väldigt närstående pga sjukdomen så det är inte ofta.

Tur för mig så finns det, även om det inte är många av vad jag hittar, som är villiga att sälja utan att träffa, då jag kan hitta andra sätt via t.ex. djurtransport ifokus eller bekant som ska dit och så.

Alla mina djur blir familjemedlemmar, från sniglarna till hunden, och har lika värde och kärlek oavsett personlighet eller uppförande, iom att jag har så svårt att besöka är det ganska tur. Jag anpassar mig efter djuret oberoende på hur de är Galen

Skulle dock aldrig själv kunnat sälja ett djur till någon jag aldrig hade träffat, hade varit livrädd, så det är helt förståeligt  Yrar

/ Kigon, medarbetare på djurpyssel ifokus.

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.