Annons:
Etiketterbeteendehälsaskötsel
Läst 1249 ggr
Alwyn
2016-04-07 13:20

Kastrera hanar

Ämnet har diskuterats här förut men jag skapar en ny tråd i syftet att lyfta fram ny information och erfarenhet. Det finns olika anledningar till att man skulle vilja kastrera en mushane. Hanar kullas ofta bort eftersom de luktar mer och är svåra att hålla i grupp. Många har hanarna ensamma och det finns olika åsikter om det. Som jag förstår det är det inte säkert att kastrering med säkerhet leder till att de går ihop, inte ens efter flera veckor? Men chansen är väl iaf större? Att kastrera små djur innebär så klart alltid en risk men jag känner att det är värt den risken för att ge dem en chans att leva lyckliga tillsammans resten av sina liv. Vikten av eftervård med värme och vätska känner jag till! Vad vet vi om riskerna med olika narkosmedel och möss samt vad stöds den eventuella kunskapen på? Jag vet att många backar på grund av priset. Fler hanar skulle kunna få leva och vara lyckliga i flock om de kunde kastreras för ett billigare pris. Visst? Därför vill jag nämna att jag fått kontakt med en duktig veterinär i Uppsala som är beredd att ta ett lägre pris än de andra. Hon kastrerar smådjur så som råttor mm på rutin med fina resultat. Hon har kastrerat möss förr men det var länge sedan, och hon känner därför att hon skulle behöva träna upp sig först om hon ska börja göra det igen. Jag tänkte starta ett samarbete med henne och ser det som en möjlighet att fortsätta med mina planer på avel, planer som gått i stöpet pga svårigheten att hålla hanar i grupp.

Annons:
ariama
2016-04-07 13:27
#1

Intressant.  Nog tror jag att kastrerade mushanar kan gå ihop. Finns ingen anledning till att de inte skulle kunna göra det. Mer än "allmänt temperament" som man ändå avlar på. Det finns ju honor som är svåra att introducera med andra honor, det är en avelsfråga, det också, som så mycket annat.

Alwyn
2016-04-07 13:29
#2

Kan berätta varför jag börjat tänka på det här. Själv vill jag att alla mina möss ska vara lyckliga och nöjda med livet, kan jag inte erbjuda dem en miljö som uppfyller det vill jag inte ha dem som husdjur. Detta har blivit besärligt med två av mina hanarna som bråkar om reviret. Jag har dem separat nu men det är tydligt att det inte är optimalt! De har blivit mycket stillsamma och vill mest bara äta och sova. Jag tolkar det som depression. Kanske kastrering kan vara lösningen och fler borde vara i denna sits.

ariama
2016-04-07 13:53
#3

Hmm, om jag jämför med kastrerade hankatter, så vill väl dom också mest äta och sova och bli feta 😃.  Så mat och sömn kanske även blir kastrerade mus-hanars största intresse?

Mina hanar beter sig olika beroende på bur och omgivning. 

Kanske något att tänka på? Många möss beter sig olika beroende på vad de har för bur. Och det är inte konsekvent, utan olika mellan olika individer.

Förra sommaren hade jag t.ex. Esmet (hanmus född 6 april 2015) i "instängd bur" i ett annat hus där jag endast hade hanar. Han blev banne mig "deprimerad" eller i alla fall ganska ointresserad av omgivningen och allt annat.

Sedan i höstas bor han åter i vanliga musrummet tillsammans med alla andra möss av skilda kön, samt i gallerbur.  Utan att vara "nervig" är han absolut mer allert och "med" på vad som händer runt omkring.  Han verkar faktiskt nöjd med tillvaron, när han både får ha sitt eget boende, men också hålla stenkoll på alla andra, honor som hanar som ungar, och mig med.

ariama
2016-04-07 14:24
#4

Jag vet inte, men man kanske inte ska ta för givet att mushanars största önskan - eller behov - är just sällskap?

Nu pratar jag Mus musculus som är det enda jag har erfarenhet av, men mushonor och mushanar beter sig så olika! I alla fall mina.

Medan honorna oftast är nöjda med att "bygga bo" och slå sig tillrätta, helst med ett stabilt gäng väninnor som inte förändras, slår sig inte hanarna till ro på samma vis. De är mycket mer "utåtriktade" vad gäller artfränder.

Har de fått en hona, kollar de brunststatus: brunstig - para, ickebrunstig - vänta, och så fortsätter de kolla av omgivningarna. De slår sig inte till ro med honan och säger "Vad mysigt med lite sällskap". De är ofta - i mina ögon - förvånansvärt ointresserade, förutom av parning då.

Jag tycker att jag definitivt kan relatera till vilda mushanars beteende, som är att de vandrar runt som enslingar mellan olika hongrupper som är mer stationära. Honor ska bevakas och paras när de är mottagliga, och andra hanar ska hållas koll på och jagas bort.

Inte vet jag om det här stämmer, men det är funderingar jag haft ett tag. Framför allt tycker jag att man aldrig "ska ta för givet"  när det gäller vad djur tänker och tycker, eller har för behov. Vi har så väldigt lätt att tänka utifrån oss själva, vilket är en högst naturlig mänsklig egenskap. 😘

Alwyn
2016-04-07 14:25
#5

Jag har testat olika burar och platser till dem och märker ingen skillnad. Killarna som bor tillsammans är det mycket mer aktivitet på. Skulle vara intressant att se om de ändrade beteendet efter kastrering!

ariama
2016-04-07 14:29
#6

Även med "öppenhet" gentemot andra artfränder? Tänker gallerbur och inte glasväggar som stänger av. För mina gör det skillnad. Men det är också olika vad gäller individer.

Och kastrering  gör dem säkert mer tillfreds överlag, i och med att en massa inre drifter stängs av.

Annons:
Alwyn
2016-04-07 14:40
#7

#4 Jo här kan det ju vara en väldig skillnad mellan Sebramöss och vanliga möss. Sebramushanarna njuter verkligen av varandras sällskap. De putsar varandra, sover i en hög och går på upptäcksfärder ihop samtidigt som de "pratar" med varandra. Inte konstigt att de blir deppiga när de är själva. Men jag har läst på många ställen att en ensam mushane är en olycklig mushane…så jag undrar om alla har samma upplevelse som du har? #6 ja jag har testat med galler både mellan honorna och hanarna samt mellan hane och hane. Det hjälper inte. Jag tror det är kroppskontakt de vill ha :(

Vattnadal
2016-04-07 15:21
#8

Att tänka på med kastrering, är väl att testosteronet dämpas. Vi som avlar på hanar som trivs ihop har antagligen avlat på hanar med mindre testosteron, helt enkelt.

Jag har hanar i grupp där de sover i en stor hög, putsar varandra, så jo, mushanar har helt klart ett mer berikat liv om de bor med hanar de trivs med, än om de skulle bo helt ensamma.

Hanar hos mig som bor med en hona sover med henne, de äter tillsammans, putsar varandra, och när hon får ungar hjälper han till med dem, så mina hanar är inte bara intresserade av att para sig.

På hund och katt går ca 25-30% av energin de bränner åt till att producera könshormoner. När de inte gör det längre, pga avsaknad av organ, lägger de gärna på sig en hel del extra hull. Minskar man inte kaloriintaget eller ökar förbränningen blir de tjocka. Tjocka djur tycker att det är jobbigare att röra sig, och då rör de sig mindre och blir ännu tjockare. En ond spiral är igång.
Jag kan tänka mig att samma borde gälla möss.

MVH Elin

Medarbetare på spetsar och urhundar. VD på Draghundcenter

Alwyn
2016-04-07 16:45
#9

#8 Intressant Vattnadal, att höra att du fått fram hanar som trivs så bra tillsammans. Gäller det även efter att en hane parat en hona? Kan du alltså ta ut honom sen och sätta honom med hanar? Eller hur gör du när de är parade om du inte vill ha flera kullar? Det stämmer att kastrerade katter lätt går upp i vikt så det gäller att vara beredd och anpassa kosten . Alla mina katter har dock kastrerats och jag har aldrig haft någon som haft problem med vikten…ja samma sak borde gälla möss så man får hålla koll :)

Vattnadal
2016-04-07 16:49
#10

Det har hänt att jag delat bröder, parat dem och satt ihop dem igen. Fast eftersom jag ofta parar sent, så får hanarna bo kvar med honan när ungarna föds, och sen får de bo med sina söner istället.

MVH Elin

Medarbetare på spetsar och urhundar. VD på Draghundcenter

Alwyn
2016-04-07 17:23
#11

#10 Det måste vara oerhört ovanligt med mushanar som funkar sådär bra ihop… jag har aldrig hört eller läst om det förr. Tänk om det va så med alla <3

ariama
2016-04-08 06:25
#12

#8. "mushanar har helt klart ett mer berikat liv om de bor med hanar de trivs med, än om de skulle bo helt ensamma"

Ja, men möss är så olika!

Jag beskrev beteendet hos hanar som inte vill gå med andra hanar, men som är okej med att ha andra hanar i närheten. Jag kan inte säga att just de skulle må bättre av att "bli av med ännu en grad testosteron" (om det är enda förklaringen) och börja bete sig mer "hon-likt".

Det här betyder inte att jag är emot att försöka få fram hanar som går ihop , det är jag inte alls, tvärtom. Jag vill bara framhålla svårighetsgraden.

Mina första möss 2005 var två hanar på ca 4 veckor. Jag fick sära på dem ganska snart. När den ena närmade sig 6 veckor, fick han en dag ett anfall i min hand, för att det fanns en annan hane i rummet, och för att jag hade hållit i den (hur mycket handoft har en sex veckors unge?).

Han började piska svans våldsamt och högg mig djupt i fingret! Rött, svullet, pulserande finger i en vecka - mushugg är inte att leka med. (han avlivades givetvis)

kan hanmöss också vara! Fast såna givetvis inte alls går att ha som tammöss.

Vattnadal
2016-04-08 12:39
#13

#12 Nej, precis, möss är olika. Jag väljer alltid de snällaste till avel, om jag inte av någon skum anledning sätter annat före, som typ, färg, hårlag.

Avlar man på honor som inte biter andra honor när man sätter ihop 2 grupper, samt på möss som inte gräver och krafsar i handen, samt på de hanar som är de som kan bi ihop längst, kommer man framåt.

MVH Elin

Medarbetare på spetsar och urhundar. VD på Draghundcenter

Annons:
Alwyn
2016-04-08 15:08
#14

Vattnadal har du kastrerat möss? Vad är din erfarenhet av det i så fall och vad gav det för resultat?

Vattnadal
2016-04-08 15:33
#15

Jag har inte kastrerat. Hanar som inte funkar med andra hanar säljs eller tas bort hemma hos mig.

MVH Elin

Medarbetare på spetsar och urhundar. VD på Draghundcenter

Grodan
2016-04-08 21:30
#16

Det första jag tänker på att att hitta en veterinär som klarar ingreppet till ett inte alltför saftigt pris så att det känns värt det.

Ingreppet är inte riktigt som en vanlig kastrering. Musens pung går ändå upp i magen till bukhinnan. Det krävs kunskap om detta samt skicklighet. Detta tjatar jag om, för att det är mkt viktigt. Det har hänt olyckor nämligen…

I Tyskland gör man sedan många år tillbaka så med omplaceringshanar, att de kastreras. Det är mycket lättare för dem att hitta nya hem. Rehomingställen har rabatt hos veterinärer. Det finns massor med Artiklar om kastrering av mus på tyska. Jag skulle översätta en för några år sedan, men tappade bort hjärnan och lusten…

.

.

Jag tycker absolut att ägare som vill kastrera ska göra det. Själv gör jag ungefär som Vattnadal.

Jag har bedrivit avel på hanar som fungerar i flock i ca 15 år nu och det funkar utmärkt.


❤️ Värd 4 mus-ifokus - Välkommen!   <:3 }~~~ ( http://gerodean.se/ecards ) ❤️

Alwyn
2016-04-08 22:36
#17

Ja att få fram hanar som trivs bra i grupp är självklart mest önskvärt :) Dock verkar det fortfarande vara få uppfödare som lyckats med det. Därför är det bra om vi får lite koll på de kliniker som utför kastrationer samt vilka priser de tar. Det vore toppen om de med erfarenhet av kastrering på mushanar ville dela med sig om sin kunskap här.

Grodan
2016-04-08 22:55
#18

Det är jättebra att ha aktuella priser.


❤️ Värd 4 mus-ifokus - Välkommen!   <:3 }~~~ ( http://gerodean.se/ecards ) ❤️

Grodan
2018-01-05 15:59
#19

En fråga som återkommer och som jag inte kan svara på:

Försvinner lukten när mushanar kastreras?


❤️ Värd 4 mus-ifokus - Välkommen!   <:3 }~~~ ( http://gerodean.se/ecards ) ❤️

Alwyn
2018-01-05 16:27
#20

Tydligen minskar den drastiskt. Mina va ju Sebramöss så jag kan inte svara säkert.

Annons:
Upp till toppen
Annons: