Beteende, hälsa & skötsel

Doris är sjuk

2016-04-07 22:03 #0 av: KickiG

Under påsken insjuknade Doris (född 27 juni 2015). Jag reagerade på att hon inte syntes till. Hon och systern Dagny brukar röra sig tillsammans, och kommer ofta och kollar när jag gör något i köket. Men så en dag kom jag på att jag inte sett Doris på ett tag. Jag lockade fram henne, och såg direkt att hon var sjuk. Men hittade inget fel på henne.

I ett skede var jag redan säker på att hon inte skulle överleva påsken, pälsen var spretig, flikig, igelkottsaktig. Och hon var så mager så ryggraden stod upp som en ås på henne. Jag började ösa på med god och hälsosam mat, och sakta började hon bli lite rundare och se lite bättre ut i pälsen.

Jag fick en veterinärtid den 30.3. Då fick Svea musen med sin tumör somna in och veterinären kollade även på Doris. Han hade samma diagnos som jag: sjuk mus men hittar inget fel på henne. Men något är det ju. Hon var lite kletig i rumpan, vilket tyder på diarré.

Han skrev ut ett antibiotikarecept (Ditrim duplo) och tyckte att jag kan börja ge en droppe morgon och kväll i 7 dagar. Men jag är lite emot antibiotika "bara för att se om det hjälper" så satte inte genast igång med den eftersom hon blivit så mycket bättre.

Igår började jag ändå med antibiotikakuren, eftersom det nu gått en vecka utan att jag sett någon förändring i henne. Varken till det bättre eller det sämre. Men något är det med henne.  Och jag tycker hennes profil ser fel ut. Inte själva huvudet och nosen, utan hela musen. Men jag vet inte vad det är som är fel. Hon ser bara annorlunda ut än hon ska.

Igår filmade jag en liten videosnutt. En minut sjuk mus med finskspråkiga nyheter i bakgrunden... Det där med att stänga av radion när man börjar filma är inget jag tänker på förrän sedan i efterhand.

Man behöver ingen tv när man har möss.

Medarbetare på Mus iFokus och Finland iFokus

Anmäl
2016-04-07 22:07 #1 av: KickiG

Foton tagna 4.4.2016

Man behöver ingen tv när man har möss.

Medarbetare på Mus iFokus och Finland iFokus

Anmäl
2016-04-07 22:10 #2 av: KickiG

Jag vill ju då tillägga att mössen bor ju alltså inte i en så där tom bur. Bilderna är tagna i samband med att jag städade buren.

Man behöver ingen tv när man har möss.

Medarbetare på Mus iFokus och Finland iFokus

Anmäl
2016-04-07 22:14 #3 av: KickiG

Och vad vill jag ha sagt med detta inlägg? Jag vet inte riktigt. En ny tråd så ariama blir glad Skämtar.

Skämt å sido. Mest behövde jag bara skriva av mig lite. Jag är orolig för min lilla musling. Så jag hoppas innerst inne på att någon av er kommer att säga "men jag vet vad det är! Ge henne två blåbär, en 0,07 g papaya och tre persiljekvistar så ska du se att hon är som ny i morgon."

Och mest glad är jag att hon kämpar på. Det är synd att hon inte blivit bättre, men hon dog ju inte, som jag trodde. När hon var som sämst var hon dålig, men jag tänkte ju inte på att fotografera henne då.

Man behöver ingen tv när man har möss.

Medarbetare på Mus iFokus och Finland iFokus

Anmäl
2016-04-07 23:54 #4 av: felaktig

Har inga råd att komma med, men krya på dig Doris ! Kämpa på!!

Anmäl
2016-04-08 06:43 #5 av: ariama

Haha, du är underbar Kicki! Förlåt, men ändå. Du fick igång mig där "Och vad vill jag ha sagt med detta inlägg? Jag vet inte riktigt"

Jag impulstänkte givetvis svara om värdet av nya trådar (om specifika ämnen), när luften gick ur i nästa mening Skrattar" En ny tråd så ariama blir glad"

Jag har inte heller något råd att ge. Du ser att "något är fel", och då är det det också, det är allt jag kan säga. Något är fel... 

Från stillbilderna är det svårt att se, men hon har lite "skiktad päls" som inte ser helt ok ut och möjligen ses en viss "rälighet". Vi får se om antibiotikan hjälper. Du får hålla oss uppdaterade och så håller vi tummarna för Doris. Pussar


Anmäl
2016-04-08 07:17 #6 av: KickiG

Hon är "fin" i pälsen nu. När det var som värst var det nästan som de där mössen i filmklippet som var uppe i en annan tråd. Där alla mössen satt i pyttesmå burar. Inte så illa, men "igelkottig" och såg smutsig ut. Nu är hon flikig, skiktad som ariama säger. 

En liten rugguggla som stundvis är piggare, stundvis blir och sitta där hon är som en liten uppburrad boll.

Parasiter hittade vi inte, varken exo- eller entroparasiter. Inga prover skickades in, men bajsen ser bra ut, även om den är lite lös. Inga nysningar, inga rossel. Veterinären lyssnade med stetoskop (önskar jag hade fotat, det såg för lustigt ut), och allt verkade vara bra, fast Doris gjorde det lite svårt genom att envisas med att tugga på det äckliga stetoskopet.

Hon äter, men verkar inte äta så mycket av vanliga fröblandningen, utan föredra goda saker. Dricker gör hon också. 

Många gånger önskar jag djuren kunde tala så jag förtår dem bättre. Prata gör de hela tiden, men min dåliga människokropp klarar inte av att höra/se/lukta/förstå allting. 

"Var gör det ont lilla gumman? Är det magen? Visa åt mamma var det onda är." Kunde hon surfa på internet och ge den färdiga diagnosen skulle det vara ännu bättre förstås.

Man behöver ingen tv när man har möss.

Medarbetare på Mus iFokus och Finland iFokus

Anmäl
2016-04-08 08:42 #7 av: ariama

Jag tycker inte/tror inte att pälsen ska vara skiktad på det där viset, om en mus är helt och fullständigt okej. Det kan vara svårt att avgöra på en mus med lite längre päls, men ändå.

Det blir ett sådant där fall där jag tycker att något är fel, men när jag kollar musen närmare kan jag inte finna någonting alls.  Det enda jag vet om det, är att jag numera tar alla mina såna "känningar" på allvar, de brukar stämma. Och du tar det ju på allvar du också, något är fel. Frågan är vad som händer med henne på lång sikt, och/eller efter medicineringen.

Vad gäller antibiotika är jag helt inne på din linje, det är något man ska vara restriktiv med. Men påbörjar man en behandling så slutför man den till punkt och pricka. Annars är det ännu värre än att inte ge alls. (vilket du ju också vet förstås)

Anmäl
2016-04-08 22:06 #8 av: Grodan

Kollades blod, urin? Röntgen?

haha, jag vet... det är en MUS... men din veterinär gör ju tusan hund-undersökningar...

det där med profilen, ja, en mus som magrar av och mår dåligt får ett sådant uttryck... de blir smala i ansiktet och ser beklämda ut...

Jag önskar jag kunde ge ett tips... men jag kan inte. Jag har en råtthane som är precis likadan. Det finns inget fel jag kan hitta, utom möjligen när han är död och obduceras... Ledsen

__________________________________________________

Värd 4 mus-ifokus - Välkommen!   <:3 }~~~  arinella´s råttuppfödning

Anmäl
2016-04-09 09:49 #9 av: KickiG

#8 Nej, inga andra undersökningar gjorde än "titta på och klämma på" och titta på bajs i mikroskop. Främst för att min plånbok just nu är väldigt väldigt väldigt tunn, närmast anorektisk.

Och min veterinär, han är ju hard-core vet. Behandlar skäggagamer, papegojor, tigrar, havsörnar, igelkottar, illrar, hönor och annat spännande. Ja, och så då hund, katt, häst, kanin och annat vanligt. Glad

Man behöver ingen tv när man har möss.

Medarbetare på Mus iFokus och Finland iFokus

Anmäl
2016-04-09 21:52 #10 av: Grodan

#9 Jag har hittat en sådan veterinär här med, men har ingen direkt anledning att springa till honom, för min plånbok är oftast anorektisk den med... Hjärta

__________________________________________________

Värd 4 mus-ifokus - Välkommen!   <:3 }~~~  arinella´s råttuppfödning

Anmäl
2016-04-09 22:13 #11 av: KickiG

Jag tycker att Doris är en aningens gnutta minimalt lite mindre flikig i pälsen idag. Eller så är det bara för att jag klappade henne en liten stund före jag tvångsmatade henne med antibiotikan. Väldigt negativt är att hon nu gömmer sig när jag kommer, för hon misstänker att det blir äckel medicin till nästa. LedsenFast jag försöker bjuda på godis och vara snäll många fler gånger per dag än de två jag medicinerar.

Man behöver ingen tv när man har möss.

Medarbetare på Mus iFokus och Finland iFokus

Anmäl
2016-04-09 23:23 #12 av: Grodan

#11 Ledsen Ja, det kan ju tyvärr bli så, men du gör ju helt rätt att du är "snäll flera gånger än elak"... kuren är ju inte för evigt...

Härligt att du kan se förbättring.

__________________________________________________

Värd 4 mus-ifokus - Välkommen!   <:3 }~~~  arinella´s råttuppfödning

Anmäl
2016-04-10 12:38 #13 av: Zamwyn

Vad tråkigt att lilla Doris mår dåligt. Det kan inte vara nånting med tänder/mun? Tänker på det du skrev om att hon nu föredrar gott framför torrfoder. Kanske har hon svårt att tugga och/eller svälja fröer och säd?

Anmäl
2016-04-10 14:03 #14 av: Alwyn

Jag tänkte som Zamwyn, har ni kikat på tänderna? Vet inte varför men det va bara en känsla jag fick.
Trist att det smakar så illa så hon vill gömma sig :( lilla gumman då.
Följer tråden och hoppas hon piggar på sig av antibiotikan.

Anmäl
2016-04-10 14:07 #15 av: KickiG

Tänderna såg bra ut, men ska ta en ny titt i kväll när jag bråkar med henne med medicinen igen.

Hennes syster äter glatt av medicinen... Typiskt eller hur?

I morse gick det riktigt bra att medicinera, hon var stilla i handen och försökte inte slingra sig som en galen mask ur mitt grepp. Och när jag lade henne tillbaka i buren svängde hon sig direkt om och ville ha lite godis. Har alltid erbjudit henne det efter medicinen, men härtills lämnat det utanför det ställe dit hon sprungit och gömt sig.

Man behöver ingen tv när man har möss.

Medarbetare på Mus iFokus och Finland iFokus

Anmäl
2016-04-10 22:25 #16 av: KickiG

Tänderna ser fortfarande bra ut i mina ögon. Men nu har hon liksom fått "hamsterpåsar" under hakan. Klämde lite försiktigt på dem, och känner ingen knöl eller något där. Försökte få en bild, men det lyckades inte. Håller jag i nackskinnet så hon hålls stilla så späns ju huden åt. Håller jag henne i handen, så hålls hon inte stilla.

Gav gröt från barnmatshyllan åt mössen nu på kvällen. Den är åtminstone lätt att få i sig.

Ska ringa veterinären på måndag och se vad de säger. Börjar jobba efter lunch så med lite tur kanske de hinner ta emot mig på morgonen. Tisdag och onsdag kan jag både före och efter jobbet.

Hmm, måndag är liksom typ i morgon alltså inser jag nu. Har jobbat hela helgen så är lite vimsig med dagarna.

Man behöver ingen tv när man har möss.

Medarbetare på Mus iFokus och Finland iFokus

Anmäl
2016-04-11 18:36 #17 av: Alwyn

Vad skönt att hon inte blir lika rädd längre, men oroväckande med hamsterpåsar...vad kan vara anledningen till det? Ansamling av vatten? 

Anmäl
2016-04-11 21:13 #18 av: KickiG

Jag är helt konfunderad. Hon är liksom både tjock och mager på en och samma gång. Hon var kletig i rumpan idag igen, det är flera dagar sedan jag sist såg att hon skulle ha varit det.

Hon håller mycket öronen invikta så där som på bilden nuförtiden också. Inte såna stora parabolantenner som står rakt ut som det brukar vara. Ursäkta den dåliga bildkvaliteten igen, men det var de bästa jag fick.

Ska träffa min veterinär i morgon på morgonen. Min superduktiga veterinär. Jag har en jätteduktig veterinär också, som jobbar för den superduktiga och skall bli superduktig han med. Sedan finns där en tredje som är duktig, men han vet inte så mycket om möss, så till honom går jag bara när jag vet vad det är som är fel, eller då jag vet att någon av de två andra är närvarande.

Man behöver ingen tv när man har möss.

Medarbetare på Mus iFokus och Finland iFokus

Anmäl
2016-04-12 01:27 #19 av: Alana82

Nu kanske jag läser fotona fel, men min ena mus fick samma huvudform, liksom insjunken i pannan, av det jag kunde läsa mig till så kunde det röra sig om en stroke, kan jue vara bilden som luras men det skadar nog inte att fråga veterinären i alla fall

Anmäl
2016-04-13 12:53 #20 av: KickiG

Igår var Doris hos veterinären. Dagny och Hedvig var med som sällskap och moraliskt stöd. Diagnos: med största sannolikhet lymfom. Inga prover togs, det skulle vara alldeles för krångligt och dyrt då det är en liten mus och min tunna plånbok sträcker sig tyvärr inte hur långt som helst. Lymfom är ett samlingsnamn för ett sextiotal olika tumörsjukdomar som sätter sig i lymfkärlen och lymfkörtlarna. Vissa typer kan man bota lätt, andra är svårare att ge sig i kast med. Operationer, strålbehandling och cellgifter som man använder på människor, faller bort från arsenalen då det är frågan om Doris.

Symptom på lymfom är bl a trötthet, feber, aptitlöshet, viktnedgång och svullna lymfknutor. Symptomen varierar mellan de olika formerna, och beror på var i lymfkärlen tumörerna sitter.

Doris uppvisar ju följande symptom:

- Trötthet - hon är mycket lugnare än normalt, sover mera och vilar mera. Rör mindre på sig.
- Aptitlöshet - delvis. Hon favoriserar det hon tycker är gott, men är inte så värst intresserad av den normala förblandningen. Den plockar hon ganska noga i för att välja det godaste.
- Viktminskning - hon har gått mycket ner i vikt, men nu ökat lite grann. Är fortfarande i magraste laget.
- Svullna lymfknutor. Här ger jag mig själv en spark i baken och är lite sur på att jag inte ens kom att tänka på att "hamsterpåsarna" kunde vara svullna lymfknutor. Även övriga lymfknutor är svullna på henne. Det är därför hon i mina ögon sett både tjock och mager ut på en gång.

Behandling: Eftersom en hel del av behandlingsmetoderna som används på människor föll bort, så blev vi kvar med kortison. Det används också i vissa fall hos människor. Doris fick en ordentlig dos injicerad i nacken igår hos veterinären, och här hemma ska hon få en dos dagligen per os som det så fint heter. I munnen alltså, det ska ätas.

Receptet säger att hon skall få 1/40 dels tablett dagligen. Alwyn gav tipset om att krossa tabletten och dela den i 40 delar. Jag kan även krossa 1/4 och dela den i 10 delar för att få rätt dos. Hur mycket jag förlorar i själva krossandet och hur jag skall förvara det resterande pulvret har jag inte ännu klurat ut. Har 21 tabletter, så kan ju förvisso också använda en fjärdedel, ta ut tiondedelen och slänga resten. Räcker ju till 84 dagar i alla fall. Kostade mig ca 70 kronor för paketet, så är inga hiskeligt dyra mediciner.

Men små är pillren, så hur jag än gör blir det pilligt pillerpyssel.

Man behöver ingen tv när man har möss.

Medarbetare på Mus iFokus och Finland iFokus

Anmäl
2016-04-13 13:41 #21 av: Alwyn

Måste fråga... Vad vet man angående denna sjukdom och smärta? Gör det ont? Lider hon? Tänker att det kanske är snällare i så fall att låta henne somna in? Vill inte komma med tråkig inställning men du har säkert redan övervägt det...Kortison är ju känt för att ha en del bieffekter. Hon lär ju aldrig bli frisk och måste fortsätta medicineras livet ut. Beklagar :(

Anmäl
2016-04-13 18:37 #22 av: KickiG

#21 Det finns så många olika typer av lymfom som sagt. Vissa fall hos människor vet inte ens om att de har det då de är helt symptomfria, det upptäcks i samband med andra undersökningar. Så jag vet faktiskt inte om hon har ont eller ej. Jag TROR hon har haft ont, åtminstone har hon mått dåligt. Det har jag ju sett på viktminskning och trötthet. För att inte tala om den dåliga pälsen. Jag vet inte heller om kortisonet kommer att hjälpa. Jag har själv använt kortison, och jag har släktingar som använt det under längre perioder både utvärtes och invändigt, så känner till det.

Jo, har övervägt alternativen, och fortsätter överväga alternativen. Jag vet att hon aldrig kommer att bli frisk, och att hon kommer att medicineras livet ut. Men eftersom jag inte kan fråga henne hur hon mår, så tänker jag lita på att jag känner min tjej tillräckligt bra för att kunna avgöra hur hon mår. Jag har också den lyckliga situationen att Doris och Dagny är kullsystrar, och de har alltid varit lika stora och i likadant hull. Till temperamentet har de varit lika livliga, medan Doris har varit modigare med människor och Dagny varit den som först undersöker platser med Doris tätt i hälarna. Så jag har hela tiden Dagny att jämföra med, känner att det annars finns en risk att bli "hemmablind" och jämföra med hur Doris var då hon var som sjukast.

Jag är som regel emot att "med våld" hålla vid liv bara för levandets skull. Men som alltid är det en fin balansgång då man måste bestämma när en annan levande varelses liv inte längre är värt att leva. När är livskvaliteten så dålig att döden är ett bättre och humanare alternativ?

Så jag har bestämt mig för att ge kortisonet en chans. Blir hon inte inom relativt snar framtid bättre, mindre svullen, går upp i vikt och piggnar till, då får hon somna in.

Blir hon bättre, för att sedan om en vecka/en månad/6 månader bli sämre igen, då får hon somna in.

Blir hon bättre, men börjar uppvisa biverkningar av kortisonet får hon somna in.

Men hon är ändå i grunden en pigg och glad 10 månaders mustjej, så om hon får några månader bra liv till, så ger jag henne det gärna. Många gånger här i Finland är man väldigt snabb med att avliva möss som uppvisar någon form av sjukdom. Jag anser att alla djur är värda samma ansträngning. Skulle något annat djur hos mig, t ex ett "värdefullare" djur som  hund, få diagnosen lymfom skulle jag också pröva med den behandling som står till buds först. Det finns naturligtvis skillnader, på större djur kan man lättare ta en provbit för att veta exakt vad det är man har att göra med. Det är lättare att skräddarsy behandlingen.

Men även där skulle jag överväga om det är i djurets bästa att ge behandling. Jag har t ex låtit min älskade hund somna in utan att ge mig in i behandlingsdjungeln som stod till buds. Jag ansåg att även om det var hunden med stort H, så skulle han ha lidit för mycket av själva behandlingarna och undersökningarna.  Det har gått tre år, och jag saknar honom fortfarande. Men jag är också fortfarande övertygad om att jag fattade det ända rätta beslutet.

Blev lite OT här men, försöker förklara hur jag tänker.

Man behöver ingen tv när man har möss.

Medarbetare på Mus iFokus och Finland iFokus

Anmäl
2016-04-13 18:50 #23 av: KickiG

Krossade 1/4 tablett med en sked. Delade upp krosset i 9 delar, tog bort lite från en del. Blev en del svinn under krossandet och när jag flyttade runt det för att få en lång linje som jag kunde dela upp.

Stod inför problemet hur jag ska få upp krosset och på något vis i Doris. Ett kanske inte så hälsosamt, men ett fungerande koncept var att doppa ändan på en tändsticka i lite honung, och sedan honungen i tablettkrosset.

Ska försöka komma på något annat sätt att få i henne det. Skulle ju gå att blanda i vatten, men då står jag inför daglig tvångsmatning igen, och det vill jag undvika om möjligt. Alternativt försöka få fram minsta möjliga mängden honung som plockar upp krosset. Det var för övrigt hur smidigt som helst att göra på det viset.

Doris mumsade glatt i sig alltihopa, honung är uppenbarligen väldigt gott även i mina möss tycke.

Man behöver ingen tv när man har möss.

Medarbetare på Mus iFokus och Finland iFokus

Anmäl
2016-04-13 19:31 #24 av: Alwyn

Vilket smart sätt att få det i henne! Jag förstår hur du tänker och resonerar. Det är inte lätt att leka Gud över liv och död. Håller tummarna att hon piggar på sig.

Anmäl
2016-04-14 07:42 #25 av: ajanki

Önskar både dig och Doris lycka till!Hjärta

Anmäl
2016-04-14 20:00 #26 av: KickiG

Noterat idag: Doris satt och åt av basfröblandningen en stund. Längre stund än jag sett henne göra på länge. Svullnad kring hals har gått ner, finns fortfarande kvar, men mycket mindre. Pälsen ser bättre ut, detta även bekräftat av min mamma som inte sett Doris på en vecka ungefär.

Har låtit henne vara ifred förutom en snabb koll, de har varit lite skygga av sig hela gänget efter veterinärbesöket.

Man behöver ingen tv när man har möss.

Medarbetare på Mus iFokus och Finland iFokus

Anmäl
2016-04-15 07:36 #27 av: ajanki

#26 Toppen att höra! Håller tummarna att hon blir helt frisk Hjärta

Anmäl
2016-04-15 08:50 #28 av: ariama

Tack för att du delar med dig av dina och Doris´ erfarenheter. Och kram till er båda.

Anmäl
2016-04-17 14:38 #29 av: Grodan

#20 Ajdå. Svullna lymfknutor är ju ett så viktigt redskap med sjuka möss.

Svullna halslymfor - allvarlig infektion: kroppen jobbar hårt med något

Flera svullna lymfor - lymfkörtelcancer eller lymfom eller något... som jag alltid tänkt inte går att bota/hantera på möss och har rått till avlivning

En bild jag gjort

http://migrated.ifokus.se/uploads/501/5017fc0453e4f473662d351a3245fa10/lymfkortlar.gif

Solveig svarar även här om lymfknutar: http://mus.ifokus.se/articles/4d71733cb9cb462239083faf-veterinar-solveig-tjader-svarar-pa-fragor-4

__________________________________________________

Värd 4 mus-ifokus - Välkommen!   <:3 }~~~  arinella´s råttuppfödning

Anmäl
2016-04-17 20:23 #30 av: KickiG

#29 Så sur på mig själv att jag missade det, fattar inte hur jag gjorde det. Det kom ju senare in i sjukdomsbilden, och enligt Solveig Tjäder så passar också det in på lymfom. Jag följer med och ser hur hon reagerar på kortisonet. Att bota går inte, det anser ju min veterinär också. Men om det tar bort symptom, så kanske hon får hänga med ett tag till. Ska fota henne i morgon när jag städar, gör en ordentlig hälsokoll då också. Då ser jag också bra hur hon beter sig på lekplatsen och sedan i nystädade buren också.

Man behöver ingen tv när man har möss.

Medarbetare på Mus iFokus och Finland iFokus

Anmäl
2016-04-17 20:58 #31 av: Grodan

#30 Ja, alltså möss är ju små... Det är inte alltid så lätt.

Jag kom på också att jag inte skrivit så mkt alls om svullna lymfor på sajten. Det förtjänar ju eg en egen artikel...

__________________________________________________

Värd 4 mus-ifokus - Välkommen!   <:3 }~~~  arinella´s råttuppfödning

Anmäl
2016-04-18 10:26 #32 av: KickiG

Idag mår vi inte alls bra. Vi fick tid till veterinären ikväll, och jag är 99,99 % säker på att det är sista resan för lilla Doris.

Man behöver ingen tv när man har möss.

Medarbetare på Mus iFokus och Finland iFokus

Anmäl
2016-04-18 18:09 #33 av: Alwyn

Beklagar! :( <3

Anmäl
2016-04-18 18:47 #34 av: Grodan

Ledsen

film: gulligt med en nyfiken mus på slutet som tittar vad som händer

__________________________________________________

Värd 4 mus-ifokus - Välkommen!   <:3 }~~~  arinella´s råttuppfödning

Anmäl
2016-04-19 14:47 #35 av: KickiG

Som jag misstänkte kom Doris inte hem från veterinären. Det gick faktiskt så dåligt att när vi satt i väntrummet så fick hon ett krampanfall i transportburen. Den andra personen i väntrummet var jättegullig och böt direkt tid med mig, så jag fick gå in direkt medan krampanfallet fortfarande pågick. Det gick alltså väldigt fort, veterinären bad kund A komma in i samma ögonblick som krampanfallet började. Det var över på någon sekund, Doris var medvetslös men hennes hjärta slog fortfarande. Veterinären och jag behövde inte ens diskutera med varandra, han sträckte sig efter spruta i samma ögonblick jag bad honom låta henne slippa plågorna. Det är så skönt med bekanta personer som vet hur man tänker i sådana här ögonblick.

Obduktionen visade att det var en tumör i brösthålan som tryckte på lungorna. Vad som var orsaken till krampanfallet är oklart, min högst personliga och oprofessionella teori är att lilla tösen hade kämpat så länge som hon orkade.

Veterinären bekräftade mina iakttagelser om Doris allmäntillstånd. Även om vi båda konstaterade att det var bisarrt att stå och diskutera ett förbättrat hälsotillstånd när man undersöker en mus som de facto är död, var det vad vi gjorde. Vi ville veta om kortisonbehandlingen hade haft en önskad verkan, vi ville båda jämföra vad våra ögon och fingrar såg. Och jag kunde fylla i med information om beteende.

Så: Svullnaden i lymfknutorna var nästan helt försvunnen. Pälsen var märkbart bättre, fått lyster och flikade sig knappt något längre. Hon hade lagt på hullet. Beteendemässigt så hade hon blivit aktivare, åt mera och längre stunder, drack längre stunder. Avföringen såg mycket bättre ut. Hon rörde sig smidigare, hade varit lite stel innan. Så kortisonet hade ju haft den inverkan vi hoppades på.

Tills hon plötsligt blev sämre och det gick som det gick. En aggressivare form av lymfos än vi hade hoppats på. Om det var rätt eller fel att prova på behandlingen har jag inte riktigt ännu kommit fram till. Det är sällan jag känner mig så här kluven som jag gör just nu.

Måste iväg för några timmar nu, men återkommer senast i morgon med lite mera funderingar om den saken.

Man behöver ingen tv när man har möss.

Medarbetare på Mus iFokus och Finland iFokus

Anmäl
2016-04-19 18:28 #36 av: Zamwyn

Nämen lilla Doris då... Blomma

Det är inte lätt att veta alla gånger vad som är rätt att göra, såna här beslut är svåra. Ibland känns det självklart, och ibland blir man aldrig riktigt klok på det och så finns det massor av varianter däremellan.

Anmäl
2016-04-19 18:28 #37 av: KickiG

Så ja, hemma igen och kan fundera lite högt en stund till.

Just nu känns det som att det är veterinären och jag som ensamma står mot en front av ogillande. Jag rör mig inte i muskretsarna här hemma, mest har jag med er att göra.

Överlag är ju tanken på att jag lagt ut pengar på tre veterinärbesök och två olika mediciner när det är frågan om en mus närmast överväldigande för de flesta. Bara det verkar vara en stötesten för många.

Från andra håll har det hörts kommentarer om att orsaka onödigt lidande och skulle det inte ha varit bättre att låta musen somna in direkt.

Med facit i handen så orsakade jag ju onödigt lidande. Med facit i handen var det ju ett dödsdömt försök redan från början, då misstanken var strul med magen och vi därför körde igång med antibiotika. Att kortisonet inte var en lösning, utan ett sätt att skjuta upp det oundvikliga på var jag på det klara över, och jag fick inga falska förhoppningar från veterinären heller. Men vi hoppades ju bägge två att det var en lindrig form av lymfom, och att vi skulle kunna köpa oss lite mera tid. Och visst, det var definitivt ett sätt att lära oss mera, lära oss något nytt. Men jag vill ändå lyfta fram att vår nyfikenhet aldrig skulle gå ut över djurets välfärd. Djurets väl är alltid först.

Det är ganska hårda bud här i Finland i mitt tycke. Väldigt ofta är det avliva först och undersök sedan vad som var orsaken. Eller låt det förbli ett mysterium. Ganska många avlivar hemma eller hos någon bekant, utan att gå till veterinär. Det är i alla fall den bild jag fått på diskussionsforum och Facebookgrupper.

Jag vill gärna ge det en chans. Inte hålla till liv till vilket pris som helst. Men åtminstone försöka. I synnerhet som jag har turen att bo relativt nära en veterinär som faktisk kan någonting om de exotiska djuren. Men just nu känns det som det är dömt att misslyckas med möss. Allting går så fort med dem, och jag känner att jag alltid ligger minst tre steg efter.

Jag skulle vilja bli expert, jag skulle vilja kunna allt. Jag önskar att de levde länge och var friska och dog av ålderdom istället för tumörer och andra sjukdomar.

Borde jag ha ringt runt till alla veterinärer i nejden på måndag morgon och bara tagit första bästa tid var som helst, istället för att ta första tiden hos min favorit? I synnerhet som den tiden var kl 18:00. Borde jag ha kontaktat någon som har möjlighet att avliva hemma?

Det är sällan jag drabbas av sådan här osäkerhet. Oftast är jag nöjd med de beslut jag fattat, jag brukar känna att det är bra beslut och jag skulle göra lika om jag hamnade i samma sitiuation igen. Men det att jag denna gång är så osäker, det betyder säkert att jag fattat dåliga beslut.

Ni behöver inte känna er tvingade att klappa mig på axeln och säga något tröstande. Jag är inte ute efter det. Jag sitter bara här och skriver av mig. I förhoppning om att det skulle få mina omkringrusande tankar att ordna upp sig fint och prydligt, ställa sig i raka led och slå sig till ro. Åsikter av olika slag är ni välkomna att dela med er av, naturligtvis.

Kanske jag blir klokare på vad jag egentligen tycker och funderar bara jag fått lite perspektiv till det hela.

Man behöver ingen tv när man har möss.

Medarbetare på Mus iFokus och Finland iFokus

Anmäl
2016-04-19 20:54 #38 av: Grodan

#37 Jobbiga tankar du har idag. Hjärta

Det enda jag kan skriva just nu är att när man vänder sig till folk som ogillar vad man gör, hur man tänker och vad man värderar, då har man vänt sig till fel folk...

__________________________________________________

Värd 4 mus-ifokus - Välkommen!   <:3 }~~~  arinella´s råttuppfödning

Anmäl
2016-04-20 15:29 #39 av: Alwyn

Jag kämpar med samma tankar som du nu. Har jag gjort rätt, vad borde jag gjort annorlunda? Fast jag har även nutidsdilemmat: vad gör jag nu? Suck, det är så svårt att veta vad som är rätt ur djurens perspektiv...man kan ju liksom inte fråga dem.

Anmäl
2016-04-20 19:28 #40 av: Alana82

Det är så himla lätt att vara efterklok, man måste komma ihåg att man tar beslut utifrån den information och den erfarenhet man har, gör man likadant nästa gång? inte alls säkert, blir det bättre nästa gång? inte heller säkert

Vila i frid Doris Hjärta

Anmäl
2016-04-21 08:47 #41 av: ariama

Kram till er båda (både Kicki och Alwyn). Några "kloka ord" känner jag inte att jag behöver försöka bidra med, ni är kloka nog i er själva.  Pussar Livet är ju inte svart eller vitt, man måste välja, och ingen har facit i förväg och det är så lite som är rätt eller fel. (se där, kunde visst inte avhålla mig från ett försök till kloka ord i alla fall Skrattar eller så var det bara några tankar som slank med.)

Anmäl
2016-04-21 11:45 #42 av: Vattnadal

Ni provade, och vet att kortisonet hjälpte mot lymfomet, men ni kunde ju inte veta att det var en tumör där oxå. Jag tror att både du och veterinären lärde er något, och då var det rätt.

MVH Elin

Medarbetare på spetsar och urhundar. VD på Draghundcenter

Anmäl
2016-04-21 20:25 #43 av: Grodan

Det finns så många olika skolor. Eller i a f två.

  1. Avliva djuret så fort det blir sjukt
  2. Hjälp djuret bli friskt.

Och så har vi massa mellanvarianter av dessa. Och så värderingarna. Och lagen som vi måste tolka. Djur kan inte prata. Djur är inte människor. Ändå finns ingen som avlivar djur när de är sjuka, har ont och lider i naturen. Sjuka människor avlivas inte heller. Vi får medicin och vård.

Jag beundrar den veterinär (tror det var Bozenna Montwill) som gick ut tidigt med åsikten att djur också har rätt att få somna in själva av ålder, sjukdom el dyl, så som vi människor gör. Inte att jag kanske håller med - detta är för svåra frågor för mig att tänka på - utan jag beundrar hur hon gick emot hela veterinärkåren och delvis mot lagen med det uttalandet. Samt att hon väckte debatt och även funderingar hos mig.

Man känner sitt djur bäst, det anser jag är en mycket viktig sak.

Nu har du, KickiG, en sådan förbannat otrolig tur att du har en veterinär som är så intresserad, kunnig och vänlig. Som du litar på och som du fått en otroligt bra kontakt med. Då kan man göra massor. Har man inte den turen, då blir resan så mycket jobbigare.

__________________________________________________

Värd 4 mus-ifokus - Välkommen!   <:3 }~~~  arinella´s råttuppfödning

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.