Beteende, hälsa & skötsel

Att få ihop Sebramössen

2016-05-03 19:50 #0 av: Alwyn

Nu har det gått två veckor sedan kastreringen av Sebramus-hanarna, de har repat sig jättebra. Därför kände jag att jag ville testa ihop sättning. Det svåra är att olika arter behöver introduceras på lite olika sätt och det finns inte någon information om hur det bör göras med just Sebramöss. Exakt hur deras gruppsammansättning ser ut i det vilda vet man dessvärre  inte heller.

Det finns så många metoder och jag vet inte hur jag ska resonera. Här kommer några exempel: 
Avdelad bur. Detta kan vara ett sätt för individerna att se varandra och känna varandras dofter. Samtidigt som det kan leda till att aggressionen mellan individerna minskar med tiden tills de slutligen kan sättas ihop, kan det lika gärna leda till att de skapar revir på vars en sida som de sedan försvarar till varje pris (så fungerar det tydligen hos vanliga mus-hanar). 

Ny neutral arena. Detta ska vara ett populärt sätt att få ihop djur på. Då de aldrig varit på platsen förut har de inte heller hunnit skapa revir där. Vissa påstår att det ska vara en stor yta med mycket berikning och gömslen, för att ge djuren trygghet och tillräckligt med plats så att de inte behöver slåss om det som finns där. Andra hävdar att en liten tom yta fungerar bättre eftersom djuren då tvingas ihop och det blir för litet för dem att skapa revir på platsen samt att det inte finns något objekt att slåss om.

Tråklådan. Detta kan tyckas låta brutalt, men fungerar förvånansvärt ofta för vissa arter. Djuren stoppas ner tillsammans i en liten transportbur och tas med på biltur eller promenad. Tanken är att det blir för trångt att bråka och djuren är för rädda/chockade över situationen för att våga tjafsa med varandra, de tyr sig istället till varandra i hopp om skydd.

Så vilket fungerar bäst för Sebramössen undrar jag?
Jag byggde en suverän avdelad bur som jag testade i två dygn, vartefter jag konstaterade att det nog inte var en bra metod. Killarna kissade och bajsade längd gallret och den ena gjorde utfall gång på gång mot den andra. Jag tolkade detta som att det inte skulle bli bättre, utan snarare mer intensivt med ökat försvar av egna reviret med tiden. 
Då testade jag en neutral stor arena (badkaret) med filt i botten plus lite toarullar, utspridd mat och vatten. Det gick inte heller så bra. Det blev en hel del jagande direkt och flertalet sammandrabbningar, vilket gjorde att det kändes som ett farlig metod. Denna metod har fungerat förut, mellan far och en ung son, men nu fungerar den inte. Suck!
Tråklådan känns som en otroligt dålig och farlig metod för just Sebramöss eftersom de lätt kan bli väldigt aggressiva mot varandra så det vågar jag inte ens prova. Där tog förslaget på metoder slut... jag får fortsätta prova längre fram. Kanske jag kan få ihop någon av dem med hon-flocken sedan, när de inte kan befrukta någon längre. 

Anmäl
2016-05-03 20:04 #1 av: Grodan

Jag tycker du ska vänta några veckor till innan du provar. De är fortfarande "hanar".

Sedan är just introduktion ofta något folk tror ska gå över en natt. När jag sätter ihop äldre (okastrerade) råtthanar så får de träffas på en plats varje/varannan dag en stund ( och äta något gott tillsammans) i flera veckor.

__________________________________________________

Värd 4 mus-ifokus - Välkommen!   <:3 }~~~  arinella´s råttuppfödning

Anmäl
2016-05-03 22:08 #2 av: Alwyn

Ja jag ska fortsätta att försöka, och väntar nog några veckor till tills nästa försök. Knepigt det där med nånting gott, det finns praktiskt taget inget de älskar.

Anmäl
2016-05-04 19:24 #3 av: Grodan

Inte? men något måste ju vara alldeles jättegott? Typ färskt grönt från trädgården, ärtor eller pannkaka? Eller någon ball insekt som de får fånga o döda själva (blärk)

__________________________________________________

Värd 4 mus-ifokus - Välkommen!   <:3 }~~~  arinella´s råttuppfödning

Anmäl
2016-05-04 22:25 #4 av: Alwyn

Tro mig, jag har provat allt! Det godaste verkar vara ärtor men det är inte sådär superlockande att de bryr sig om de är otrygga Galen

Insekter äter de bara om de är döda och torkade och det är också bara okej. haha kräääsna!

Anmäl
2016-05-05 01:20 #5 av: Alana82

Levande larver/maskar? sniglar? pannkaka?

Anmäl
2016-05-05 08:50 #6 av: ariama

Det mina möss älskar mest, varenda en av dem, alltid, är våtarv, även kallad "nate" ibland. Ett ogräs som gärna växer i rabatten och som är mycket nyttigt även för oss människor.

http://mus.ifokus.se/discussions/50069c0e88f4721dfb000b76-sjalvplockade-orter-till-mossen

(Fast våtarv har nog inte riktigt kommit upp än, det är lite för tidigt)

Anmäl
2016-05-05 09:43 #7 av: Alwyn

#5 nepp de vill inte ha något av det tyvärr.

#6 får testa!

Anmäl
2016-05-05 13:54 #8 av: Grodan

#4 Tro mig, jag har provat allt! Det godaste verkar vara ärtor men det är inte sådär superlockande att de bryr sig om de är otrygga 

Ok, för det är ju det jag är ute efter lite. Att det är mat som de äter även om de känner sig otrygga/stressad. Jag har förstått att sebramöss är otroliga "känslomöss", dvs känsliga och mkt lättstressade.

Så om du kan göra iordning en plats - bur eller vad som helst - som i början är neutral, men som du inte ändrar något och där de får träffas flera gånger i veckan några veckor så att det blir "deras plats"... så kanske de kan slappna av lite och äta tillsammans.

I början räcker det med 5-10 minuter. Du läser av mössen och ser till att avbryta mötet innan någon blir sur eller alltför upprörd.

Jag gör såhär med några råtthanar jag har. Jag behöver få in en kille som förlorat sin flock. Han är 1 år 4 månader. Okastrerad. Han får träffa några yngre killar från min stora flock några gånger i veckan på köksbordet. De har nu saker som är helt deras, med deras lukter. Den ensamma killen är först lugn och äter lite. Sniffar runt lite. Kan även lägga sig och vila i en hängmatta. Men sen hetsar han upp sig när han förstått situationen och börjar lukta mer intensivt i rumpan på de yngre killarna. När jag ser att han reser ragg så avbryter jag. Det tar längre och längre tid innan detta händer, vilket är precis rätt håll. Jag känner med min erfarenhet att det kommer att funka till slut. Jag tror att vi är uppe i 30 minuter nu...

__________________________________________________

Värd 4 mus-ifokus - Välkommen!   <:3 }~~~  arinella´s råttuppfödning

Anmäl
2016-05-05 14:15 #9 av: Alwyn

#8 ja jag förstod det och det var därför jag nämner att det dessvärre inte finns något de vill äta när de är otrygga Glad Allt blir väldigt svårt med dessa möss. Bara att flytta över dem från en plats till en annan gör ju dem lite chockade vilket innebär att när de släpps på den nya platsen tar det tid innan de ens varvar ner och det gör att kortare stunder går bort, det ger ingenting annat än oro.
Till råga på det stöter de på en annan mus där som de inte litar på där, vilket inte blir bra om den ena är lite på och den andra blir rädd och ska försvara sig (vilket är fallet med de här). 

Anmäl
2016-05-05 22:49 #10 av: Grodan

Hm, jobbigt.

Kan du hitta något om hur man gör vid hopsättning av sebramöss i t ex Tyskland? Jag får för mig att i Tyskland har man mkt exotiska möss och gnagare och har lite mer erfarenhet.

__________________________________________________

Värd 4 mus-ifokus - Välkommen!   <:3 }~~~  arinella´s råttuppfödning

Anmäl
2016-05-06 08:27 #11 av: ariama

När de är så obekväma med att flytta och flyttas runt, skulle jag nog försöka dela av deras bur med nät/galler eller något, så de både vänjer sig vid varandra, slipper flytta/hanteras, och inte kan bråka. Ett dubbelt galler med space emellan kanske behövs.

Efter några veckor kan gallret emellan tas bort, tänker jag, och buren bli stor, och alla har tillgång till sitt egen revir plus grannarnas.  Då har de både vant sig, och slutat vara "haniga". De har kvar sina egna revir utan att vilja sno grannens också, men kan börja umgås över gränserna.

Förutom att idén nog är väldigt opraktiskt och svårt att få till på ett bra vis, kanske den inte ens är fungerande...

Anmäl
2016-05-06 08:54 #12 av: Alwyn

Jag vet inte Grodan, jag kan ju inte Tyska alls :-(

Ariama, delad ihopsättningsbur har jag som sagt byggt redan och det resulterade direkt i att de pinkade in revir vid gallergränsen och gjorde utfall. Problemet är att hanarna blir väldigt aggressiva mot varandra om de inte betraktar varandra som medlemmar av den egna flocken. De har nog ihjäl varandra sen när jag öppnar upp avskärmningen. Kanske det blir bättre om jag väntar några veckor

Känns inte så hoppfullt det här...

Anmäl
2016-05-06 09:28 #13 av: ariama

Ge inte upp hoppet! Det bör bli stor skillnad när deras "han-hormoner" tar slut i kroppen.  Du får ha lite tålamod helt enkelt, och så håller vi tummarna.

Anmäl
2016-05-06 15:32 #14 av: Minoth

Alltså Zebramössen trivs väl bäst i grupper om 1 hane och flera honor som många exotiska möss (pygméer, taggmöss etc). 

Varför ville du få ihop en grupp med hanar till o börja med? Känns ju inte riktigt för mössens skull utan mer för din skull då det inte är ett naturligt sätt för dom att leva på. 

Det är klurigt att hålla exotiska möss, så är det. Jag har haft pygméer och taggmöss och de gånger de mår som bäst är när de får vara i sina haremsgrupper. En hane med flertalet honor. 

Ja det kommer ungar men det är nästan så man får räkna med om man ska hålla dessa djur. Endast honor ihop tex slutade ofta också i bråk trots stora utrymmen. 

Medarbetare på Burfåglar och Undulater

Anmäl
2016-05-06 16:12 #15 av: Alwyn

Fast man kan inte dra alla exotiska möss över en gräns. Jag vet flera som haft Sebramushanar i grupp och det har gått bra. Flera erfarna uppfödare uppger att de fungerar bra i grupp om gruppen är stabil. Grupper av hanar kan fungera bra där de trivs med varandra men det kan också hända att balansen störs och leder till slagsmål. Att det ska funka förutsätter oftast att de är släkt och har vuxit upp tillsammans.

"Varför ville du få ihop en grupp med hanar till o börja med? Känns ju inte riktigt för mössens skull utan mer för din skull då det inte är ett naturligt sätt för dom att leva på. " Trevlig tolkning av dig ju, men jag tänker ändå svara.

Olika källor uppger olika saker om deras naturliga gruppdynamik, man vet inte säkert hur de lever i det vilda... men om du har expertis inom ämnet så upplys oss gärna.
Varför jag gjort som jag gjort: En bror och pappan blev ensamma pga tråkiga omständigheter, vilket gjorde att jag ville prova kastrera och föra ihop dem. Om det leder till att de går ihop resten av livet eller ihop med hongruppen, och drar glädje av sällskapet är det värt alla pengar och all möda! Eftersom hangruppen på 3 varit lite upp och ner i harmonin ( jagats då och då korta stunder men sedan gosat tillsammans) valde jag att kastrera dem också i hopp om att det skulle bli mer stabilt. Dessvärre dog två av det så nu är det tre ensamma hanar. Jag är ledsen nog över det som hänt som det är, du behöver inte göra saken värre tack. Det var ett beslut jag tog i hopp om mössens välfärd.

Alla resonerar vi olika. Du kanske tycker att de ska hållas i könsblandade grupper där honorna får kull efter kull, det tror inte jag är så bra för honornas välfärd. Det är även olagligt att ha dem så.

Anmäl
2016-05-06 18:00 #16 av: ariama

Jag tycker du gör rätt, Alwyn. Du provar och testar, och låter dessutom oss veta hela tiden hur det går. Du delar med dig.

Du har lagt ner mycket pengar, engagemang och kärlek. Jag ser det inte som "en engångsgrej bara", utan som en del av både din vidare "utbildning", och möjlighet att förbättra villkoren för sebramöss. Du söker kunskap, för det här tangerar sånt som du vill jobba med och ägna ditt liv åt.

Go for it, Alwyn!

Anmäl
2016-05-07 09:18 #17 av: Alwyn

#16 HjärtaGlad

Anmäl
2016-05-07 15:02 #18 av: Boltens

#15 Vilka sebramushanar är det? Vem har dom? Är dom kastrerade? Överlevde alla dom kastreringen? 

                                                                                                                                                                                         

Sajtvärd för Brukshundraser
Bolten´s råttor - en småskalig uppfödning i skåne

Anmäl
2016-05-07 20:40 #19 av: ariama

#18. Om du läser #15 som du refererar till så har du alla svaren. Blinkar

Anmäl
2016-05-08 01:40 #20 av: Boltens

#19 Vart menar du att svaren på vilka sebramushanar som funkat bra tidigare varit och vem som haft dom? Vart menar du att jag hittar svar på om dom mössen som funkat ihop där varit kastrerade samt om alla dom isåfall överlevde en kastrering? 

                                                                                                                                                                                         

Sajtvärd för Brukshundraser
Bolten´s råttor - en småskalig uppfödning i skåne

Anmäl
2016-05-08 13:49 #21 av: Alwyn

#18 Nej ingen av de var kastrerade. Av alla jag pratat med om Sebramöss hitintills är det bara jag som har kastrerat. Vilka uppfödare som funkat bra tillsammans... det gäller flera uppfödare varav de flesta finns i utlandet, bland annat i Finland. Dessvärre har jag förlorat mitt förra Facebook-konto och då förlorade jag mina kontakter. I Sverige har vi även Ajanki här inne som haft en stor han-flock utan problem.  

Anmäl
2016-05-08 14:24 #22 av: Boltens

#21 varför valde du att kastrera (då eftersom det är en stor risk för så små djur) om de grupper som funkat ihop innan varit okastrerade?

                                                                                                                                                                                         

Sajtvärd för Brukshundraser
Bolten´s råttor - en småskalig uppfödning i skåne

Anmäl
2016-05-08 15:08 #23 av: Alwyn

#22 hur stor risk kastrering är för smådjur finns inga klara uppgifter om, det är inte så många som vill betala vad det kostar nämligen. Jag ringde runt och frågade sex olika veterinärkliniker om detta och de som utför kastrering på möss uppgav att det brukar gå bra. Viss risk finns så klart alltid vid narkos men oftast går det som sagt bra. Det verkar som att Sebramöss är extra känsliga dock, vilket vi märkte efter kastreringarna. Som jag skrev så är hangrupperna väldigt känsliga, det kan lätt vända till att de ger sig på varandra vilket gör det väldigt trixigt. Det är tydligt att de har stor glädja av varandra när gruppen är stabil men stabiliteten kan plötsligt störas (till synes utan anledning) så det gäller att ha koll. De hanar jag hade som blivit ensamma visade tecken på att inte vara särskilt lyckliga, därför kände jag att jag ville försöka få ihop dem om det var möjligt. Min hangrupp hade börjat uppvisa lite bråkbeteenden och en av killarna fick ett jack i örat. Därför valde jag att kastrera nu innan risken fanns att det skulle bli värre.  

Anmäl
2016-05-08 19:26 #24 av: Alwyn

Boltens, eftersom dina frågor rör kastreringen, vilket inte har med den här trådens ämne att göra riktigt, har jag puttat upp tråden "Nu ryker tio kulor". Om du inte fick svar på dina frågor och vill fortsätta diskutera detta kan du fråga där Skämtar 

Anmäl
2016-05-12 20:37 #25 av: Alwyn

Nu är den yngsta systern placerad med den yngsta brodern i introduktionsburen, separerade av dubbelt galler. Så här ser den ut.

Anmäl
2016-05-12 20:49 #26 av: Alwyn

Så här ser det ut mellan dem efter tre dygn. De första två dagarna gjorde systern utfall och brodern gnagde upprört på gallret för att ta sig in. Idag är de lugna och sitter snällt bredvid varandra med gallret emellan! På filmen sniffar de på varandra och jag har hängt några nudlar på gallret som de äter Glad 

Anmäl
2016-05-13 12:26 #27 av: KickiG

Vad roigt att de har börjat komma bättre överens nu!

Man behöver ingen tv när man har möss.

Medarbetare på Mus iFokus och Finland iFokus

Anmäl
2016-05-13 13:58 #28 av: ajanki

Toppen att det löser sig! Härligt att se :)

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.