Har dina barn tröttnat på sina möss?

Då har du kommit till rätt ställe!

Vad ska man göra som förälder när barnen tröttnar på sina möss?

Jag anser att man som familj skaffar husdjuren tillsammans, speciellt om barnen behöver vägledning och hjälp för att hålla sitt intresse vid liv.

Ett intresse hålls vid liv när hela familjen är engagerad, ingen bråkar om att djuren luktar, tar för mycket plats eller kostar för mycket i mat eller veterinärvård. Samt givetvis när man har lite aktiviteter runt omkring sitt husdjur.

Att då gå med i ett community som mus-ifokus är super för att intresset ska blomma upp igen eller aldrig falna så pass mycket att man funderar på att omplacera djuren.

Valet att skaffa möss är redan gjort och därmed är det ägarens ansvar att sköta om det och hålla intresset vid liv på bästa sätt under den korta tiden musen lever.

Mus-ifokus är ett underbart ställe där alla medlemmar trivs. Det finns alltid folk att fråga om vad som helst samt massor med faktaartiklar att läsa, skojiga tävlingar och lekar att delta i/med.

För att inte tala om hur lätt det är att bli riktigt musbiten när man går på utställning... Men det får ni läsa om på annan plats.

Välkommen till mus-ifokus!

Bra skrivet! :-)

Tack! Inspiriationskälla var en annons på Blocket!

Skrev även ett brev till annonsören.

Tycker som du .. därför skaffade jag mössen till mig själv, så får barnen vara med så mkt dom vill ..

Verkligen bra skrivet Grodan!

Bra skrivet. Och du tangerar någonting som jag tycker är MYCKET viktigt! Nämligen att man inte köper ett djur åt sitt barn, och sedan kräver att barnet ensamt ska ta ansvar för djuret. Det funkar sällan i längden och är lite grymt mot både djur och barn. (Nu pratar jag om BARN och inte om äldre tonåringar)

När jag hade kaniner kom det ibland barnfamiljer och ville köpa. Då sålde jag enbart till dem där en vuxen tog huvudansvaret och barnet/barnen fick vara med och vara delaktiga. Det är ju så som barn lär sig.

Barn vill göra saker tillsammans med vuxna. Att sköta om och pyssla med gemensamma djur är någonting helt underbart att "göra tillsammans".

Precis amaira, du skulle kanske "piffa" till artikeln lite?  Så att det framgår ordentligt och inte lämnar några frågetecken...

Jag bara ler...

Alla våra möss är dotterns men vem sköter dem?

tsss... mössen är DINA!!!

Finns en banktanke med att hon fortfarande äger allihop...

som är?

att man kan kräva hjälp med städning av burar

Mandymoo vet hur det fungerar...

Dessutom bor alla möss i dotterns rum...

men hur gammalt tycker ni att "barnet" ska vara för att man ska kunna köpa möss till barnet??

#12 ;) tror att det är ungefär lika hos er och oss när det gäller *ler*... förutom att här har vi mössen i hallen just för tillfället... det är deras egna rum.

Det finns barn som är ett par år gamla som kan vara med o pyssla med mössen tillsammans med föräldrarna med det finns 15 åringar som bara ska ha dom på bild... så det där går inte att svara på... Det beror mycket på vilket intresse barnen har, och en del hur dom är som personer och sen sist men inte minst vilken uppfostran dom fått...

Jag tror att även små barn har stor glädje av mössen och kan vara med och sitta med dom en stund i handen i t ex soffan eller en säng - där musen landar mjukt o inte så högt fall om den skulle gå ur handen. Barnen kan vara med och diska rent leksaker o matskålar - göra rent i buren o framför allt sätta tillbaka allt så att det blir en fin bur igen. Och hur mycket dom deltar i allt sånt här beror ju då självklart lite på hur gamla dom är. Men jag tror att dom kan vara med väldigt tidigt. Och jag tror också att det är väldigt nyttigt.

Sen kan man ju göra som när man går på t ex Skansen o man så gärna vill gå in o klappa djuren - skylla på barnen o ta med dom in för att man själv vill ;). Man kan ju redan när barnet är nyfött ha argumentet att det är bra med egna djur *Ler* för att man som mamma eller pappa själv vill ha dom... för det är ju i slutändan ändå alltid vi vuxna som har ansvaret för dom djur vi skaffat till familjen oavsett vem man säger "äger" dom.

Ja, de tär jäkligt dåligt som förälder att skylla på att "ens barn tröttnat på sin mus".. Det är ju att lägga över hela ansvaret(eller skulden) på sina barn för att man själv inte vill ta sitt ansvar. Fy!

Nu ska vi helt klart inte gå till överdrift ang detta med att föräldrar skyller på barnen osv... föräldrar har alltid ansvaret det är vi alla överens om. Men samtidigt så om nu barnet slutar att ha intresse för djuret och föräldrarna i stort "bara" städar o ger djuren mat - är det då inte bättre att dom försöker hitta någon ny ägare som kanske har tid att pyssla med djuren?

Och det kan finnas anledningar till att man inte kan ha kvar djuren - som familj med barn som tröttnat eller att man själv som vuxen skaffat ett djur. Vi vill bli accepterade för att vi är helt insnöade o vill ha många många... men då får vi också acceptera att det faktiskt finns dom som inte är som oss...

Och kort så säger jag då.. ja föräldrarna har ansvaret för att djuret sköts - och det är underbart att föräldrar som kanske inte själva har djurintresset tillåter sina barn att få utveckla det. Men det är tillåtet att vilja hitta ett nytt hem till djuren om barnen får andra intressen eller annat händer. Bättre att djuret får någon som vill ta upp det, pyssla med det osv än att det bara sitter o visserligen får rent, nytt vatten o mat...

#17 - Kan bara hålla med.

Jag är inte förälder själv så jag vet inte hur det är att vara i den sitsen när barnen ber om ett djur. Hur ska man kunna veta om det är en "fas" barnet går genom? Om barnet bara kommer tröttna och gå vidare till nästa sak efter ett tag? Eller om barnet verkligen får ett nytt, kanske livslångt, intresse för djur? Jag är själv så intresserad av djur att problemet med ostimulerade djur som bara får sitta i en bur inte kommer att uppstå, men det vore ändå intressant att veta hur man som förälder kan bete sig och vad man kan säga :-)

Kan inte direkt svara på det - hur man gör om barnen tröttnar - för det har inte inträffat på det sättet här.. sen har jag kanske till o med mer intresse för djur än mina barn så det problemet uppstår inte hos mig.

Men sen är barn barn... o att tvinga dom till något är ingen mening med... och dom måste också få viss frihet att prova olika saker som dom blir intresserade av - det hör liksom lite till deras utvecklign också

Jag tror att man kan få intresset att blomma igen. Att man tröttnar är inget beständigt - det går att påverka... Det är lätt att "tröttna" om man sköter djuren fel på något sätt, t ex har fel bottenströ och mössen luktar illa...

Ja, sorry, ibland kan man brusa upp lite i onödan. Skulle självklart inte reagera lika om jag själv hade pratat med familjen som ville göra sig av med sina djur och visst är det bättre för mössen om de kan få ett bättre hem. Men det är lättare att vara arg på nån man inte pratar med!

Vore ju bäst om även föräldrarna var intresserade. Men så kan det ju inte alltid vara! 

Äh, klart man ska få bli arg ibland. Fast jag kan då inte säga att jag märkte det så värst. Du skrev ju bara det jag själv tycker...

Jag har absolut inga problem att bli irriterad över att man ska göra sig av med djur bara för att man för tillfället har någon form av intresse-svacka. Som jag skrev, jag hjälper sällan folk att göra sig av med sina djur, utan försöker få dem att odla sitt intresse istället.