# Korsningsschema II (exempel) Author: ariama Ibland är det lätt att veta hur ungarna kommer att se ut (färg), ibland är det svårt. Två stycken exakt likadana föräldrar ger exakt likadana ungar, det säger sig självt. T.ex. ger två stycken cinnamon AA bb CC DD EE PP, endast likadana cinnamon-ungar. Det kallas att de är **renavlade**. Det finns inga dolda och okända gener som kan ge överraskningar i kullarna. När de dolda generna finns, de recessiva, de som inte syns om de är i ental, så händer det saker i parningarna. Vad som händer, kan man räkna ut med hjälp av korsningsscheman, **_om_** generna är kända hos föräldrarna. Om man parar en svart och en agouti, blir korsningsschemat så här. Dvs alla ungarna blir agouti, men bär osynligt på svart. ## Comment 1 Author: ariama Om man parar dessa Aa-ungar i sin tur, med varandra, ser man resultatet med hjälp av nästa korsningsschema. ## Comment 2 Author: ariama Man kan endast kombinera mammans och pappans gener på detta vis. Och minsta antalet ungar man behöver för att alla möjligheter ska kunna visas, är 4 st. Statistiskt sett. Ungarna blir alltså: 1 st renavlad agouti AA med ett stort A från mamman och ett stort A från pappan, 1 st agouti som bär på svart med ett stort A från mamman och ett litet a från pappan, 1 st agouti som bär på svart med ett litet a från mamman och ett stort A från pappan 1 st unge är svart med ett litet a från mamman och ett litet a från pappan. Klyvningstalet är 1:2:1 (1 homozygot ag, 2 heterozygota ag, och 1 svart) ## Comment 3 Author: ariama Man behöver känna till en del ord när man sysslar med genetik. Som **dominant, recessiv, gen, allell, lokus, honozygot och heterozygot**. Vill man använda sig av korsningsscheman, är **klyvning** och **klyvningstal** också något att kunna. Klyvning betyder bara hur ungarna statistiskt sett delar upp föräldrarnas gener mellan sig. Alltså, hur många som får olika färger utifrån föräldrar med vissa färger. ## Comment 4 Author: ariama Som ni ser har jag bara använt mig av ett lokus till mina visade korsningsscheman. De handlar enbart om olika A-gener (alleller) på A-lokus (platsen för A-generna). Ju fler lokus man lägger till, desto mer komplext och besvärligt blir korsningsschemat! Bara jag vill se två olika lokus, så blir det 16 ungar att hålla reda på! Här är ett korsningsschema för både A- och B-lokus. ## Comment 5 Author: ariama I schemat ovan har jag numrerat varje enskild gen som vi räknar med. Gen 1 och 2 hos pappan kan kombineras på 4 olika sätt med gen 3 och 4. Detsamma med mammans gener. 4 gånger 4 = 16. Det blir alltså 16 olika genkombinationer vi får hos ungarna. Av dessa är många likadana, men hur många och vilka, vet man inte förrän schemat är klart. Det beror på föräldrarnas gener. ## Comment 6 Author: ariama Lägger vi till ytterligare ett lokus, t.ex. D-lokus,  får vi ett schema med 36 ungar, därför att både pappans och mammans gener kan kombineras i 6 olika kombinationer. 6 x 6 = 36. Ännu ett lokus, t ex. P-lokus, ger 8 variationer som vardera föräldern kan lämna över åt sina ungar. 8 x 8 = 64. För mig har det blivit ohanterligt för länge sedan!! ![Skrattande](http://mus.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-laughing.gif "Skrattande") Så, jag använder mig faktiskt inte av korsningsscheman, i alla fall inte när flera olika lokus är inblandade. ## Comment 7 Author: Alana82 Gammal tråd men tycker den är värd en puff uppåt 😃