# "Mysteriumet med standard" - från gerbiler.iFokus Author: Beaver Tog detta inlägg från ett annat iFokus forum(skrivet av en annan användare) men tänkte att iom. detta forum är lite mer aktivt och både att möss har mer färger än gerbiler, så tänkte jag bara se vad man kan få för svar här. Frågan är ju lika aktuell oberoende på djurslag! \-------------------- Mysteriumet med standard Jag har tänkt på en sak en längre tid nu som jag bara förstår mindre och mindre desto mer jag tänker på det. Varför verkar det som att alla "seriösa" uppfödare försöker föda upp efter en viss standard, eller iaf efter färg? På utställningarna anses standardklassen inofficiellt vara bättre än pet (något som syns på t.ex. priserna). Det rekommenderas också av föreningar att man ska ställa ut sin gerbil i standardklass innan man avlar på den. **En gerbil må vara utställningsgerbil 3 dagar om året men den ska vara ett älskat husdjur 365 dagar om året.** För er som inte vet vad standard är så är det mer eller mindre ett påhitt om vad som är en "fin" gerbil färg- och typmässigt. Alltså ett mänskligt påhitt. Jag säger inte att typstandarden är fel då det handlar mer om funktion, men färgen är bara något för ögat. Så det är alltså någon som har sagt "det här är en fin agouti", och sen har jag turen (och ibland oturen) att min gerbil passar in på den beskrivningen. **Det är någon som har satt sig ner och bestämt att "det här är en fin agouti", det är ingen som har satt sig ner och bestämt "det här är ett snällt och socialt husdjur". Det säger sig självt.** Och låt oss vara ärliga, de flesta av oss ställer inte ens ut. Vad har ni som köpare för nytta av uppfödare som avlar efter något ni (och jag också för den delen) kanske knappt förstår? Det är inte omöjligt att ha ett "bra" eller ett "okej" temperament på en linje som är riktigt bra standardmässigt. Men kommer det någonsin förbättras? Nej, det man väljer att förbättra förbättras och allt annat stannar handlar om slumpen och man kan ha tur eller otur. **Du kan inte drastiskt förbättra allt. Det går inte att färgavla samtidigt som du på allvar temperamentsavlar.** Och om ni köpare/gerbilägare skakar på huvudet åt uppfödarna, tänk då hur ni själva gör; Väljer ni gerbil efter färg eller efter temperament? En vacker burmese eller en gosig agouti? Tar ni er tid att leta efter den där speciella gerbilen för just er? Har man gerbilen som akvariefiskar, dvs att man bara tittat på dem, så förstår jag varför man önskar en viss färg. Men om man vill ha hudjur så låt det ta tid och tänk på hur ni letar. Efter detta långa inlägg vill jag bara säga till de som orkat läsa att jag gärna vill höra era åsikter om saken. Jag personligen har färgavlat något år och har haft viss framgång, lite tur här och där... med vinster och beröm för vad undrar jag nu? Därför har jag beslutat mig för att sluta färgavla helt. Jag kommer hålla igång min mold-linje eftersom mold knappt existerar i Sverige och jag vill att den ska få fäste igen, men det blir ingen mer avel med inställningen att få fram kopior av Raggsocka, Karamell, Skogsnymf osv... inte färgmässigt, även om deras personlighet och temperament kommer att föras vidare i aveln. Jag hoppas att fler än mig kommer att ta inställningen att temperament och hälsa alltid är 100% viktigare än färg. Då menar jag inte att man bara ska ta temperament och hälsa i åtanke utan att man ska strunta i färger för att låta temperament och hälsa få större plats. Först då kan förbättra just det som är viktigast." ## Comment 1 Author: [Borttaget] Läste detta inlägg från Teratos länk. Tycker det är ett bra och viktigt inlägg!! ## Comment 2 Author: Terato Haha, lustigt att vi båda har länkat! :P