# Musbråk Author: Binajis Hej! Jag har ett litet problem i min musflock... Jag har två "äldre" honor (3-4 månader), Zoya och Zufi. De hade från början två kompisar, Zari coh Zita, men som tyvärr blev tagen av min hund ![Gråter](http://www.mus.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-cry.gif "Gråter") Sen dess har Zoya och Zufi verkligen varit jättedeppade, rädda och bara legat och sovit hela dagarna långa. Nätterna har inte varit lika aktiva som när Zari och Zita fanns (vilket kan bero på antalet, men nattmänniska som jag är märker jag att dom inte alls är lika lekfulla). Mamma köpte en liten tjej till mig som överraskning, men hon i sin tur blev lite småmobbad och utfryst av dom gamla tjejerna. Så, jag bestämde mig för att köpa en kompis till den mobbade, så att dom kunde gå två och två i någon vecka för ett senare sammanförande. Det slutade med två till, bara för att jag hade så svårt att välja mellan två underbaringar ![Obestämd](http://www.mus.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-undecided.gif "Obestämd") Jag bestämde mig för att sätta ihop alla i en sprillans ny bur. Sagt och gjort. Efter det har Zoya blivit helt förfärlig! Hon jagar och biter dom andra honorna, speciellt en, utan någon som helst anledning vad jag kan se. Det verkar som att hon bara bestämmer sig för att vara elak. Hon jagar in offret i ett hus, mycket små musskrik blir det, och sedan sitter hon precis utanför och exempelvis tvättar sig. Ger en liten åthutning så fort den utsatte rör sig. Det var hemskt att se så jag bestämde mig för att sätta dom tre senaste i en egen bur och Zoya och Zufi i en... och nu är Zoya och Zufi deppade igen. De kommer inte fram till handen, ligger bara och sover och springer mellan gömsle till gömsle när de någon gång rör på sig. Det är verkligen jättetråkigt att se, det är som att dom båda tjejerna är beroende av att ha någon att bråka med (Zufi har också gett sig på någon då och då men det är inte lika allvarligt). De tre övriga tjejerna lider det ingen nöd på, dom är inte så himla tama än, och inte blev det bättre av min snabbomflyttning, men det blir iaf bättre för varje dag![Glad](http://www.mus.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad") Vad jag vill ha ut med det här långa inlägget är helt enkelt en fråga... vad ska jag göra? Zoya och Zufi verkar så ledsna ![Rynkar på näsan](http://www.mus.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-frown.gif "Rynkar på näsan") Dom lever verkligen upp när dom bor många tillsammans, men blir också väldigt, väldigt bitska och hemska mot de övriga. Suck. Vad, vad, vad ska jag göra? Jag har hittat flera trådar som innehåller musbråk men känner att jag inte riktigt fått det svar jag vill ha. I dom trådarna har det oftast slutat med att allt har ordnat sig mellan mössen. ## Comment 1 Author: Muszimba De kanske sörjer sina vänner. Ge dem lite tid innan du sätter ihop dem med de andra 3. Låt dem först vara ute på ett bord eller liknande några gånger tillsammans innan du sätter ihop dem igen. Då i en nystädad bur som inte luktar och ser ut som den gör i normala fall för Zoya och Zufi. Då blir det lite annorlunda för dem alla. Jag hoppas att det löser sig för dina tjejer. ## Comment 2 Author: [Borttaget] önskar jag kunde ge dig ett RÄTT svar så du får ett bra liv me alla mössen tillsammans .. men tyvärr, kan jag inte de .. mkt kan spela roll, värför dom bråkar .. prova att ha helt nya grejer i buren (som ingen haft innan) så kanske de blir bättre .. Hur gjorde du när du satt ihop de? Jag brukar ha dom i en ganska liten (30x20) tom bur/låda innan jag sätter in de i den buren som dom faktiskt ska leva o bo i .. så att dom får hälsa på varann ordentligt .. Lycka till ## Comment 3 Author: Mymlan När jag satte ihop min hona från Axilur med mina andra 2 honor så var den ena av dem hela tiden på den nya honan men jag lät det vara för det var inte blodvite. Den nya fick bara veta vilken det är som bestämmer här i buren. Kan låta hemskt i våra ögon och det kniper i våra hjärtan, här kommer mamma känslorna in.. Idag sover de ihop. ## Comment 4 Author: Binajis **#1** Jag kanske borde ha skrivit att Zoya även var likadan på Zari och Zita... riktigt jävlig rent ut sagt. Jag hade precis bestämt att jag nästa gång jag hörde minsta lilla pip mellan Zoya och någon annan skulle jag låta dom bo skillda åt, men hunden hann före... Men dom två mustjejerna kom också in i efterhand, Zoya och Zufi gick själva i ca tre veckor. Jag fick höra att dom trivdes bäst flera i flock, men nu ångrar jag mig något eftersom Zoya och Zufi var "normala" innan jag ens introducerade dom för några andra möss. Det är som att dom fått smak på flocklivet men inte riktigt kan låta bli att jävlas och plåga de övriga ![Rynkar på näsan](http://www.mus.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-frown.gif "Rynkar på näsan") **#2** Jag lät faktiskt dom hälsa i en mindre kartong (mest för att dom skulle komma ner i nya buren samtidigt) som är... vad kan den vara... 20x10 kanske. Där gick allt jättebra, även om det inte riktigt blir nos mot nos utan mer "Jaha, här var det möss. Finns det någon väg ut ur den här kartongen?". Själva buren är helt annorlunda den dom haft förut. Många nya saker också men helt klart även saker som Zoya och Zufi redan haft... typiskt. **#3** Jag tänkte också rangordning i början, varför jag lät dom vara, men när de nya mössen, och speciellt en utsatt då, försökte att inte vara i närheten av Zoya och så fort dom kom i närheten visade sig underlägsna (I guess, eftersom dom verkligen krympte ihop och försökte göra sig osynliga), så tyckte jag att det fick vara nog. Zoya gick liksom lite över styr ![Foten i munnen](http://www.mus.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-foot-in-mouth.gif "Foten i munnen") **För övrigt så tackar jag för svaren, ska verkligen tänka på det ni har sagt. Även om det är jobbigt att det ska behöva bli såhär så är det oerhört intressant.** ## Comment 5 Author: [Borttaget] Jag tror inte de sörjer sina burkompisar - däremot tror jag att de fortfarande lider av CHOCK. Det de behöver - tror jag - är lugn och ro, att i stllla mak få upptäcka att "världen är säker" igen. De har varit utsatta för en fruktansvärd traumatisk händelse, de behöver tiden att komma tillbaka till livet, som vilken varlese som helst som varit med om dödshotande upplevelser, i sitt eget trygga hem dessutom, och sett andra gå under, bli dödade och "uppätna". Ge dem lugn och ro och TRYGGHET, kanske till och med en ny bur (om de är satta tillbaka i den som katastrofen hände i). Lycka till. ## Comment 6 Author: Vattnadal Går man på chock-teorin, så ge banan, kalkonkött och pumpakärnor. Det innehåller serotonin som är lugnande och dämpar chock. Har honorna varit dumma mot andra förr, så är det nog inte så mycket att göra. De är helt enkelt inte temperamenstavlade, och är svåra att sätta ihop med andra. Låt de nya bo in sig ordentligt, låt de gamla vila och må bra, innan du provar igen. Om några veckor kan du låta dem träffas och leka med varandra på ett bord. Sätt dem tillsammans i en transport och låt dem sitta länge, så att alla luktar lika. Efter det sätter du in dem i en bur där de elaka inte känner sig hemma. Är de nyare dumma, se till att buren de sätts ihop i är städad utan lukter. ## Comment 7 Author: imsuchadiva Jag har nästa exakt samma problem. Min chocklad honas två tjejkompisar dog, för några veckor sen. Hon var så rara mot dem. o så i måndag tror jag det var, så kom mamma hem med en söt liten tjej. Men chokladen är fruktansvärt elak :( o den nya lilla kraken är så rädd för allt. Lyfter jag upp henne så kissar hon på sig :/ ## Comment 8 Author: Binajis **#5** Kanske är det chock, jag hade ju tänkt låta dom bo två tills vidare. Men när mamma kom hem med den lilla svarta så tänkte jag att dom kanske rent av skulle bli gladare med en ny polare. Och det blev dom ju. Dom var sitt gamla vanliga jag, framåt, nyfikna, lekfulla... och elaka. Dom var ju elaka mot dom som blev uppätna också, så att det själva beteendet är pga chock har jag svårt att tro. Det verkar mer vara själva ensamheten som dom inte gillar. De sitter i den sprillans nya buren. **#6** Det ska jag verkligen pröva. Även om dom bara ligger och sover... finns pumpakärnor på en vanlig ICA-butik? Men dom är ju _som vanligt_ när dom är flera, och blir deprimerade när dom går bara dom två. Om det visar sig vara chock så lär det ju gå över, men vad gör jag om dom fortsätter vara deppade? **#7** Så tråkigt att höra ![Rynkar på näsan](http://www.mus.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-frown.gif "Rynkar på näsan") Och chokladen som inte har något "stöd" hos någon annan utan egentligen borde bli väldigt lycklig av en kompis... hoppas det ordnar sig! _**I övrigt så funderade jag på... skulle Zoya och Zufi kunna ändra sig om de fick gå med en kastrerad hane? I så fall kommer jag försöka hitta ett hem till dom där det finns en kastrat eller så köper/lånar jag en själv. Men frågan är ju hurvida kastrater har kvar sin haniga beteende eller om de blir jättekonstiga med varken "tjej" eller "killukt" och på så sätt ger en anledning till Zoya (och ev Zufi) att hacka på honom?**_ _**Eller ska man söka efter än äldre, bestämt mushona? Båda förslagen är ju tyvärr utan garantier, men kan det vara värt att prova?**_ ## Comment 9 Author: [Borttaget] Deras temeperament kan du nog inte göra så mycket åt, gissar jag på. Jag skulle inte hålla på att försöka skaffa fler möss som _kanske_ passar dem. De har varandra, jag skulle låta det räcka. Dom kommer nog igen. Det var ju himla tråkigt med Zari och Zita. Men hur var det annars? Fick de aldrig några ungar? ## Comment 10 Author: [Borttaget] när hon naggar på nån annan klappa händerna högt så att hon blir rädd och ryt åt hennne , då vet hon att hon gör fel och kan sluta ned det, ## Comment 11 Author: [Borttaget] #10 .. nu är de juh inte jag som skrivit tråden men jag fattar inte vad du menar me ditt inlägg .. ![Obestämd](http://www.mus.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-undecided.gif "Obestämd") ## Comment 12 Author: Binajis **#9** Jag fattar inte riktigt... dom är ju som sagt tama och lugna och nyfikna när dom är flera i flock. Dom blir rädd när dom är själva. Är det något som kan ha med avel att göra? Och angående att skaffa fler möss som eventuellt kan gå tillsammans med dom så kan vi sudda "köpa" för jag skulle absolut låna hem någon innan jag tar något beslut. Annars får man väl hålla på i evighet. Alternativt att man hittar ett nytt hem till dom, men samma sak gäller ju där; prova först, se sen. Nu har dom varit isär i tre dagar och dom vägrar fortfarande ta mat ur handen, de sitter bara i sitt förbaskade rör (de har inte bäddat eller någonting där inne, det finns ju ett bo dom inredde när de gick flera men det är totalt övergivet). När man kommer och dom råkar vara ute så blir dom helt panikslagna och i värsta fall fösöker dom hoppa till övervåningen för att kunna kila in i röret. Det känns så hopplöst eftersom dom VET att jag inte gör dom illa och de andra tre tjejerna är ju t o m tama nu ![Rynkar på näsan](http://www.mus.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-frown.gif "Rynkar på näsan") Jag tror tyvärr att Zari och Zita dog med ungar i magen. Jag hade slutat bry mig om att kolla exta i boet dag 21 när deras mage inte växt nämnvärt, men sedan jag fått hem de tre senaste så inser jag att dom nog var med ungar trots allt... beroende på hur länge dom egentligen kan gå. Mina små töser ![Gråter](http://www.mus.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-cry.gif "Gråter") Gud vad jag saknar dom. **#10** Det låter inte så klyftigt ärligt talat... en hund kanske det funkar på men jag får för mig att jag skulle skrämma livet ur inte bara Zoya utan allihopa. Trust... \*swisch\* ...gone. **Men TACK igen för er som orkar ta er tiden! Kanske låter jag hopplös men det hela känns bara så himla typiskt. Zoya, åh Zoya.** ## Comment 13 Author: [Borttaget] Dom är "dumma" med andra möss, är dom inte? Det är en temperaments- och avelsfråga. Hos vilda möss tolererar honor inte främmande mushonor i reviret, så det är fullt normalt. Men med människans avelspåverkan, bryr en del möss sig inte om vilka som kommer och går i deras revir/bur. Jag kan ha missförstått dig, ber om ursäkt i så fall. Du skriver: "_När man kommer och dom råkar vara ute så blir dom helt panikslagna och i värsta fall fösöker dom hoppa till övervåningen för att kunna kila in i röret._ _Det känns så hopplöst eftersom dom VET att jag inte gör dom illa..."_ Tydligen vet dom inte det. Tydligen har dom missuppfattat något. Jag håller kvar vid min chock-teori, och tror ännu mera på den, ju mer du skriver. Det verkar dessutom allvarligt. Vill det sig illa, har de blivit så hårt skrämda, att de inte blir tama igen... Men det vet jag inte! Jag kan berätta något, som kanske kan vara en parallell till detta: Jag körde buss här på landet (är busschaufför) när det plötsligt sprang ut en liten vit pudel på vägen, mitt framför den bil som låg framför mig. Bilen hade inte en chans att väja. Den körde rakt över hunden. Inget hjul skadade hunden, men den snurrade runt många varv under bilens underrede, och fick många hårda törnar. Sedan låg den kvar livlös mitt på vägen. Bilen som kört över hunden, bara åkte vidare (antagligen chockad). Jag kunde ju inte göra likadant, så jag stannade (fullt med folk i bussen). Gick ut och lyfte upp den till synes livlösa, men levande hunden. Inga sår, inget brutet, men rejält mörbultad och tuppat av. Något måste jag ju göra, så jag bar hunden till ett hus intill vägen, och de tog hand om den. Då hade den vaknat till igen. Innan jag gick, efter att ha lämnat den, ville jag förstås säga adjö och lycka till, till den lilla pudeln, som jag räddat. När jag stäckte handen mot den, _skrek_ den, högt och skräckslaget, och ryggade undan med dödsskräck. Den hade aldrig förstått att det var bilen som var farlig. Utan visste bara att det var JAG som var där, när den vaknade upp efter den värsta smäll den någonsin råkat ut för. Alltså var det JAG som var faran. Kanske någonting liknande som hänt med dina möss? Sedan tror jag inte att mössen var dräktiga. De går 19 dagar, och mot slutet ser de ut som små trinda päron. Jag kunde inte se några dräktighetstecken på fotona du visade förut, och inga tecken verkar ha tillkommit heller. De var nog bara runda om magen, det kan möss vara av många olika orsaker. ## Comment 14 Author: [Borttaget] Och så förstås: Jag är ledsen för alla tråkigheter du råkat ut för! ![](http://www.odla.nu/forums/style_emoticons/default/trostar.gif) ## Comment 15 Author: Binajis Jag missförstod dig, trodde du menade att deras "av" och "på"-knapp var avelsrelaterade. Deras beteende mot andra möss är ju däremot säkert resultat (eller brist på resultat, beroende på hur man ser det) av aveln. Och ja, som du sa, tydligen så vet dom inte det ändå. Men jag förstår inte hur dom plötsligt kan bli så otama bara för att dom inte är flera? Varför skulle jag vara farlig bara för att jag flyttar deras mobboffer (som dom för övrigt inte ens märkte eftersom jag var försiktig med att skrämma upp någon/jaga runt), när jag är så himla rolig att klänga på annars? Det där med den överkörda hunden var otroligt gripande, stackarn! Och jag förstår din poäng, men det hela hade hänt när jag kom hem och då hade det ått minst en timme sedan Karajan varit där. Dom borde ju ha hunnit förstå att hundlukt och människolukt, hundnos och människohand (eller närvaro) var två skillda saker. Men tydligen inte... ![Rynkar på näsan](http://www.mus.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-frown.gif "Rynkar på näsan") Jag får se hur det fortskrider, har dom inte blivit bättre om två-tre veckor så får jag se vad jag gör. Det är knappast drägligt att gå runt och vara rädd hela tiden. Vet du hur det gick med hunden?