Beteende, hälsa & skötsel

Hur djur smälter mat

2009-11-30 12:48 #0 av: amaira

Nu vet jag inte riktigt vad jag ska har för rubrik på det här. Hur som helst är det tänkt som en artikel, och den som har behörighet kan ändra både rubrik och grupp (till artikel, och ta bort det här första stycket :-)

Jag delar upp det i flera inlägg, för att det är lättare att läsa då.

 

- - -

Att olika djurarter har olika födo-behov vet väl alla. Från början, evolutionsbiologiskt sett, är de olika arterna utvecklade för att tillvarata näring i olika nischer, så det räcker åt alla, och så att det byggs upp en naturlig ekologisk balans.

Beroende på vad de äter, har de utvecklat ett mag-tarm-system som är specialicerat till sin föda.

Grovt sett kan man dela in djuren i tre grupper: Köttätare, allätare, och växtätare, och de smälter sin föda på helt olika vis.

  • Köttätare har en relativt kort tarmkanal och kan bara utnyttja lättsmält föda som animaliskt protein och animaliskt fett. De har inget behov av socker, stärkelse och kolhydrater (växtfiber). De kan inte leva som vegeterianer.

 Exempel är t.ex. kattdjur, mårddjur och vissa rovfåglar.

  • Allätare är mindre specialiserade köttätare. De kan periodvis leva helt på bär och frukt och periodvis på ensidig animalisk kost.

Hit hör människor och apor, svindjur, samt råttor och möss. De/vi kan äta lättsmälta växtdelar, som omsätts med hjälp av mikroorganismer i grovtarmen.

 

De rena växätarna delar man in i två grupper, Enkelmagade grovtarmsjäsare, och Idisslare och andra förmagsjäsare, beroende på hur mag-tarm-systemet är uppbyggt för att den svårsmälta fiberrika växtnäringen ska kunna smältas.

Gemensamt för dessa två, är att bearbetningen av växtfibrer alltid sker med hjälp av mikroorganismer eftersom alla djur saknar egna enzymer för att smälta växtfibrer.

 

  • Enkelmagade grovtarmsjäsare. Dessa djur har stor grovtarmsvolym som fungerar som jäskammare för mikroorganismer. Hit hör t.ex. hästar, elefanter och noshörningar bland de större djuren. Bland de mindre finner vi t.ex gnagare och hardjur, som istället har jäsningen i blindtarmen.
    •  

  • Idisslare och andra förmagsjäsare. Dessa är specialiserade på svårsmält växtfoder, och mikroorganismerna finns främst i en idisslarmagsäck. Här finns rådjur och älg och getter. Bland de mest välutvecklade idisslarna som är specialiserade på gräs och grovfoder, är får och kor.

 

Anmäl
2009-11-30 13:01 #1 av: amaira

Bland de enkelmagade grovtarmsjäsarna finner vi hardjur och gnagare.

Harar och kaniner tillhör ordningen hardjur. Möss och råttor tillhör ordningen gnagare.

De använder blindtarmen i sin matsmältning, och det är där som fodret jäses av mikroorganismer.

Ur det jästa fodret bildar organiska syror som absorberas genom tarmväggen och utnyttjas som energi och byggstenar.

Hardjur och gnagare har ett lite olika system för hur det här fungerar.  Gnagarnas sätt är inte lika effektivt som hardjurens, som är rena växtätare. Möss och råttor räknas ju som allätare, och har alltså även annan föda som ska smältas och tas tillvara.

 

Anmäl
2009-11-30 13:13 #2 av: amaira

Hardjur.

Hos harar och kaniner går allt foder från tunntarmen in i blindtarmen där det jäses av mikroorganismer. För att förkorta ett avancerat händeseförlopp, avgår de grövre partiklarna som torra "träckpiller", dvs djurens spillning som vi ser den.

En del annat försigår också (sök fakta på annat håll, den som är intresserad), men 1 - 2 gånger per dygn töms blindtarmen på sitt innehåll, på sånt vis att mjuka träckpiller kommer ut, som djuret fångar upp med munnen direkt vid ändtarmsöppningen.

Detta kallas för koprofagi, och är alltså inte en allmän förtäriing av djurets egen avföring, utan ett direkt uppfångande av speciell avföring som kommer direkt från bildtarmen, och innehåller mikrobproteiner och vitaminer som djuret annars inte kan tillgodogöra sig.

 

Anmäl
2009-11-30 13:23 #3 av: amaira

Gnagare.

Gnagarna, dit alltså möss och råttor hör, att ett liknande system som hardjuren för att låta mikroorganismerna jäsa växtfiber. Men det är mindre effektivt, och även olika utvecklat hos olika gnagare.

Exempelvis sorkar som är rena växtätare, har en avancerad form. Råttor och möss räknas som allätare, och har en mindre avancerad form.

Även råttor och möss äter upp en speciell typ av spillning från blindtarmen. Men koprofagi är endast nödvändig för gräsätare, vilket råttor och möss inte är. Om de måste leva på gräs, måste de också äta sin avföring för att hålla rätt näringsbalans, men normalt är möss och råttor inte koprofaga.

Anmäl
2009-11-30 13:42 #4 av: Aviendha

Tack för mer utförlig information :)

Nej, de behöver nog inte, men det kan ju finnas med som en "backup" som jag föreslog i förra tråden då antar jag? Därför kanske det är så att de gör det, för "säkerhetens skull" liksom, för det verkade ju, enligt min vetenskapliga artikel, vara ett inlärt beteende dessutom. Jag skulle alltså dra slutsatsen att det inte är av ondo att de gör det iaf. Det kan ju givetvis bero på kass kost, men även med en sånär på optimal kost man kan komma så är det inte farligt om det förekomer. Eller tycker du att jag tänker helt galet då?

Anmäl
2009-11-30 13:50 #5 av: amaira

Hej Aviendha! Nej, jag tycker inte att du tänker något "galet" alls Kyss! Tvärtom!!

Det du gärna skulle få göra, för mig och alla andra "latmaskar" här Obestämd Flört är att ge en svensk sammanfattning av vad som står i den engelska artikeln. Gärna som en egen artikel? Om det inte blir för jobbigt för dig.

Jag har inte läst din engelska länk, jag heller. Jag klarar engelska, men det tar både tid och energi från mig. Ska skriva ut den och läsa "i sängen" när andan faller på.

Här är länken som du hänvisade till i andra inlägget (för dem som inte vet):

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/3803425

 

Anmäl
2009-11-30 13:56 #6 av: Aviendha

#5 Det skulle jag kunna gära, en liten sammanställning, men inget jätteavancerat, jag har ju massor i skolan, men att nysta i intressanta frågor ät ju mycket roligare än sådant ;)

Ska försöka rota fram lite andra artiklar med för att få en bredd och förhoppningsvis även bättre svar. Jag har ju tillgång till fulltexten på artiklarna via skolan, så det är en fördel. Annars måste man ju ofta betala för att läsa artiklarna, och när man inte är van dem är de rena he***ten att läsa med :P

Anmäl
2009-11-30 14:07 #7 av: amaira

Åh GUD vad roligt!! Ja, gör det, Aviendha!! Det ser jag fram emot!! Skrattande

 

Anmäl
2009-11-30 14:14 #8 av: sarae

Bra information!

Amaira! Om det här förstör tråden så kan jag gärna flytta det till en annan tråd!

Kan bidra lite mer till koprofagi diskussionen. Enligt en annan studie, som utförts på 2 typer av möss (vanlig mus och en bakteri fri variant (Germfree GF mice)), drog de slutsatsen att koprofagi var ett medfött beteende hos möss

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/3816988

Ytterligare en studie, där de observerade hur koprofagi förändras med åldern hos möss. Mest åts mellan 5-6 veckors ålder, och avtog därefter, minst åts efter 104 veckors ålder. Slutsatsen drogs att koprofagi påverkas utav mössens näringsbehov under olika skeden i livet

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/3678372

Ännu en studie där de undersökte hur dräktiga möss påverkades av att inte få äta sitt eget bajs. Möss som inte tilläts äta bajs, som utfodrades med en balancerad komerciell diet, påvisade inga negativa effekter. Honor som inte fick äta bajs, men utfodrades en kost utan vitamin B12 fick dödfödda ungar i 14 % av fallen och aborterade fostren i 7 %. Honor som inte fick äta bajs och utfodrades med en kost som saknade B12 och folsyra hade upp emot 27% aborter. Ytterligare g av 14 honor (43%) aborterade fostren då de utfodrades med en kost som inte innehåll B vitamin komplex. Honor som fick samma kost utan B vitamin komplex, men tilläts äta bajs aborterad einte sina foster. Möss som tilläts äta sitt eget bajs men utfodrades denvälbalanserade komerciella dieten, påvisade inte så stor skillnad i reproduktiv effektivitet. Slusatsen drogs att koprofagi bara har en hälsomässig betydelse om kosten saknar tillräckligt med B vitaminer, särskilt B12 samt folsyra, ges mössen en välbalanserad kost har koprofagi ingen näringsmässig betydelse.

http://grande.nal.usda.gov/ibids/index.php?mode2=detail&origin=ibids_references&therow=285263

Anmäl
2009-11-30 14:20 #9 av: amaira

Hej Sarae! TACK för ditt bidrag!! Kyss Intresant, jag älskar "sånt här".

 

 

Anmäl
2009-11-30 14:23 #10 av: Aviendha

#8 Meh, fick du upp dem? Jag var inne och grejade på den där om "germ free" iaf och några till, men jag fick inte upp dem. Krånglar min proxy nu så tror jag att jag förlorar vettet!

Anmäl
2009-11-30 14:49 #11 av: sarae

#9 hej! :) Samma här! Alltid finns det nått nytt intressant man kan lära sig!

#10 hehehe i got skill :P

Anmäl
2009-11-30 17:07 #12 av: Grodan

kul och jättebra diskussion och fakta

amaira, ska vi göra en artikel av detta? ELLER ska du och Aviendha arbeta lite mer på artikeln tillsammans?

__________________________________________________

Värd 4 mus-ifokus - Välkommen!   <:3 }~~~  arinella´s råttuppfödning

Anmäl
2009-12-01 11:38 #13 av: amaira

#12. Gör artikeln av detta, om du/ni vill. Jag "vill inte" arbeta mer med den Flört. Och Aviendhas text finns ju med i tråden.

Skrattande

 

Anmäl
2009-12-01 19:29 #14 av: Aviendha

Nu föll det sig som så att jag har en uppgift i skolan där man ska ta en kort fråga och utreda denna med hjälp av vetenskaplig litteratur. Detta intresserade mig så jag tror jag tar den. Resultatet ska vara två sidor. Om ni vill kan ni få den när den är klar om tre veckor ;)

Min frågeställning kommer vara denna grundfråga: Varför äter musen sitt bajs?

Anmäl
2009-12-01 19:37 #15 av: Camillhe

hade varit jättebra om vi fick använda den som artikel, men ska du se på sällskapsmöss eller vilda möss?

Anmäl
2009-12-01 19:40 #16 av: sarae

#15 eftersom det är baserat på vetenskapliga studier, så blir det nog främst domesticerade möss, då sådana här studier oftast utförs i laboratorie miljöer, med just framavlade labb möss. se #6 för exempel på studier som kan ligga till grund för aviendhas arbete

Anmäl
2009-12-01 19:44 #17 av: Camillhe

Nu spånar jag bara lite men är det inte ganska stor skillnad på labbmöss och framavlade sällskapsmöss (även om jag vet att det finns en del labblinjer i en del muslinjer)?

Blir inte beteendet ganska annorlunda när man ser till en mus som får en allsidig kost eller möss som lever på labbpellets? Och det borde bli ganska stor skillnad på beteende mellan möss som lever i en stimulerande miljö och en mus som lever i labb bur.

Jag menar inte alls att vara negativ utan bara funderar högt över om en sådan studie kan appliceras på sällskapsmöss i hemmiljö:)

Vad tror ni?

Anmäl
2009-12-01 19:48 #18 av: Aviendha

#15 Tammöss är ju det som man forskat mest på, precis som sarae säger. Hittar jag något som tyder på att de vilda släktingarna gör något som är av intresse eller har relevans för utredningen så kanske jag tar med det. Det är tänkt att vi ska ta vardagliga problem som vi kan komma att stöta på i vårt arbete och utreda dem. Som nu, när frågan "varför äter möss sitt eget bajs" kom upp. Och då från en musägare, så då är det ju inte vilda möss vi pratar om ;)

Anmäl
2009-12-01 19:48 #19 av: sarae

#17 frågan är väl för det första om studien faktiskt SKA apliceras på sällskapsmöss :) för det andra,.. vart härstammar våra sällskapsmöss ifrån om inte från labb? De allra flesta "nya" teckningar, färger, och hårlag är faktiskt framtagna just på labb.

och om du läser ovannämnda studier, så framgår även vilken typ av möss det rör sig, om , och vilken typ av kost det handlar om (komerciell kost = kost som vi vanliga musägare ger)

Anmäl
2009-12-01 19:54 #20 av: Aviendha

#17 Jag kommer försöka ta det om sälskapsmöss eftersom normalt folk inte håller sina möss i labburar med egna luftanslutningar i en steril miljö, där alla ska ha samma genuppsättning ;)

Alla sälskapsmöss härstammar faktiskt från labbmöss, och sådana här saker är inget som ändras med några generationers avel, så mycket skiljer de inte än. Sen så är det inte heller ovanligt att vanligt musfolk ger sk labbpellets heller. Jag skulle kunna ta reda på vilken typ av pellets som är vanligt inom försöksdjursbranchen till möss, och jämföra med det man kan få tag på som privatperson dock.

Som jag säger, det kommer rikta sig mot tammöss, som man håller som sällskap. Det finns forskning på sånt med. Säg något det inte finns forskning för? Ex finns det vetenskapliga belägg för att kor som är namngedda mjölkar mer än de utan namn, så nog ska jag kunna finna forskning om tammöss som går att aplicera på normala hemförhållanden.

Anmäl
2009-12-01 20:11 #21 av: Grodan

Så pratar vi om två olika artiklar här? Aviendhas och amairas?

Blir det inte konstigt med två liknande artiklar?

(Nu inget gnäll på att ni vill skriva, bappsolut inte, bara undrar)

Gällande labmöss och sällskapsmöss, så nä, det är ingen skillnad (de har samma historia sedan flera tusen år tillbaka) utom miljön de lever i och maten de får - detta påverkar dock väldigt mycket så det KAN bli missvisande att applicera resultat från labmöss på sällskapsmöss. Fast jag tror ändå att man kan hitta massor med intressanta fakta. Vi får helt enkelt läsa och se vad som kommer upp och då fråga oss om det stämmer på våra sällskapsmöss.

__________________________________________________

Värd 4 mus-ifokus - Välkommen!   <:3 }~~~  arinella´s råttuppfödning

Anmäl
2009-12-01 20:16 #22 av: sarae

#21 om du läser #14 så är det så att Aviendha ska skriva ett arbete till skolan (läser etologi & djurskydd på universitet, så vi pratar inga dagis arbeten ;)), och har nu valt att skriva om just det här. Därför ERBJUDER hon sig att dela med sig utav sitt arbete när hon är färdig, om intresset finns. Arbetet kommer hon ju att göra oavsett om ni vill ha det som artikel eller ej ;)

Anmäl
2009-12-01 20:20 #23 av: Grodan

#22 jag har läst det och som jag skrev är jag jättetacksam, vad får dig att tro att jag itne är det?

jag tycker att amaira skriver mkt bra, hon är kunnig och jag skulle inte vilja kalla hennes artikel för dagisarbete - var inte det lite taskigt?

__________________________________________________

Värd 4 mus-ifokus - Välkommen!   <:3 }~~~  arinella´s råttuppfödning

Anmäl
2009-12-01 20:25 #24 av: sarae

#22 det sa jag väl ändå inte.. jag bara förtydligade vad som var syftet med aviendas inlägg :)

Va? Nu missförstår du mig helt... jag syftade altså enbart på aviendhas arbete... att det skulle hålla en relativt hög nivå, och jämförde det då inte med någon annans arbete. eftersom aviendha lika väl som jag är relativt nya här inne, kan det ju vara bra att förklara vilken typ av arbete det rör sig om, och att det inte blir en text i still me d"möss äter bajs för att det är gott", utan snarare ett arbete med tydliga referenser, hypotes och diskussion, eftersom det rör sig om universitets arbeten.

drog absolut ingen paralell med amairas texter, tycker de är fantastiska, och jag lär mig oerhört mycket av att läsa dem.

Anmäl
2009-12-01 20:28 #25 av: Grodan

hehe... oki, då är jag med... jag läste med helt fel glasögon på... antar att jag har lite pms eller något... sårri... Skäms

jag ser jättemycket fram emot att läsa artikeln Skrattande

__________________________________________________

Värd 4 mus-ifokus - Välkommen!   <:3 }~~~  arinella´s råttuppfödning

Anmäl
2009-12-01 20:29 #26 av: sarae

#25 haha helt ok.. blev bara väldigt paff över att det kunde tolkas så, för det var absolut inte det jag menade ;)

Anmäl
2009-12-01 20:37 #27 av: Grodan

maj bäd...

__________________________________________________

Värd 4 mus-ifokus - Välkommen!   <:3 }~~~  arinella´s råttuppfödning

Anmäl
2009-12-01 21:00 #28 av: Aviendha

Jag är inte ute efter cred eller fans genom detta ;) Det är rakt av eget intresse och för att göra det lite enkelt för mig eftersom jag redan funderat över detta. Om ni sedan refererar det, tar det rakt av, använder delar av det eller ratar det helt är upp till er när ni sett det. Om ni ens vill det. Bara en tanke från min sida för att på något sätt bidra, just eftersom detta efterfrågades. För min del får armina gärna skriva, upplever henne som en mycket trevlig och framförallt kunnig person, och jag har absolut inget emot henne eller er som artikelskapare! Då skulle jag ju inte hänga här :P

Anmäl
2009-12-02 11:57 #29 av: amaira

#28 Jag tackar, jag tackar *ler stort* Cool

Det är klart att du "måste" lägga upp ditt arbete här, om du verkligen vill göra det! Det är ett fantastiskt erbjudande som jag gärna tar emot (och många fler (givetvis även grodan) det vet jag).

Om du väljer labb-, tam-, eller vildmus, spelar det någon roll egentligen? Mag-tarmkanalen lär se likadan ut, det är väl först om du skiftar art som det kan börja ändras. Frågan är ju snarare vad musen äter för att "koprofaga", och det är ju det intressanta, är det inte?

En labbmus som enbart äter fullvärdigt pellets, äter de sitt bajs över huvud taget? När äter de vilda mössen sitt bajs? Och hur är det med våra tammöss egentligen? Och framför allt, har vi någon möjlighet att SE detta??

Det är ju inte som att de sitter i en bajshög och knaprar bajs som om det vore havre. De fångar upp speciella blindtarmstömningar ett par gånger om dagen, och då genom att fånga upp det direkt från anus. Ser vi det?

 

Anmäl
2009-12-02 12:02 #30 av: amaira

När det gäller labbmös är ju en stor del numera knockoutmöss och andra genmodifierade varianter. Vad som händer då vet jag inte alls, om nu magtarmsystemet ens berörs. Men det är väl knappast koprofagi som studeras på dessa möss ändå.

 

Anmäl
2009-12-02 12:59 #31 av: Camillhe

Jag tror inte att labbmöss och sällskapsmöss har muterats ifrån varandra fysiskt, det var verkligen inte vad jag menade i #17.

Däremot tror jag att det skiljer sig rejält mentalt, dels beroende på aveln och dels beroende på utfodring och miljö och vad jag funderade högt överi #17 var om en studie på labbmöss' "bajsätande" skulle kunna appliceras på sällskapsmöss.

Nu har det skrivits ganska utförligt om vad som ska studeras etc i tråden så jag är inte ute efter svar utan ville förklara vad jag menade.

Anmäl
2009-12-02 13:07 #32 av: Aviendha

#29 Varsågod Kyss

#30 Det beror väl på vad de fått fram, men bland de vanligare är ju att de tar bort en gen för att på det sättet få reumatiska, diabetes, feta möss osv. Men som du säger så lär det inte vra koprofagi man ser där. Men det visar sig nog :)

Jag är helt med på din tanke om att mag- tarmkanalen är lika hos tammöss och vilda (o labb). Temperamentet tror jag inte skiljer just detta åt. Detta tycks (utan att jag börjat med det) handla om en ESS (evolutionär stabil strategi) alltså ett beteende som utvecklats och visat sig vara bra så det har fortsatt. Sen kan det tydligen varieras beroende på behov hos musen. Visst. Labbmöss är inte särskillt hanterade, men de eftersträvar ju stabila individer just för att de annars vid hantering skulle bli alldeles för stressade vilket skulle påverka resultaten i deras studier.

#31 Ah, du menade så, då förstår jag :)

Anmäl
2014-05-04 10:58 #33 av: ceciliahanzen

Hej!

Har du mer information om vilka grupper de olika djurordningarna ingår i? Alltså typ grovtarrnsjäsare, förmagsjäsare, opportunister etc?

Tacksam för väldigt snabbt svar! (Håller på med en uppsats som ska vara klar idag och hittar verkligen ingen info om detta på internet).  

Mvh Cecilia. 

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.