Har fått hem Illustrerad Vetenskap idag, och som vanligt står det mycket intressant däri. Men något som direkt fångade min uppmärksamhet var en artikel om våran bakterieflora.

Det är visserligen allmänt känt att bakterier inte bara är av ondo, utan att det finns massor av bra bakterier som vi faktiskt behöver för att må bra. Men jag tror inte det är fören nu som man har börjat förstå exakt hur mycket vi egentligen behöver dom.

Artikeln heter "1% Människa 99% Bakterier" och jag tänkte bara dra lite citat ur den som jag finner intressanta. (Jag kan inte länka till själva artikeln då den inte kommer komma upp på deras hemsida fören senare, och då endast för registrerade användare.)

"Miljarder bakterier lever i små kolonier överallt från svalg till stortå. De är i så stor majoritet att du genetiskt sett bara utgör en procent av din kropp. Mikroorganismerna kan bära nyckeln till framtida behandlingar, som börjar med en kartläggning av din bakterieflora."

"I stället för att bombardera alla bakterier med antibiotika pekar forskarna på att läkarna i stället skall vara "trädgårdsmästare", som rensar bland ogräsbakterierna och göder nyttobakterierna. Denna uppmaning tog läkaren Alexander Khoruts vid University of Minnesota i USA till sig, och 2010 publicerade han banbrytande resultat av en speciell transplantation. Han beskrev en patient som var drabbad av svår diarré. Trots en arsenal av antibiotika kunde läkarna inte få bukt med den Clostridium difficile-infektion som var orsak till diarrén, och på åtta månader gick patienten ned 30 kilo i vikt. Hon försvann bokstavligt talat ned i toaletten, och enligt Khoruts var det bara en fråga om tid innan hon skulle dö. Han kartlade hennes tarmflora, och den visade sig vara full av bakterier som inte hör hemma i tarmen. De främmande organismerna hade slagit ut alla de normala invånarna. Khoruts beslutade sig för att transplantera tarmflora från en frisk person (patientens man) i den sjuka kvinnan. Redan dagen efter transplantationen  (en saltlösning med lite av hennes makes avföring) slutade diarrén, och två veckor senare hade de normala bakterierna trängt undan Clostridium difficile. Sedan dess har Khoruts upprepat succén på 13 patienter, så resultatet är inte något unikt. Det ger en blick in i en framtid, där det blir avgörande att ta "tempen" på mikrobiomet."

Och som vanligt när man forskar så är det ju ofta möss man använder sig av i olika försök. Vilket ju gör att det finns lite intressanta saker att läsa om just möss.

"Nya undersökningar pekar på att särskilda bakterier i tarmfloran hos möss kan dämpa deras stress, ångest och depression. Till exempel får bakterien Lactobacillus rhamnosus möss att bli mindre stressade i försök. Forskarna kan se att bakterierna ökar antalet receptorer i hjärnan."

"Flera amerikanska undersökningar har visat att slanka möss blir feta, när forskarna ger dom bakterieflora från feta möss."

Jag kom till att börja fundera, eftersom just möss har väldigt stora problem med sjukdomar och bakterier. Avel är ju en väg att få fram friskare och tåligare möss, men kan det kanske vara så att det inte är det enda sättet? Kanske kan det vara så att vi även måste hitta dom bra bakterierna, dom som kan hjälpa mössen att bekämpa dom dåliga, och försöka sprida dom?

Jag känner mig visserligen inte särskilt smart just nu, så jag har inte kommit längre i mina tankar, eller hur dom skulle kunna vara genomförbara. Men jag tyckte iaf det var intressant, och kanske tänkvärt..?

(Artikeln är för övrig skriven av Rasmus Kragh Jakobsen, kanske jag måste säga, när jag citerat så mycket ur den.)