Jag har inga psykiska diagnoser men det händer att jag ibland får perioder då man inte blir glad över någonting. Jag vill inte må så men det hjälper ju inte. Jag vet emellertid att det går över så småningom, det är bara att genomlida den perioden. Hade nyligen en sådan period men nu är jag pigg och glad igen 🙂 så håll ut det går över!

Kan du inte lägga avelsplanerna på vänt och bara umgås lite med dina djur? Orkar du ta hand om dem? Hur känner du när du umgås med dem?

Jag har barn med exakt samma fungerande som du bland annat autism och extrem perceptionkänslighet som nog är den del som är mest funktionsnedsättande…., mitt tips är att vila. Sätt inte ihop några avelspar just nu, utan vänta några veckor tills du märker att det blir ljusare ute till ex, det brukar hjälpa här hemma. Det är okej att inte vara social på ett tag, stäng in dig och pyssla bara med något specialintresse ett tag. Och mössen kan du sköta som vanligt, ge dem mat, vatten och lite mys ibland, dvs nödvändighetens. Har du hjälp med vissa kravsituationer hemma i vardagen så använd den hjälpen, tex att någon avlastar dig från måsten, som städ matlagning mm. Orken kommer komma ikapp, går inte säga exakt när, men nånstans i mitten på februari när man märker att våren närmar sig är vanligast har jag märkt, den här årstiden är värst för oss och mina barn iallafall. Går det inte över eller blir värre så ta kontakt med din medicinsjuksköterska/läkare. Var rädd om dig, så du inte blir utbränd 🌼❤

Det är hemskt att du mår så här dåligt! Försök att inte ha så många planer, det kan göra att du mår sämre. Ta en dag i taget och njut av de mössen du har, jag vet ju att de är riktiga kelisar. Kram ❤️

Tack så mycket för era kloka ord. ❤️
Jag lägger såklart ner avelsplanerna, men jag vet inte om jag ens orkar ta hand om alla.. hunden kan jag få hjälp med när det är såhär, men mössen trodde jag att jag skulle klara. Jag kommer nog börja med att sälja några.. (några är möss jag fått in för att omplacera ändå)

En grej som bidragit till mitt dåliga mående är att jag fick hem möss nerifrån Skåne för någon dag sedan (bl.a. några där som jag skulle omplacera) och när jag hämtade de i Borlänge så var hålen på "godislådorna" så små och få att 3 stycken hade kvävts ihjäl.. Jag blev såklart jätteledsen på uppfödaren (en medlem i Svemus) och bad om att få ersättning för de som dött, men hon har ignorerat att svara och jag tror inte att jag kommer få tillbaka någonting för de som dött.. Det var kondens i alla lådor så jag fick sitta och öppna de då och då under bilresan hem som var på ca 1 h och 30 min.
Ingen bra start 😕

#5 Fy vilken jobbig upplevelse att hitta mössen så, och att råka ut för en så oseriös säljare är också lika illa. :( Det kanske bara har skett ett missförstånd om det bara har gått någon dag, även om det inte låter så. Cyberkramar. ❤❤

Oj visste inte att du tänkte ta dig an omplaceringar också! Låter mäktigt, speciellt i start av avel. Tror ditt hjärta vill för mycket än vad din kropp klarar av. När man mår dåligt fysiskt eller psykiskt (eller båda) så måste man lära sig sin balansgång för saker och ting. Jag vet att det är svårt, är något jag har jobbat med i över 10 år och kommer att fortsätta jobba med. Har hittat balanser för vissa saker och andra inte, och nya saker kommer att komma.

Jättetråkigt med mössen. Kanske uppfödaren inte visste bättre (kanske fungerat med sådana transportburar kortare tid). Dåligt iaf. Vet inte hur sådana transporter brukar gå till men om jag skulle möta upp en transport så skulle jag ta med mig en egen Transportbur som jag vet är bra i fall allt den mössen är i är dålig - eller det är iaf vad jag har lärt mig nu av din historia, så det kanske kan hjälpa andra att försöka förhindra liknande öde - iaf på resan med med nya ägaren.

Hur många möss har du nu och hur många är omplaceringar? Vilket är skick är omplaceringarna? - Rossel, vikt? Bra att veta om det finns folk här som kan tänka sig att ta emot omplaceringar(?)

Är också nyfiken på om det är en massa personer som kontaktar dig och frågar om du kan ta emot nya omplaceringar? - tänker att det kan vara stressande och pressande för dig även om du vill men du mår inte tillräckligt bra för att ta emot fler, eller dom du redan har…

#6 Ja, jag hoppas att hon svarar iallafall. 😐

#7 Åhh, skönt att du har hittat din balansgång för några saker iallafall. Jag är nog inte riktigt där än, tyvärr.. men ska jobba på det och det här har lärt mig att vara mer försiktig nästa gång.

Ja, jag hoppas att det kan hjälpa någon annan åtminstone. ❤️

Det är 4 st ungar, 2 hanar och 2 honor, ca 5 - 6 veckor nu, har inte stamtavla på dem, men kan ordna om man vill ha. Dock så vet jag inte exakta åldern, men tror 6 veckor någonting, iallafall något sånt enligt uppfödaren. Inge Rossel på varken ungarna eller föräldrarna (har både mamman och pappan).

Uppfödaren bad mig köpa ungarna också så omplacerar jag dem, ingen annan har hört av sig om omplaceringar och jag ska försöka att inte ta emot någon mer.

#0 Tråkigt att läsa, men det är eg bättre att du slutar nu innan du skaffat för många möss och har för många burar att städa osv. 

#5 Åh, jäklar. En sådan sak kan göra vem som helst förtvivlad.