Här kommer en äldre farbror, av värsta myssorten. Han älskar att pussas och ligger gärna som en säl i handen och myser. Han bodde med en bror till han var över 1 1/2 år. De delades då, och Gråvide fick en fru. Jag  lät henne gå kvar länge, för det blev inga stora kullar, och bara honor, en i första, två i andra, och först i tredje kullen blev det 2 hanar, som nu bor med sin pappa.
Jag hoppas få behålla honom länge än, och kommer att låta honom träffa fler långhårshonor, så han får nedärva sitt temperament och föra sina förträffliga gener vidare!

Vattnadals Gråvide, si-ag lh,f 11-07-25. e: Vattnadals Marhult u: VD Charlottenberg.

För någon vecka sedan skrev jag en lång berättelse som försvann. Jag ska försöka komma ihåg vad jag skrev då

Jag gör inte gärna reklam om nakenmöss, men TAMs Time For Tom måste ändå få lyftas fram. Igen. Jag tror han har varit med som veteran tidigare men nu har han en ännu längre historia bakom sig. Hade han inte varit just en nakenmus så hade han fått blivit pappa till många barn. Han har aldrig varit sjuk och aldrig bråkat. Han är född 2011-08-16. Det är länge sedan nu det!

Han har bott med sin bror Tony hela sitt liv. De båda har putsat varann, boat ihop och levt tätt intill varann alltid. Till och med i samma bur från den dagen de föddes. Förra veckan lämnade Tony livet bakom sig, och därmed lämnade han sin bror ensam. Tom såg förtvivlad ut. han uppträdde nervöst och jag tyckte så synd om honom. 

Lämpligt nog hade jag fyraveckors hanar i ett par kullar, som fick flytta in till honom och muntra upp hans ålderdom. Tre glada killar älskar sin plastfarfar, och han älskar dem. Det är så härligt att se hur en gammal hane som aldrig har fått träffat en hona, aldrig mött på småbebisar eller andra möss än sin bror ändå öppnar famnen helt för att ta till sig de små busarna. 

Tom fyller 2 år 16 augusti, och jag hoppas att när tävlingen avslutas finns han fortfarande i livet, fullt sysslesatt med att fostra bråkiga småbarn ❤️

Jag fotade fler gamlingar, och tänkte spara de andra 3 fotona till nästa månad. Men denna måste jag lyfta fram nu. Hon har nämligen fått somna in, i lördags. Idag skulle hon ha blivit 2 år och 4 mån. Pigg in i det sista, väldigt lugn och mysig. Fick en kull 11-12-16, där alla blev underbara långhår, en hel del flyttade, men jag har många av dem kvar, även de är gamlingar nu.

Vattnadals Ylajärv, argente långhår, f  11-04-12, e: VD Zeka u: VD Dalby. Ylajärv var ganska liten och inte ett dugg vältypad, men rar, nyfiken och gosig. Frisk hela livet, men väldigt tunn de senaste månaderna. I lördags ville hon inte längre, var trött, andningen var jobbig. Hon följde med in i köket och fick en smörklick, sen fick hon somna in, efter ett långt och härligt musliv.

Hon bodde med 2 döttrar och 2 engelsktypade korthår. Det var aldrig problem att sätta ihop henne med andra honor heller. Önskar så här i efterhand att jag hade tagit mer än en kull på henne…

Fotot är taget i början av augusti, och ni ser att blicken fortfarande är pigg där.

#3 Tyvärr får du bara ha med ett bidrag per månad. Om du vill kan jag spara #3 till nästa månadens veteran?

Det här är Vattnadals Birgitta, hon är argente creme astrex och född den 18/2-12.

Birgitta har alltid varit väldigt snäll mot både möss och människor :)

Det har aldrig varit några problem med att sätta ihop henne med nya möss! Hon vill gärna komma upp i handen när jag öppnar burlocket och gillar att "åka" runt på min axel. För ett par månader sen så började hon rossla och tappa päls, hon såg inte klok ut med sina kala fläckar överallt. Jag hittade ingen ohyra och tänkte att det hade med åldern att göra. För rosslet så tänkte jag att jag skulle vräka i henne nyttig mat och se om det hjälpte, hade dock inga stora förhoppningar…men hon repade sig! Och i takt med att rosslet försvann så växte hennes päls ut!!

Nu ser pälsen lite lustig ut men den täcker i alla fall hennes kropp :) Jag hoppas att Birgitta tänker stanna hos oss länge ❤️