jag skriver lite snabbt här och det beror på att jag fick tankarna när jag läste i Nijis tråd spännande och kom i kontakt med en film som länkades i tråden. Inte ont alls om tråden eller filmen! Jag vill bara väcka tankar runt källkritik och hur man ser på det. Jag har själv starka åsiktet om just detta.

Jag vet att man i skolan får lär sig att inte lite på det man läser på nätet och jag vet att inte ens wikipedia gäller som källhänvisning eftersom där kan vem som helst gå in och ändra.

Ändå är det så att vi gärna vill tro att det folk skriver är sant. och det är det säkert ur den personens uppfattning. att dela sian åsikter är guld värt och icke att förringa! Vi lär av varann och det vill jag att vi fortsätter med 🙂. Jag skriver oftta; enligt mina erfarenheter så… för mina erfarenheter kan ingen ta ifrån mig. Jag kan också hänvisa till bilder eller foton jag har hittat men i samband med att jag delger detta så får man lägga till risken att det inte är sant. Jag hittade en artikel men vet inte om den är sant. Där står det i alla fall att…

Sanningar i vidare aspekter grundar sig i forskning och jag är noga med att ha forskargrund till sanningar. Finns inte det så är det inte en sanning. Då är det någon som tror, tycker eller tänker. Man ska inte negligera personliga tankar och erfarenheter. Det är där forskningen startar men för att det ska bli en vetenskaplig sanning då vi kan uttrycka att så här ÄR det krävs det att ämnet har gått en mycket strukturerad och metodisk gång (klippt ur medicinska fakulteten Lunds universitet Vetenskapsteori):

1. Vad är en vetenskaplig teori?
När det gäller vetenskapliga teorier så är det först och främst viktig att känna till skillnaden mellan en hypotes, en modell och en teori. En hypotes är en sats man håller på att testa, medan en modell är en förenklad bild av hela teorin.
    En vetenskaplig teori är en samling satser vilka handlar om ett område (en domän) av verkligheten. Dessa satser är av två slag. Det första slaget är satser som säger vad som finns inom domänen, så kallade existenssatser. Det andra slaget är satser som säger vilka samband som råder mellan det som finns i domänen. Detta är relationssatser. Dessa samband kan vara av olika slag, men de vanligaste sambanden är orsakssamband och korrelationssamband. Ofta kallas sådana satser generella relationssatser, eller lagsatser.
    För att teorin skall vara tydlig måste de ingående termena vara noga definierade. Det får inte uppkomma några tveksamheter angående vad teorin egentligen säger. Definitioner kan göras på olika sätt, varav det vanligaste är att ange de egenskaper något måste ha för att falla under termen. Exempelvis kan jag definiera 'bror' som 'manligt syskon', vilket innebär att jag säger att någon som har egenskaperna att vara man och bror faller under termen 'bror'. Vidare ställs det krav på definitionerna vad gäller omfång, vaghet och specificering, vilket är viktigt att känna till. Omfång har att göra med var gränsen mellan det som faller under termen och det som inte gör det går, vaghet har att göra med hur skarp gränsen är, och specificering har att göra med hur detaljerad definitionen är.
    Slutligen finns det intressanta problem gällande definitioner, inte minst de teoretiska frågorna om definitionerna svarar mot den redan färdig uppdelning av verkligheten, eller om det är en uppdelning som människan skapar genom sina definitioner. I det första fallet rör det som om realdefinitioner, i det andra om nominaldefinitioner.   

2. När är en vetenskaplig teori sann?
En teori är sann om den överensstämmer med verkligheten. Men vad är det för verklighet som gör en teori sann? Det finns realistiska och icke-realistiska teorier som svar på detta. Realistiska teorier säger att den verklighet som gör teorier sanna existerar oberoende av teorin.
Så oberoende av de konstruktioner av verkligheten som människan gör, dvs. hennes teorier, så är verkligheten på ett bestämt sätt. En teoris sanningshalt blir därmed objektiv. Icke-realistiska teorier om sanning säger att verkligheten är, åtminstone delvis, beroende av teorin. Detta gäller framför allt för teorier som själv inför ett klassificerande av verkligheten. Exempelvis är 'livskvalitet' enligt många inte någon naturlig företeelse, utan människan har funnit det användbart att klassificera världen på ett visst sätt. En teori som innehåller termen 'livskvalitet' görs därför inte sann av en av teorin oberoende verklighet, utan delvis av teorin själv. Detta eftersom livskvalitet är en produkt av teorins sätt att klassificera verkligheten. Frågan om realistiska och icke-realistiska sanningsteorier berör därmed frågan om
real- och nominal definitioner som nämndes ovan.