.

.

.

Ingen av mina möss är riktigt korthår eller riktig långhår, utan en salig hårlängd-blandning.

De här bröderna är så gulliga så jag drar efter andan nästan varje gång jag ser dem! ❤️ Fotona gör faktiskt inte rättvisa!  (tycker jag, som är förälskad)

Fina! Gillar tan musen :)

Så himla söta :) Men varför vill du inavla?

Underbara! Riktigt avis!

Tack!

Jag inavlar från början, för att få kontinuitet i avkomman, både vad gäller färg och temperament (beteende/trevliga sällskapsmöss). Även för att jag absolut inte vill ha "för många möss".

Jag vill inte ha fler möss än att jag kan betrakta dem som sällskapsmöss, och inte "uppfödning/avel" i första hand. Jag ska ha plats för stora rymliga burar med mycket berikning, och jag ska ha möss som gillar människor.

Det finns helt inavlade stammar. På labb. Att lyckas med det, är jättesvårt. Det kräver mängder med bra och friska djur från början, som klarar utgallringen av defekta gener allteftersom inaveln fortgår.

Men klarar man inaveln i 17 led 😃 så klarar de sig, och man kan anses ha en fullt inavlad stam där man kan fortsätta med syskonparningar "i evighet" (en sanning med modifikation).

Några sådana intentioner har jag inte. Men jag hoppas ändå kunna hålla en ännu högre inavelsgrad än jag har nu. Främst för att jag inte gärna vill köpa in nya avelsdjur och "börja från början" igen, varje gång.

Jag vill också intensifiera tanfärgen jag har, och det lyckas jag med, med hjälp av inavel. Detsamma gäller gul- och rödfärg.

Jag vill helt enkelt ha de möss jag har!! I flera generationer! De ska inte "ta slut" för att en generation dör…

Och här ännu en bild på "tan-musen" Smajl.

Silk, den gula grabben på fotona alltså, har helt vit mage! Sååå gulligt!

Inte för att han är fox (men han är tan, saknar dock blekgener) utan för att han är en berkshire som är övertecknad på magen.