Har haft runt ca 15 möss de senaste två åren snart tre. De har fått bra mat de har hFt sntingen hampa eller millamore som strö. De kom alla från foder avel. Haft möss runt 92 och framåt som även de kom från foder avel de levde i minst två år. Hadde i flera år med lade ner då tiden inte räckte. Köpte tre nya möss på en mässa om det var 2017 🤔. Två dog kort tid efter vi varit på utställning misstänker att reptilgrottan de hadde inte var ogiftig som det sagts.. Köpte sedan hem några nya och den äldsta där blev nog 1 år och tre månader ca. Köpte nya på en annan mässa och en privat foderavlare. De dog alla efter hand den älsta blev 1 år av olika orsaker. Nu har jag två stycken från Tynifeets och hoppas verkligen de blir två år mina underbara små fötter. Men efter dem blir det högst sannolikt inte flera. Vet möss lever runt 2 år men gör för ont när de dör innan 1 år. Haft de som inte ens blev 6 månader. Vet dumt att köpa foder möss och desdutom från olika uppfödare. Men då runt mitten av 90t var det inga problem och trodde inte det skulle vara så nu så lärt den hårda vägen att även om de får bra mat mm hkälper det inte alltid 💔😭

#1 Jag kan inte räkna mössen jag haft. Det är typ omöjligt. Jag hade 2 möss på 80-talet. Min första Athena 1983 och sedan en jag räddade från en galen punktjej 87. Men det var inte förrän 1989 som jag fastnade. Jag var redan med i SVEMUS som stödmedlem, för jag ville stödja Gunvor och mössen. SVEMUS var på den tiden SRS mussektion och Gunvor var med på råttutställningarna och gjorde reklam för SVEMUS. 10 kr kostade det. Klart jag hostade upp en tia.

Lite senare träffade jag hårlagsmöss och sen den dagen har jag aldrig funderat på att sluta. Hela 90-talet kämpade jag med råttors och möss hälsa. När jag äntligen hittade en veterinär som var intresserad kunde vi tillsammans lära ut massor med intressanta saker. Aldrig att jag kände då "fasiken vad sjuka möss är, jag slutar med dem nu".. 

Så det är klart att jag ju UNDRAR. Undrar varför folk så lätt skyller på att möss är så sjuka och dör och slutar ha dem som husdjur. När upptäckte de att möss var tråkiga, varför skaffade de möss? Blev de någonsin kära?

2# De möss jag träffat på de senaste åren har varit väldigt sjuka i diverse olika sjukdomar. Jag hsr botat staffesår bara för att se dem dör i ex Rossel eller tumör några månader senare. Botat Rossel och istället har de fått en rumör. Älskar möss de roliga intelligenta men hälsan på de jag har mött har varit usel. Leo min älskade tuffing blev precis lite över ett år. Om jag någonsin köper fler möss så ska de komma från en bra uppfödare med djur som är kända för bra hälsa.. Ännu så länge mår mina små fötter bra de är pigga och busiga. Sover gärna i en huvtröja när de busat ute en stund . De påminner mig om hur möss ska må och vara så tacksam för att vi fick köpa dem ❤

Nu har jag läst flera gånger att möss kan bli stressade och må dåligt av att byta miljö .. min hane följer ofta med till föräldrarna där han har sin bur jag hade temporärt i början samt ett lekbord med en växt som han älskar att gräva i.. han styr runt som vanligt och älskar sin växt, men jag vill ju inte fortsätta med det om det är nåt han mår dåligt av .. borde jag inte ta med honom?

Jag tycker absolut du ska fortsätta!! För det första byter han inte miljö så som menas i andra trådens inlägg. Han har ju t.ex. kvar sin människa och allt runt omkring henne, inklusive sin gamla bur, "halva miljön" kvarstår.
För det andra har han gjort resan ett antal gånger redan. Det är inget ovanligt för honom. kanske ser han till och med fram emot att få byta miljö på det viset ibland? Det händer ju något kul!

Om vi musägare tänkte så som du undrar över här, skulle vi inte  ens kunna åka på utställning med mössen!

Phew vad skönt, då får han fortsätta följa med :)

Precis. En flytt betyder ju i regel byte av människa, bur, miljö, mat osv. Dvs allt byts ut. Nu reser han bara lite. Visst stressar en resa lite, men inte så till den grad att immunförsvaret försvagas. Och eftersom han reser regelbundet blir han van och då minskar stressen.