Det här är något som kan hända när det gäller han-möss, och det viktigaste av allt är att få bort dem från aveln.

Jag förstår att du inte har tänkt något sådant, jag bara säger vad som kommer upp i mitt huvud, därför att det här verkligen ÄR något som kan hända med hanar.
Sällskapsmöss/tammöss är domesticerade, och domesticering går ut på att minska aggressivitet.

Många framhäver enbart hanars trevlighet och goda sidor (vilket många hanar också är/har!!) men hanar kan hugga på ett vis som jag aldrig upplevt honor att göra, om det vill sig illa.

Så själv är jag alltid lite extra vaksam med hanar om jag inte känner dem väl. Även vill jag se dem helt könsmogna innan jag känner mig helt säker med dem när de är på hemmaplan, dvs i sin bur/sitt revir.

Som du kanske förstår hör jag till dem som har nolltolerans. Kanske går det med mycket jobb och tålamod att få honom att sluta, men är det värt det? Och varför?

Han har säkert bra gener för en vildmus, men för en tammus eller sällskapsmus i fångenskap vete gudarna om han ens själv är/blir lycklig…

I slutänden avgör du själv.