Hanar ska bo själva om de inte är kastrerade, så ja om du bara vill ha en ska du skaffa en hane.

Jag säger som jag sagt så många gånger förr.
Jag anser att det inte är en hållbar situation (för musens bästa), att hålla hanar ensamma ett helt liv. Det finns lösningar för att kunna ge dem sällskap, vilket de helt klart mår bäst av.

Kastration, eller hålla dem med infertila honor (honor över 15 månader som aldrig fått någon kull). Jag råder inte någon att ha hanar som ensamlevande, för jag tycker inte det är rätt ur välfärdsperspektiv.

Ja, det går jättebra att ha hanar ensamma! Det man måste göra är att ge dom en bur med många intressanta saker och hålla på med dom varje dag. Dom behöver alltså mer stimulans eftersom dom är ensamma.

#2 Jag skulle aldrig lita på att en hona är infertil för att hon är äldre, plötsligt står man där med ungar eller en hona som inte kan föda fram dom för att hon är för gammal och inte haft ungar.

Alla hanar trivs inte ensamma och det är väl det man behöver ta hänsyn till. De hanar som visar tydligt att de inte vill eller kan leva i grupp med bröder är de som kan flytta, men de behöver också vara intresserade av människor så att de kan få ett någorlunda utbyte av att vara ensamlevande sällskapsmus.

Jag sålde rätt nyligen en hane till att leva ensam. Jag valde att sälja en lugn och trygg individ som var nyfiken på den människa han skulle bo hos. Det är ett aktivt och roligt hem och han har nog inte riktigt tid att känna sig så ensam. Jag tror inte på något sätt han kommer att må dåligt faktiskt, men vi har ju kontakt så jag kommer att kunna följa honom.

Just nu har jag tyvärr själv 3 ensamma hanar. Två bröder jag var tvungen att sära på och en hane som blev ensam när hans sällskap dog. Och jag kan se att det bara är en av de hanarna som trivs i sin ensamhet: han som bråkade med sin bror. Så där blev det inte jättebra och jag får ta upp dem mer och se till att de får lite sällskap av mig i a f.

#3 jag har haft pensionerade honor ihop med hanar i många år nu. Är de 15 månader gamla och aldrig haft kull blir de inte dräktiga.

#14 jag med, 4st. Det är i väntan på kastrationer och annat sällskap.

Som uppfödare har en inget val ibland och det blir tvunget att i perioder hålla några enskilt. När man däremot har ett val, tycker jag inte man ska välja att hålla dem ensamma hela deras liv. En människa kan aldrig helt ersätta sällskapet från artfränder.

Har haft många, många hanar som trivts alldeles utmärkt ensamma och även sålt ett gäng ensamma hanar. Jag vet faktiskt inte vad jag tycker om att utsätta gamla honor för eventuell död pga förlossningskomplikationer för att en hane ska få lite sällskap tills honorna trillar av pinn.. Det är nog inget jag skulle tipsa om till en ny musägare, om mushanen inte kan flytta med en bevisat infertil hona som bott med honom ett tag då.. Men då har han ju ändå bara mussällskap en mkt kort period.

Jag provar ju lite själv nu hos unga hanar som har långt kvar till de förhoppningsvis ska gå i avel, men jag vet inte alltså.. Alla honor har iaf varit över 15 månader och några fick kullar (som jag har tagit bort) direkt med hanarna och några fick även förlossningskomplikationer med död som utgång. Några fick bara små kullar, men det är ju en stor risk det med för en mycket gammal hona. Det känns ju inte heller rätt ur ett djurvälfärdsperspektiv.

Just nu har jag en hane som skulle stressat sönder en grupp infertila honor hur många han än hade bott med, så det är ju inte ett sätt som fungerar för alla hanar heller. Han är trevlig mot mig och har det skoj i sin bur, men betedde sig som en rabiat hingst när han gick i avel och helt enkelt inte låtit honorna vara mer än nån timme här och där för att sova och äta typ och tog absolut inte ett nej från honorna.. Beteendet är ju såpass befäst att en kastration inte hade hjälpt och jag tycker väl kanske lite kontroversiellt, men ser inga bra anledningar till att kastrera små bebisar som inte vuxit färdigt ännu.. Oavsett art egentligen.

#6: de honor du haft som blev dräktiga vid 15 månader, hade de verkligen aldrig haft kull förut? 😮
Självklart måste man se till individen och det finns inga enkla svar eller lösningar i alla lägen. Med en sådan stressad hane skulle jag inte behålla honom, men vi prioriterar alla olika och för en oerfaren ägare blir allt ännu svårare.
Av de hanar jag kastrerat (många) har faktiskt ingen fått komplikationer och de har levt lyckliga ihop med honor så jag ser inte problemet med kastrering i tidig ålder.

#7 Det är några enstaka som aldrig fått kull, ja. Tills nu då 🤪

En hona födde sin planerade kull vid 9mån. Hon fick gå med en pensionerad hane. Blev dräktig direkt, då var hon 1å6m. Dog. Det är sällan jag har gamla honor som inte gått i avel, bara back-up djur som inte behövdes i aveln typ.

Den hanen är inte en stressad individ i sig, bara när det kommer till honor. Han är väldigt trevlig och har det gött i alla andra sammanhang. Så jag skulle inte ta bort honom bara för det. Han trivs utmärkt själv med mitt sällskap, även om jag inte är nån mus.

SE-Morakullan´s Ostbågemus är nu 1år 4mån gammal. För ung 6 månader sedan sa han tydligt till sin bror som han då levde med att nu får det vara nog! Han fick genast flytta till öppen bur och där leva ensam.
Då var han svår att hantera. Han ville inte. Han var olycklig. Han var stressad. Han ville inte komma upp i min hand.
Idag är han lugn och trygg. Inte social direkt, han kommer inte fram till mig och hoppar upp i min hand när jag pratar med honom, nope. Men han springer inte undan heller. Han låter sig plockas upp utan protest och är nyfiken och vaken i min hand. Inte alls blockerad av stress.
Så jag skulle säga att han mår bra, även om han skulle må bättre av tjejsällskap. Han får aktivering i sin bur men är inte intresserad av att intragera så mkt med mig…
När jag har honom uppe i handen och smeker och kliar honom sitter han och njuter.