OT: Vila i frid, Dagmar
Min mor, Dagmar, avled förra veckan efter en tids sjukdom. Hon var fullt mentalt frisk - hon hade en pigg och vaken hjärna.
Hon blev 82 år, 10 månader och 17 dagar.
Under alla år jag haft smådjur har hon ställt upp, hjälpt till och även engagerat sig. Hon har hjälpt till på mässor, utställningar, möten. Hon har bakat, hållt auktion, sytt emblemduk mm. Hon tyckte om råttor mer än möss förstås, men tyckte ändå att det var värt att hjälpa den lilla klubben SVEMUS.
Skulle kunna skriva mer, men jag orkar tyvärr inte… orden finns inte heller riktigt.
Ni som träffade henne vet.
Beklagar!
Som sagt,säg till om du vill ha hjälp med något eller stöd.💙
Verkligen tråkigt - beklagar sorgen.
Man motionerar inte för att bli yngre utan för att bli äldre.
Förlorade min egen mor förra året, så jag känner med dig. Min mor stöttade mig och mina intressen med allt hon kunde, även när hon inte delade intressena alls. Din mor verkar utan tvekan också ha stått med dig och dina intressen och dina möss och det är underbart att höra. Något positivt att minnas.
Beklagar din sorg, och hoppas du tar dig tid att sörja på riktigt. Tyvärr har jag själv mest levt i förnekelse och pga det inte kunnat börja läka ens för en minut.
"Creature of the Night, The One Many Children Talk About-"
Vi som träffat henne vet…
Och vi som också förlorat föräldrar vet, även om vi är vuxna och "gamla" när de går bort. Världen förändras för alltid.
Vilket fint foto på din mamma förresten! 💖
#0: beklagar är inte ett starkt ord ❤️ stöttar
Vila i frid Dagmar ❤
Jag kommer aldrig glömma dig.
Stor kram till dig Grodan.
http://anettesmousery.weebly.com/
http://kennel-al-shen.weebly.com
http://minarexkaniner.weebly.com
Medarbetare på mus ifokus❤️

#8: 💔
- Redigerat 2022-10-28 13:34 av [Lilium]
#0: Beklagar sorgen💜
Tjena^^
Så sorgligt och så vackert - att du alltid fick uppleva hennes stöd❤
Jag beklagar så ❤️
Jag saknar min mamma.
#13, Det kan jag verkligen förstå!! 👩❤️👩
Du får en dikt av mig, som jag skrev en gång för länge sedan.
Jag såg ett ljus inatt
En fladdrande låga, vid en gravsten
inget mer, bara mörker
Men ljuset var så mjukt
så levande och varmt
En människa bland alla andra
främmande för mig
förgänglig som vi alla
Död nu
borta
begraven
Livslågan förändrar sig och blir
till marken som vi går på
Blir atomerna i mark och luft
formar nya liv i varje ögonblick
Någonting har gått sin kretsgång
det som tagits, har getts tillbaka
Det borde vara slut så
Men så brinner det ett ljus
en låga i en annan lågas ställe
Ur livet skapades något annat
något som inte kan lösas åter i atomer
En tanke och en medvetenhet
Ur det liv som gått en kretsgång klart
allstrades en kärlek
som strålar ur ett ensamt ljus
och värmer mitt hjärta.
Anne-Marie 1988
#15: vilken fin dikt <3
#13: Förstår det! ❤💙
http://anettesmousery.weebly.com/
http://kennel-al-shen.weebly.com
http://minarexkaniner.weebly.com
Medarbetare på mus ifokus❤️
#13 förstår det! <3