Med gångar som leder till "en annan värld"… mössen älskar det verkligen!

Ett av mina talesätt är: "Ingen mus kan motstå ett mushål!" Det stämmer till 100%! Det är något Jag tar i beaktande när jag berikar burar och lekbord.

Möss är så in i norden smarta!
Om det är något de är bra på, så är det att snabbt lära sig var de är på nya platser, och hur de lokaliserar sig.

Jag hade Benn i min stängda bur, som jag har som "lekbur" och omväxling till olika möss (de som kommer när jag ropar). När han varit där en halvtimme kanske, tyckte jag att han skulle komma hem. Så jag ropade på honom när han var inne i stängda delen och pysslade.

Han stelnade till, spetsade öronen samtidigt, och efter inte mer än nån sekund sprang han i full fart mot röret, in i det och genom, och ut, och fram till min hand. Jag blir så imponerad.

Han är ingen "springig" mus utan en ganska försiktig herre som tar det ganska lugnt med det mesta, men nu var han snabb.

Under tiden undersökte mamma Bejinn om min toffel passar henne. Hon brukar få vara en stund på golvet, för hon tycker det är så kul.

Men att ha möss på golvet är ett farligt liv för dem, det är så lätt att skada dem i misstag. De är tysta och snabba och inte alltid lätta att veta att de inte kommer för att undersöka fötterna just när jag ska gå, eller krypa in i dammsugarmunstycket om jag slarvat med det på golvet.

Hon, och en dotter som brukar vara med, har stenkoll på mig. Om jag går ut ur musrummet passar de på att smita med! Plötsligt är de efter mig, fast de var i andra änden av musrummet när jag gick (trodde jag).

Jag ropar, håller ner handen, och så hoppar de upp, och så är det bara traska in i musrummet igen.

Jag har små mini-mini-mini-hundar… Men jag har inte lärt dem att gå fot än. De missförstår, och går antingen på, eller under, mina fötter. Farligt liv, som sagt. När de är ute på golvet är jag helkoncentrerad, får inte glömma bort mig en halv sekund.