Det här fotot visar Kolumbus´ lock i örat.

Öronbilden är lite rolig, då den visar agoutipälsens uppbyggnad med det gula fältet och den svarta tippen.
Tippfärgen på agoutis är ofta en sådan liten del av den yttersta pälsen att man sällan uppfattar den. Det är helhetsintrycket som "syns", men detaljerna som gör helhetsintrycket.

Både fältet och tippen kan vara/avlas i olika intensitet, i olika längd, och i olika nyans - blek/urvattnad, gul, orange, rödbrun, visavi svart, kolsvart, mattsvart, blågrå. (och så andra färger såklart vid andra agoutifärger).
Helhetsintrycket blir sedan helt olika i slutänden, och är en del av avelsarbetet vid färgavel, även om det är helhetsintrycket man utgår från.

Kolumbus är något extra, och utmärkte sig redan från början. Han har visat sig nyfiken på mig (kontakt! inte bara "orädd") redan före 3 veckor ålder.

Han är modig, nyfiken, framåt, nosar mig i ansiktet när jag pratar med honom - men fortfarande försiktig, utan att vara rädd. Han tar det bara lugnt helt enkelt, vilket jag uppskattar eftersom han då också har tid att bygga en relation med mig, vilket han gör.