Pappa är min ljuvliga fantastiska Björndalens Godis-Björn *kär*. Han är så vansinnigt snäll och trevlig, go och rar, och verkar så underbart stabil i temperamentet.

Mamma är likaledes snälla och trevliga Björndalens Bim.

Bim är agouti långhår. (För övrigt kullsyster med Axilurs hane, Björndalens Birk.) Godis-Björn är champagne-argente/berkshire.

Parningen är tänkt att ge mig cinnamon långhår i satin. Och här är de, de små knytena  tillsammans med några agouti, en champagne-argente, och en … champagne eller pale-lilac, vet inte än.

Ljuvliga! Morbror Birk hälsar syster med barn!

.. men .. cinnamon .. *slurp* .. o .. i .. satin .. *drägglar*

Hihi. *skickar över en servett till Pimu* hihi

#2 Åååååh, den honan asså! *dräggel* Det liksom gör ont i bröstet för att hon är så fin!

#6 .. du är snäll du amaira ..

#7 Tackar, tackar, Terato. Lika vackra, fast ännu vackrare, har du ju på nära håll. Det är ju Vattnadals avel som ligger till grund för denna skönhet. Jo, så är hon ju satin också.

Fast hon behöver stryka sitt högra öra, ser du det!?  Elin brukar ha välstrukna öron.

#8. Snäll och snäll, vill inte ha en så slaskig datorskärm  *försöker skämta*

Idag ser "Liten mus" ut såhär.

De ser ut som små ädelstenar. Så glimmiga =o)

åå så vackra de är tillsammans!

#9 ja, det är rent skamligt att jag inte äger någon agouti, som är min favoritfärg(och då även med tanke på att jag köper möss från elin som inriktar sig på agouti). Men det blev så när jag var där sist att en liten pe creams underbara temperament gick raka spåret in i mitt hjärta, trots att jag tittat mig nog på krämisar! :) nej, men det är klart det blir en agouti nån gång..

guud så söta! :)