Kan ju bara hoppas att de inte har ont av det… i så fall har nog min ena pojke jätteont, så knyckig som hans svans är… =/

Min råtta hade svansknyck precis som du beskriver det, en knyck på den yttersta delen av svansen…han såg inte ut att lida av det men det kändes som en liten knuta liksom vid knycket och det var liksom som om svansen brutits av och sedan läkt i hop fel i gen…mysko det där…

Katter med knick har inte ont. Medfödd knick kan man se i röntgen. Mellan kotorna ska det vara brosk och finns det inget brosk där så har de en knick de kan även sakna halva brosket. När det saknas så har kotorna växt ihop.

Jag gick till sandvikens djurklinik med en Exotic (korthårig perser) till Kasströms fru denna exo hade en knick men fruktansvärt liten, hon sa jag kan ej känna ngn men sa jag om du för svansen åt ena hållet så går svansen bra men ta åt nästa så stannar den upp o är inte lika böjlig. Visade sig i röntgen hon hade liten liten knick medfödd. Ej medfödd så har ej kotorna växt ihop så har jag fattat det. Denna exo flyttade hem till uppfödaren som tyvärr avlade på henne fast hon fick med veterinär intyg.

Jag tror inte de har ont av detta utan kan leva fullt normalt liv. Däremot så anser jag man ska inte avla på medfödd knick, en skada som orsakat knick är ju ej ärftlig.

Enda sättet tror jag för få veta medfödd eller skada är att röntga svansarna på denna kull (på de som har eller bara en av dem) är det medfött så kanske stänga av deras mor o far från avel?

Oj, det är drastigt… "stänga av deras mor o far från avel"

Detta problem är nytt för mig. Hittills har jag endast tittat på de individer som har trasiga svansar och avgjort att inte de ska gå i avel.

Eller gör om kombinationen se om det dyker upp igen. Kolla hur ungarna då de får sina bebbar hur de blir.

Riva fick sina knyck när han var tre-fyra veckor, och så här har hans svans sett ut sen dess.

Kan tillägga att han skadade den så han hade ont ett tag efter, men efter att det hade läkt hoppas jag verkligen inte att han har ont.

vad läskigt!

Suck** ska en uppfödare avliva musungar pga svansknyck?

Vad kallar de svansknyck i andra länder, Finland t.ex.?

Grodan: De kan leva med svansknick, men jag skulle ej avla på det om det är medfött.

Självklart, men alla djur är tilltänkta avelsdjur. Det finns inte många som köper en mus med svansknyck.

Jag kan ej detta med knick på möss men på katter så avlas det på knick där så i värsta fall så kan knicken på avkomman sätta sig på ryggraden, i alla fall vad jag hört från andra, jag vet inte om ngt fall.

Kanske en fråga ni skulle kunna fråga mus kunniga veterinärer om vad de anser, tycker, vet om detta.

Att man inte ska avla på möss med svansknyck står i många böcker och även i SVEMUS skrifter. Ställer du ut en mus med svansknyck så talar domaren alltid om att svansknyck är en ärftlig defekt, och att musen ej får gå i avel, om du inte vet det.

Vad jag undrade är vad mus.ifokusfolket tycker vi uppfödare ska göra med de möss som föds med svansknyck? Och de andra i kullen?

Säljas som kel möss. Jag som lite av gröngöling på detta vet inte om det är svårt att sälja möss till enbart kel.

Inte om de har bra temperament och är goa, då finns ingen anledning att avliva dem pga svansknyck.

Ja, vad heter nu svansknyck på engelska? Tail…? Broken tail? haha

Kan vara bra då jag tänkte googla lite och söka information!

Hur gör man med kullsyskon då ang avel. Om en i kullen fått svansknyck. Tar man bara bort den eller alla ur aveln?

Beror på hur allvarligt du tycker svansknyck är.

I avel är det såååå många saker att tänka på… din egen prioriteringslista samt the basic prioriteringslista baserat på allmänna avelsriktlinjer… Om det nästan perfekta avelsdjuret har ett kullsyskon med svansknyck… ja, vad gör du? Hur allvarligt tycker du att det är?

Men givetvis måste vi samla information, korrekt och saklig fakta. Hur påverkar detta mössen. Var ÄR det för något?

Idag har jag rådfrågat några uppfödare, rannsakat mitt samvete och kommit fram till att inte avla på möss med svansknyck och enbart detta tills jag vet mer. Kullsyskon med "friska" svansar går i avel. Ser jag däremot svansknyck på ungar kommer jag att kulla dessa. Jag kommer även att anteckna att det föds sådana i kullen, så långt jag minns… (glömmer att anteckna ibland).

Ja då var det som jag tänkte då…. att man har kvar dom friska syskonen i aveln och ser… sen om dom lämnar i sin tur svansknyck så tas dom bort….

#15 Jag tänkte att någon av våra kunniga finska uppfödare kunde flika in. Intressant att höra om det är vanligt där, och hur de gör med sina svansknyckingar…

Snarare var som helst på svansen, väl? (I stället för exakt på mitten, längst ut eller nåt?

Min vuffa är född med knyck på svansen och han intygar att det inte gör ont att vara född med det…

/Matsvin.

Som sagt, lite vetenskaplig fakta i ämnet vore kul.

Henry van Raaij svarar i ett mail att för hård inavel (för hög inavelsprocent) kan orsaka knick på svansen. Man ska inte avla på dessa möss då det nedärvs (syskon med hela svansar går däremot bra att avla på). Vidare säger han att det är skillnad på om musen föds med knick och om den dyker upp senare i livet.

En medfödd svansknyck bör synas från början eller när musen vuxit färdigt (följfråga: när har musen och dess svans vuxit färdigt? 2-3 mån? 6 mån? 1 år?).

Svansknyck som uppkommer vid vuxen ålder är skador och inte ärftliga, säger Henry. Men hur kan man veta det? Kan en svansknyck bara framträda på en mus som levt fredligt i en bur där inget och ingen kan skada dem? Alltså kan kotor bara flytta på sig?

Yttersta biten på svansen är ganska klen, hur känslig är den? Kan mina möss trasiga svanstippar bero på klena svansar troligare än ärftlig knyck? 

På engelska:  "kinked tailends"

Jag har ju ingen erfarenhet på detta … och inte heller när en mus är färdigvuxen. Men man kan ju se lite till hur gammal en mus blir genomsnittligt och tex hur länge man avlar på en hona. Så att vid 1 års ålder så ska man sluta avla på honorna - så då måste väll djuret färdigvuxet innan 1 års ålder.

Men om man sen ska säga 2-3 mån eller 6 mån det vet jag inte… Men jag tror att djuret även om det kanske växer lite till efter 2-3 mån att det ändock är ganska färdigvuxen då. Men det här är bara mina tankar och jag tycker att det skulle vara jätte intressant att höra hur ni andra tänker.

Medfödda fysiska defekter som svansknyck, skelettskador etc bör väl rimligtvis dyka upp i rätt tidig ålder (runt 5 veckors ålder)?

Ja kanske - men har skelettet vuxit klart helt då?
För att vara helt säker så ska nog skelettet vara helt färdigt.

Men som sagt bara mina tankar … inget jag säkert VET.

även om det inte vuxit klart borde det synas, tycker jag

Sen tänker jag tillbaka på hundar när vi födde upp. Och faktiskt så var det något som veterinären kollade redan på 8 veckors valpar…. så om dom hade svansknyck eller kroksvans som det kallas. Och vad jag kommer ihåg så fanns det där som en medfödd defekt så upptäcktes det redan då… och då är ju hunden allt annat än färdigvuxen.

Sen om man kan jämnföra mus - hund… det vet jag inte *ler*

Ärftliga medfödda knyckar ska kännas tidigt har jag precis pratat med en om…. ialla fall på valpar. Så varför skulle en mus vara så mycket annorlunda?

Jo, man kan nog jämföra lite, det tycker jag gott.

Ja man kan ialla fall ta o inhämta info från flera ställen. Och Svenska Kennel klubbens rekommendation är:
Kroksvans (sammanväxta kotkroppar, "svansknick")

Kroksvans är en missbildning mellan två svanskotor som leder till att de, på de ställen där de normalt ledar mot varandra, är hopväxta i förskjutet läge. En eller flera av lederna i svansen kan vara defekta.

Vid hög frekvens av grava svansfel bör man överväga att ta föräldradjuren ur avel och även avla sparsamt på defekta valpars kullsyskon.

Tjusigt! Du är en klippa, mandymoo!!! *ger rosor*