De jag vet som provat med den saken har aldrig lyckats, när den unga blivit könsmogen har det blivit vilt slagsmål.

Någon som lyckats para ihop en vuxen och unge så att de bott ihop fredligt sen? Som inte är släkt på nåt sätt?

Så de vet att de är släkt fast de aldrig träffats?

Nej, det tror jag inte, jag skrev konstigt. Med släktskapet tänkte jag på att man kanske låtit tex far och son träffats lite varje dag innan de slutligen flyttat ihop, det har jag hört att det funkat.

Her har jeg hanner som er i slekt boendes sammen og hanner som ikke er i slekt boendes sammen.

Jeg setter den unge hannen inn til den voksne hannen så fort den ikke er avhengig av sin mor lengre.

Hos noen har det gått kjempe bra og de bor ennå sammen, andre har det ikke fungert hos i det hele tatt helt fra starten, andre har begynt å sloss når den unge har blitt eldre.

Så det kan gå noen ganger og andre ganger ikke.

Jeg har to hanner som ikke er i slekt som aldri bråker, jeg har en far som bor sammen sine sønner, de ble satt inn til han da de var unge, de bråker heller aldri. Jeg har 6 brødre som bor sammen men de kan krangle litt innimellom, men da ikke alvorlig og 4 andre brødre som heller ikke bråker.

Så har jeg brødre som er vokst opp sammen som jeg har måttet skille da de har blitt eldre og begynt å bråke.

Så det varierer veldig.

Jag föredrar lugna och ej så dominanta hanar som gärna bor i flock.

Det är störst chans att bröder, far och son, fungerar ihop, men nu har jag även börjat kunna sätta in unga hanar till äldre hanar. Givetvis chansar jag inte, utan VET vilka hanar som kan leva i harmoni med andra hanar. En hane som uppvisar stress vid hopsättningen vet jag inte kommer att kunna bo ihop med annat än unga söner.

För mig är det en viktig ingridiens i mushållningen att hanar kan bo ihop fredligt och jag tar stor hänsyn till det i min avel.