
Det finns en mus i oss alla
Vi har så många trådar som spårar in till kopplingarna mellan muspsykologi och människopsykologi och biologi/psykologi. Kan vi inte ta och flytta sådana trådar till en egen här där man får ta ut glädjen i svängarna lite vidare. Till att börja med Amairas eminenta iakttagelser.
Hur vet en mushane om han skall attackera, ta kontakt eller fly? Han har inte många sekunder på sig.
Och en människa - har väl några fler sekunder på sig antar jag men beslutet går rätt snabbt.

Visst, jag uppfattar ridandet som steget före slagsmål eller den som underkastar sig slipper slåss….Och är enormt fascinerad…och reflekterar vidare i förhållande till människor - som vanligt.
2008-09-06
09:20
#7 Samma här. Sex är inte alltid sex
. Det är lika ofta, eller oftare, "maktbeteenden", att tala om vem det är som har makten, vem som bestämmer här.
Ofta används detta vid maktlöshet! Paradoxalt nog. Att behöva VISA, för det är inte självklart, inifrån individen det gäller (djur eller människa).
Även jag gör kopplingar mellan beteendena hos djur och människor. De har ju samma ursprung. I hjärnan. Evolutionsbiologi.
Att sitta och studera hönsen (och tuppen) har gett mig många djupa aha-upplevelser. Inte alltid till "fördel" för mannen jag haft i mina tankar …
men jag FÖRSTOD! Det blev inte längre obegripligt, utan istället tydligt.
Och det är varken konstigt, märkligt eller ens "fel".
Är jag för "djup" nu? Antar det. Strunta i det jag skrivit. 
#0 klart vi kan, du klarade det galant!

Människohannar går inte heller alltid ihop och sams i samma bur.
Inte människohonor heller…

jodå, de ska bara vara ärliga och avspända så går det bra (men kanske inte så många…)

Hur gör mushonorna för att välja om de skall socialisera eller attackera? Hur gör de för att bli ärliga och avspända?
De är vänligt inställda från början… Vänder bara ryggen till, gäspar lite eller gör något annat om det blir tråk el så…
Nu inte menat att vara konflikträdd, utan bara ge ett lugnt intryck…

Jaaa, nu kan jag lägga in länk. Kolla på kul.
#8. "De är vänligt inställda från början… Vänder bara ryggen till, gäspar lite eller gör något annat…"
Det här är ju inte vad jag skulle kalla "vänlighet" om jag bemöttes så, när jag kom in i en ny grupp av tjejer… Snarare skulle jag känna mig oönskad i sällskapet.
Men jag förstår vad du menar. Att det är beteendet som är oönskat. Men ska det funka - bland människor i alla fall (ja, även när det gäller barn och barnuppfostran) - kanske man behöver vara tydlig med det? Skillnaden kan vara hårfin…
Det funkar, i människovärlden, om man i grunden VET att man är ÄLSKAD, ändå. Annars är det inget annat än ett grymt avvisande.
Så ser (och känner) jag det i alla fall.

Att vända ryggen till, gäspa, putsa sig od är lugnande signaler. Vi människor använder oss inte av det i samma utsrtäckning, tror jag. Ska funderab över det.
Hundar kör ofta hela registret med lugnande signaler när de träffar andra, hundar folk ed för att visa att de är vänligt sinnade.
MVH Elin
Medarbetare på spetsar och urhundar. VD på Draghundcenter

Har ni kollat min länk????
Låter som om vi människor tappat port en del av programmet som säger hur man skall gå tillväga för att bekanta sig med varann.

Vill man läsa lite roliga fakta, om hur mycket som är styrt och ren biologi för oss, läs Sverre Sjölanders Vårt djuriska arv.
Läser precis om den som läxa för min hundkursledarutbildning.
Har vidare lärt mig att man kan låta tiken (då är vi inne på våra tamhundar) välja hane själv, för att få den bästa genetiska kombinationen. De vill ju ha gener som är tillräckligt lika med ändå tillräckligt olika. Man få då fundera själv över vilken hane man vill använda, välja ut 10 st man anser ha rätt egenskaper od som man vill föra vvidare och förstärka med. Sedan tar man en liten kompress och torkar av snoppguck på den från varje hane, och låter tiken under löpet lukta på alla, och hon kommer tydligt att visa vilken som passar henne bäst.
MVH Elin
Medarbetare på spetsar och urhundar. VD på Draghundcenter

Bra förslag, har beställt boken nu.
Lånade boken av Elin förra hösten och har läst den. Bra bok.
Och jag vill rekommender (igen) boken "Sjukvård i djurvärlden - hur djur hanterar livets svåraste utmaningar", av Jarl Ingelf. Den är super, helt enkelt.
Jag har kolalt din länk Tant Selma, och satt den under favoriter, ska skriva ut och läsa ordentligt när jag får tid över, vilket sker vilken dag som helst nu. 

#15 Jag har den funderingen när det gäller möss. Men när jag talar om det för folk tycker de att jag är lite knäpp. Typ som att man skulle lämna allt åt djuren. Självklart gör man inte det. Då blir det inga sällskapsdjur! Men har man två eller flera bra hanar kan man ju testa på det viset för att få lite mer underlag till hur man ska välja partner. Det förutsätter förstås att man har många (bra) djur. Sen är ju också frågan hur man ska gå till väga för att se vilken av "gucken" honan väljer.
Älskar mina stora små vänner..