Etiketter7-genetik-färger-hårlag-teckningarartiklar
Läst 9749 ggr
Grodan
2007-12-28, 14:52

amairas genetikskola, del 2

Del 2 i amairas genetikskola.

Generna finns och arbetar i alla våra celler, konstant, i hela våra liv. Dess funktioner är komplicerade och ännu förstår vetenskapen sig inte helt på alla processer, gen-teknikens stora framsteg till trots.

**

Våra arvsanlag uppträder alltid två och två, i par. Aldrig flera, aldrig färre.

Det är viktigt att veta. Det finns ett från mamman och ett från pappan. Det kan inte finnas ett från mamma, ett från pappa, och ännu ett tredje från moster Berta. Antingen har vi ett anlag gemensamt med moster Berta - som då har samma anlag som vår mor - eller så saknar vi moster Bertas anlag helt.

Vi kan inte få ett anlag som varken vår mor eller far har, det är omöjligt.

**

Däremot samarbetar ofta flera olika anlag i komplicerad samverkan, så det är inte alltid lätt att se med ögat vilka gener som finns där, eller inte finns.

Det finns så otroligt många arvsanlag hos både möss och människor. Antalet ligger runt trettio- fyrtio-tusen. Lägg sedan till ett stort antal olika kombinationer mellan dessa, så tappar man snart kontrollen fullständigt.

Därför är färgavel på mus (och andra smådjur) så otroligt spännande. Antalet färg-gener att arbeta med, är starkt begränsat. Även fast det är mycket nog ändå.

Generna uppträder alltid två och två skrev jag. Och det stämmer, i alla kroppens celler utom i könscellerna, då genparet har delat på sig. Så i äggcellerna och spermacellerna finns generna bara i enkel upplaga.

 Så måste det ju vara, för annars skulle ju barnen få fyra gener, och inte de två som allt levande har.

**

Därför får barnen en gen från mamman och en gen från pappan. Så har barnen två upplagor igen. Det säger sig själv att om mammans  två gener är av olika slag, kan barnet endast få det ena slaget. Vem som ska få vilken gen, delas upp slumpmässigt hos avkomman.

**

Detsamma gäller givetvis pappans genpar.

Generna står ju för livsprocesserna. För att livsprocesserna ska kunna fortsätta i kommande generationer behöver ju generna överföras till avkomman.

**

I det sammanhanget är gener mycket stabila, dvs de överförs oförändrade. Men de är inte fullständigt stabila, det blir små fel ibland. Dessa små fel är grunden i Darwins utvecklingslära.

**

Världen förändras, omgivningar förändras, miljön och tillvaron förändras. I alla fall någon gång, och ska djur och växter överleva i en förändrad värld, måste det finnas mekanismer som medger förändringar även hos djuren och växterna. Dessa mekanismer finns, och kallas mutationer.

En mutation är ett genfel. Ett större eller mindre genfel. Det finns flera olika sätt som genetiken kan gå fel när den ska nedärvas, men jag går inte in på det här.

Oftast är dessa genfel dödliga. Avkomman kan ofta dö redan i fosterstadiet. Ibland är det livsdugligt, men så avvikande att djuret inte klarar att leva med det. Exempelvis många albinodjur i naturen, som fortare blir bytesdjur p.g.a. att de inte kan gömma sig lika bra när de inte smälter ihop med omgivningen.

Men när en albino föds i snörika trakter, så klarar den sig bättre än sina färgade artfränder. Jämför fjällräv och rödräv. Fjällräven som art har utvecklat en vit päls, för det gynnar dem bättre.

När ett djur blir husdjur, gäller inte längre samma lagar för överlevnad som i naturen. Nu är det människan som styr vad hon gillar, och flera mutationer överlever, och avlas också vidare på.

Det är på det viset som vi har fått alla härliga färger på våra tammöss. Genom genfel/ mutationer.

Relaterade länkar

Av: amaira

Datum för publicering

  • 2007-12-28

♡°✿ ☆: .。. o(≧▽≦)o .。.:☆ ✿゚❁♡★°:.☆

Värd 4 mus-ifokus - Välkommen!   <:3 }~~~ ( http://gerodean.se/ecards ) ❤️

Nattskjorta
2008-01-07, 22:59
#1

Där e han/hon vit satin långhår och svartögd, min dröm mus som jag har fått höra är nästan lika med omöjlig att få tag på, jösses så vacker. Ledsen Amaira jag har inte ens hunnit läst, men jag ska snart, vart bara så bländad av den där skönheten.. Om ni springer på en sådan någon gång så får ni gärna tänka på mig…

Nu ska jag spana mer på den och när jag tillslut kan slita mig så ska jag läsa artikeln….

lothus1
2008-01-07, 23:06
#2

Hjälp Förvånad Den var det vackraste jag sett hittills! Den är ju av silver!!!

Pehpsii
2008-01-07, 23:06
#3

hehe du och dina vita svartögda (=

www.freewebs.com/gypsymice/

http://pehpsii.blogspot.com/

Nattskjorta
2008-01-07, 23:15
#4

Silver, vit eller röd spelar ingen roll, han/hon är ju så oooootroligt vacker… Är helt förälskad i den där musen på bilden

Ja jag har en svag punkt där, söker efter den och hoppas att jag börjar närma mig den snart… ;)

lothus1
2008-01-07, 23:36
#5

#4 Hoppas du en dag kan få hem en sådan liten skönhet då =o)

amaira
2008-01-08, 11:32
#6

#4. Ja, hon var vacker. Svartögd, vit, långhår, satin. En skönhet.

Med dåligt temperament… Gråter  Sånt syns ju inte på fotona.

Terato
2008-11-03, 16:27
#7

Hihi, satt och läste lite avelstrådar och hittade denna.

Min vita satinhane lh har iaf BRA temprament! :)

Älskar mina stora små vänner..

teratos.webs.com

Upp till toppen