Jag håller precis på att lära mig. Antar att man skriver dubbla dominanta bokstäver även om det kan vara en recessiv gen(liten bokstav) bredvid som inte syns på musen. Men brukar man annars använda sig av streck för gener som inte syns eller är jag ute och cyklar då? Dvs för en Agouti vore det smartare att skriva A- B- C- D- P- istället för AA BB CC DD PP eftersom den inte alls behöver ha alla stora bokstäver för att utåt sett vara en agouti? (EDIT: Har läst lite till nu och misstänker att det ska vara *, inte - för att beteckna detta?)

Är förresten detta rätt beteckning för Chinchilla?

AA BB c(ch)c DD PP  

Och eftersom Silver agouti är dubbel chinchillaanlag(har jag för mig) så borde väl detta vara beteckningen för silver agouti:

AA BB c(ch)c(ch) DD PP  

ÄR detta beteckningen för en Argente?

AA BB CC DD pp

DD handlar väl om blekningsgener kort och gott. Är det sånt som bland annat Vattnadal sysslar mycket med? T.ex. dina goshanar, Elin, ur K-kullen, vad är de för något, rent genetiskt?

Man kan använda sig av både minustecken eller stjärna, huvudsaken att man förstår vad som menas. Chinchilla är inget annat än en silveragouti med foxmage Aa(t) B- c(ch)c(ch) D-

när det gäller "d" är det inte blekningsgenen utan utspädningsgenen eller blågenen som gör svart till blå och som gör choklad till lila.

Blekningsgenen brukar för det mesta menas med c(e) "släkt" med c (albino), c(h) (himalaya) och c(ch) (chinchilla).

Märk att chinchilla är namnet både på genen c(ch) och varianten av mus som är beskriven ovan!

Okej, NU får jag ihop det! Då förstår jag vad c(e) är för något.

(t) är beteckningen för tan om jag förstått det rätt. Men alltså även på fox? Är det någon annan gen som bleker tanen till fox då eller?

Tack så hemskt mycket Tomas för svar!

"Är förresten detta rätt beteckning för Chinchilla?

AA BB c(ch)c DD PP"

Inte riktigt. Din genkombination ger en starkt nedblekt silver agouti.

Nu reder vi ut det här!  Häng med i svängarna nu.

För det första: silver agouti och chinchilla är exakt samma sak, förutom att chinchilla har vit mage!

Den vita magen är alltså en fox. Och fox är en tan - med den röda magfärgen blekt till vitt av just chinchilla-genen.

Därför måste tan-genen finnas med för att få chinchilla: dvs a(t).

Men chinchilla (och silver agout) är också en agouti-variant, därför måste ävan A finnas med.

Chinchilla har alltså A + a(t)  =  Aa(t)

Silver agouti som inte har vit mage, har däremot AA

Chinchillafärgen ges av chinchilla-genen c(ch) i dubbel upplaga c(ch) c(ch).

Chinchilla-genen bleker rött (gult) men inte svart! Men i kombination med albinogenen - som i ditt fall c(ch)c - bleks även svart pigment, och hela musen blir alltså blekt.

Möss har alltså endast två pigment. Svart och rött. Alla andra musfärger vi ser, är endast varianter av dessa två pigment. Det är det Tomas pratar om här ovan.

Och de olika blekgenerna på C-lokus, bleker antingen det röda pigmentet, eller både det röda och det svarta pigmentet.

Det röda pigmentet finner du endast i röda möss A(y), i agoutins tickade rödfärg (ett smalt rött band ungefär mitt på varje enskilt hårstrå), och i tanfärgen (som endast berör magen).

Den finns också i mutationer på E-genen, men det har vi inte i Sverige än (recessiv yellow, ee, t.ex. Blanda inte ihop med c(e) som är extreme dilution och en blekning på C-genen.)

En svart mus aa, saknar agoutins röda band på varje hårstrå, den är enfärgad. En svart mus har generna aa, men a är inte genen för svart! Utan genen för "enfärgat" i stället för agouti-tickad.

Därför måste varje färg som inte är en agoutivarinat, ha aa.

B är genen för svart. (Black).

När B muterat till b blir musen brun/chocolate, bb. (alltså aa bb, eftersom det inte är en agoutivariant)

Det är fortfarande det svarta pigmentet som ger färgen, men det har förändrats (muterat) i sina egenskaper. Pigmentkornen har fått en lite annan storlek och form (bl.a.) och ser alltså brunt ut istället för svart.

C står för Colour, dvs färg. Det är genen som ser till att färgen bildas hos musen, utifrån vad själva färggenerna säger att färgerna ska se ut.

När C muterat (förändrats) till någon av de andra c-varianterna, medför det att pigment inte kan bildas fullvärdigt.

c som står för albinio, medger ingen färg-bildning alls.

c(h) (himalya-genen) medger viss färg på vissa ställen, exempelvis nos, öron, rumpa. Ett c(h) ihop med annan c-variant (utom stort C som alltid ger en fullt färgad mus) ger colourpoint.

Dubbla himalya-gener c(h) c(h) ger siames.

c(ch) tar bort rött pigment men inte det svarta.

c(e) tar bort rött pigment, men inte helt, och tar bort svart pigment men inte helt.

För att sedan krångla till det ännu mera, finns det polygener som ger olika färgintensitet, och dessutom ger de olika kombinatinerna på c-lokus, olika varianter.

Så de olika varianterna på c-lokus, är oerhört svåra!!

Men så fort det finns ett stort C, visar musen alltid full färg.

D står för densitet. (Densitet = volym-massa eller täthet.)

D ser alltså till att den "vanliga" musens färg bildas i den omfattning och densitet som behövs.

Muterad till d, blir det en "dilution"-gen. Pigmentet klumpar ihop sig, och får inte normal täthet, på ett vis så att det ser blått ut för ett mänskligt öga. Även rött påverkas litegrann, så därför kan det vara svårt att få en bra tanfärg på en blå mus.

Tack Amaira! Jag forstod dock när Tomas sade att Chinchilla är en silver agouti med foxmage! ;) Det var egentligen jag som krånglade till det. Hade för mig att Silver agouti hade dubbel chinchillagen och Chinchilla enkel. Fråga mig inte vad jag fick det ifrån! En recessiv gen måste ju alltid vara två för att "göra nytta" :P.

Men jag funderar hur det hänger ihop att c(ch)c ger en starkt nerblekt silver agouti.. Är det för att det enkla c:et alltså kan "jobba tillsammans" med c(ch) och då alltså både bleka hela färgen + ta bort röda pigment med c(ch)? Men att det enkla c:et ändå inte bleker färgen helt till vitt eftersom den då behöver en enkel c-kompis istället för c(ch)?

Okej. Men är det alltså så att även t.ex. en chocolate fox har dubbel chinchillagen? Och alla andra foxvarianter? Är det alltså därför man aldrig ser en fullt färgad röd som är fox, eftersom chinchillagenen bleker kroppsfärgen så att det istället blir nån knasig nerblekt röd variant?

Kan (t) aldrig stå bredvid ett stort A? Alltså, vet man att en tickad tan har ett litet a bredvid det stora?

Men kan inte en silver agouti alltså ha Aa? Varför inte? Det lilla a:et syns väl ändå inte? Jag menar, om två Silver Agoutis som har Aa får avkomma, skulle det då inte kunna bli en aa+c(ch)c(ch). Visst blir det då en svart chinchillabärare eftersom chinchillagenen inte bleker svart? (Sara funderar..)

Ja, det där med rött och svart makes sense.. (Nu reder jag ut lite i huvet) I en färgpalett behöver man bara rött, gult, blått, svart och vitt för att skapa alla färger. Men en mus kan ju aldrig vara blå(ja, alltså äkta blå!), grön eller lila så klart det inte finns blått i en mus! Och att det sedan finns gener som bleker rött och svart till olika kombinationer, inkl. gult blir då förståerligt!

Ja, jag förstår det här med A och tickningen.

Ang. B: I råttvärlden finns det en ostandardiserad färg som heter chocolate agouti. Det är en A+bb! Men det är ju samma som cinnamon på en mus! Dumt tänkt..  I Cinnamon på råtta är det en annan gen som är iblandad, mm. Vanlig agouti är dock samma.

Jo, att två cc bleker en mus helt visste jag. Nu börjar jag även förstå varför alla knepiga blekgener heter något med c! :D

Det var väldigt mycket matnyttigt i dina inlägg, Amaira (kopierar och klistrar in i mitt genetikanteckningar)

Är det inte med andra ord egentligen omöjligt att få en blå med helt fullfärgad tanmage? Eftersom den alltid kommer att vara lite utspädd tanmage pga d? Jag menar, är den fullt färgad så blir ju musen svart!  (Är det kanske därför man sällan ser snygga blå tan?) Det borde ju standarden ta hänsyn till i så fall! Alltså att det accepteras att en blå tan är lite för mörk i det blå och lite för ljus i tanen.

Förresten, tack för att du lägger ner så mycket tid på att svara! Det är oerhört betydelsefullt för mig!

Jag tycker det är roligt. Så får jag gnugga mina genetik-geni-knölar också .

För att börja nerifrån, i ditt långa inlägg. Att avla standardmöss är inga lätta saker. Inte om man vill ha snygga standardmöss! Det kräver en hel del skicklighet, det kräver tid och kunskap, och det kräver målmedvetenhet, och det kräver MÅNGA generationer!

Vi har inte särskilt bra standardmöss i Sverige, förutom Stjärnvinden så vet jag ingen som avlar seriös standard.

Det säger jag, för jag sett en BIS 1 mus, chocolate/fox, som var en direkt "överföring" från tan, vad gäller foxteckningen, och det ska inte fox vara. Som fox var den "undermålig", men BIS-etta blev den, till min stora förvåning.

En bra tan är SVÅR att avla fram! En bra fox är ännu svårare, i alla fall om man startar med tan, det är en hel del som ska förändras. En vit spegelbild av röd tan, ger en fox behäftad med massor med fel. Och vice versa.

Sedan är de olika standardfärgerna olika svåra att avla fram. Blå tan tillhör de svårare, just för det som du säger. Med tillägget att ju mörkare blå, desto mörkare tan - men blå ska inte vara för mörk, så det gäller att få fram den rätta balansen, och sedan lyckas hålla kvar den, genom att avla in lite mörkare när det beövs och lite ljusare när det behövs. Och då är detta endast EN detalj att ta hänsyn till.

Om vi tar en silver (rödögd blå) är det samma sak. Tanfärgen blir aldrig riktigt bra.

Då kan man "fuska" och avla fram en dove (rödögd svart) i ovanligt ljus färg. Då ser den ut som silver, men har BRA tanfärg, och kan vinna standrad (i alla fall i Sverige, vilket nog har hänt, ja).

För hur viktigt det än sägs vara med att ställa ut bra standard-djur, så håller vi ingen reda på genotyperna. Hur det är i England (som vi väl vill efterlikna?) vet jag inte.

Men där finns ju riktiga standarduppfödare, och en väl framavlad genotyp, slår "falska" fenotyper.

Nu har jag "babblat". Jag är "grinig" idag. Eller snarare, riktigt, riktigt ledsen. Så jag känner mig kritisk till allt, och kanske bara agerar ut ett allmänt inre missnöje…

"Men kan inte en silver agouti alltså ha Aa? Varför inte?" Såja, sakta i backarna.  Visst kan den det!

Det är bara inte en renavlad silver agouti, dvs den ger även svarta ungar, precis som du skriver:

"aa+c(ch)c(ch). Visst blir det då en svart chinchillabärare eftersom chinchillagenen inte bleker svart?" Ja.

Men chinchilla bleker svart en liten smula, så en svart chinchillabärare, är inte heller en standardvinnare! Den har inte en bra svärta, eller ett bra svart djup i sin päls. Den kan nog till och med tas för en bra mörk chocolate… och vinna standard om domaren inte bryr sig om geno- och fenotyp.

(Chinchillagenen bleker svart mer än chocolate faktiskt.)

Tan-genen är a(t). Inte (t) ensamt, det finns inte! Inte heller (t) satt på någon annan "bokstav". Det är a(t).

Om vi tar cinnamon på mus, så är det en AA bb CC DD EE PP

Eller lika gärna A* bb C* D* E* P*.

Om stjärnorna står för liten eller stor bokstav vet man inte, om inte musen är renavlad i många generationer (dvs standard-avlad). Man kan test-para med en mus som har liten bokstav inom det man undrar om. Dyker det upp en enda mus i kullen som har två små bokstäver (den färgen) i det som man testparar för, så vet man att stjärnan stod för liten bokstav. För annars skulle det inte hända, men ungarna blir bärare och duger inte i fortsatt renavel.

Men så fort vi tar en tickad TAN-variant, så går det inte att avla rent på dem!! För en bokstav måste vara stora A (tickat-genen) och den andra allelen på A-lokuset måste vara tan-genen, a(t).

Då säger det sig självt, att ungarna blir Aa(t) (det man önskar) men också AA (ren agoutivariant utan tan), och a(t)a(t), svart tan, eller annan self-färg beroende på de andra generna.

 Till sist, för att göra allt ännu krångligare, är det inte färggenerna ensamt som ger färgerna, utan det finns även "polygener" som tillsammans ger olika nyanser av samma gen. Det är dem man arbetar med, när man håller på med renavel och standardavel.

Därför kan samma genkombination ändå ge "olika färger" på mössen.

Litet tillägg: c(ch)c(h) ger burmese, det är endast c(e)c(h) som ger colourpoint…

A*-c(ch)c ger inte alls en blek silveragouti utan en silveragouti med den där mörkbruna färgen (som Amaira beskriver för aa c(ch)c(ch) ) som tickningsfärg.

Jag har ett foto som jag fått av Henry van Raiij som visar silveragouti, albino och den där mellanvarianten.

I Storbrittanien bedöms djuren efter fenotyp och aldrig efter genotyp. Man avlar hårt efter den skrivna standarden och de genetiska beteckningarna har inte tidigare använts.

Man kan alltså avla en dove tan riktigt ljus i grundfärgen och vinna i silver tan klassen. Nu är de brittiska dove-mössen mkt ljusare än våra.

Vad menas med fenotyp och genotyp, Tomas?

#10 jag älskar den där bilden…

Genotyp: djurets genetiska uppsättning

Fenotyp: djurets faktiska utseende

Oki doki, då vet jag som lär mig hela tiden.

#10. TACK Tomas!! Vad härligt det är att du är med och diskuterar här!!! Uppskattar jättemycket!!  

Jag utgår från Eva Johanssons utmärkta färgavelshäften. Men när jag seriöst försöker sätta mig in i dem, djupt, är de är för det första inte alltid korrekta, för det andra lite hopblandade ibland, och för det tredje inte alltid så tydliga.

"A*-c(ch)c ger inte alls en blek silveragouti"

Nu tittade jag på chichilla Aa(t), och läser under punkt 35 (sid 13 i häftet "Färgavel: Musgenetik"):

"Den mest nedblekta silver agout tan gruppen.

Aa(t) c(ch)c mkt blekt chinchilla."

Men jag kanske missförstår något?

Fotot är underbart. Så bra att kunna få se varianterna avbildade.

Det här mellanvarianten, han ser ut som en tvättbjörn med sin ansikts-"mask". Ursäkta en dum fråga, men ska de se ut så, eller beror detta på fällning hos just den här individen?

#7 Sara igen:

"Är det alltså därför man aldrig ser en fullt färgad röd som är fox, eftersom chinchillagenen bleker kroppsfärgen så att det istället blir nån knasig nerblekt röd variant?"

Det du aldrig kan få fram (tror jag mig veta) är en röd siames eller coclourpoint. Just för att rött inte framträder ihop med chinchillagenen.

Men när det kommer till kroppsfärg, blir jag förvirrad. För visserligen är den röda färgen oerhört känslig för selektion, dvs samma rödgen kan ge både röd och gul färg på musen.

Men blekgener på röd, kan också ge "gula" möss, och cremefärgade möss.

Denna musdam A(y) hade en ljuvlig gul färg, som från början såg vit ut när hon fått sin första bebispäls. Hon har blekgener, men jag vet inte vilka. Möjligtvis c(e) eftersom hon mörknade så med tiden.

Hon ser lite knäpp ut på fotot, hon var vackrare irl. (tills hon blev 2 månader och blev så groteskt fet att jag avlivade henne)

Tomas! Kan inte du hålla i en musgenetik-kurs!!! ??? Snäääällaaa

Vi kan dela upp den i två delar/tillfällen kanske. Och jag kan ta hand om "nybörjar-delen": lite fackuttryck, lite grundgenetik, ABDP abdp samt a(t) generna?

Så får du sedan fortsätta med de svårare varianterna på c-lokus, samt kanske även lite standard-kunskap? Och svara på de svåra frågorna som jag inte klarar.

Givetvis "får" du ta hand om alltsammans om du vill, jag tänkte bara att det kanske underlättar för dig, och spar tid för dig, och att du inte behöver hålla på med den lite mer enkla och mer självklara genetiken

#11 Men, om vi tar silver och dove som exempel. Vinner en ljus dove/tan över en bra färgavlad silver/tan? Bara för att tanfärgen är djupare på dove?

Enligt Eva Johansson igen ("Färgavel på den svarta gruppen") ska silver ha en blåaktig underfärg medan dove inte ska ha det.

Och såhär står det ordagrant under FÄRGEN SILVER:

" --- En ovalig detalj med silver är att trots varianten är enfärgad så har hårståna inte samma färg i hela sin längd. Och det ska de inte heller. De har en blåaktig underfärg som endast skall synas när man blåser i pälsen, det är denna underfärg som ger liv och djup åt den utsäkta silverfärgen och utan denna underfärg skulle färgen helt klart vara mindre attraktiv. - - - "

I standarden står det dock inget om detta, mer än att silver "Färgen ska vara tillräckligt djup för att det inte ska uppstå något tvivel om att färgen tillför de enfärgade."

Angående den s.k. "bruin agouti" (som en del i Holland kallar dem) på bilden, är det en typ av fällning för att den byter till vuxenpäls.

Jag vet inte varför Eva skriver så, du får fråga henne! Hon finns på zoonen.

I en tan klass så vinner den med bästa tanfärgen så som en vältecknad broken vinner över en sämre tecknad med bättre färg. Alltså en silver tan med ngt bättre silver men sämre tan vinner troligtvis inte. Nu dömer alla domare olika men ser man på poängsättningen är grundfärgen mindre viktig på en tan än en self.

I en silvers hårstrån klumpar sig pigmentkornen (den är ju en pinkeyed blå!) och pigmentklumpen sätter sig ofta nära roten. Därför blir de ofta mörkare under och vitare mot toppen. Det står dock inget om att de SKA se ut så, varken i SVEMUS, den finska eller den engelska standarden. Alla selfar ska ha så jämnt färgad päls som möjligt.

Nej, jag vill inte hålla nån kurs, jag har alldeles för mycket att göra privat. Men fråga på så svarar jag om jag kan!

Underbart det du berätta Tomas. Sååå underbart att lära sig mera. Intressant det du skriver, och sätter saker och ting på plats för mig.

Med Eva, så har jag tidigare försökt få svar på frågor där jag ifrågasatt det hon säger - för att jag inte kan se att det stämmer, och läst annorlunda i "Colour inheritance in small livestock", osv.

Det går inte, jag får ingen diskussionskontakt med henne. Upplever det som att det inte går att fråga eller ifrågasätta sånt hon skrivit. Synd, tycker jag. Synd för oss båda…

Ska jag fråga mer, så gäller det hur chinchillagenen bleker rött.

På en del ställen jag läser går det inte att få röda eller gula nyanser alls med chinchillagenen. Enligt andra källor kan en röd mus bli gul eller creme med chinchilla.

Handlar det om renavel och polygener?

Liksom extreme dilution, som kan ge fox med kritvit mage, men också den gulaktiga på bilden jag satt in här ovan?

Om man vill avla på fox, funkar det lika bra med c(e) som med c(ch)?

Passar på att fråga när det finns någon som vill och kan svara.

Oj så mycket svar! Vad glad jag blir!

#9 Men chinchilla bleker svart en liten smula..

Ok! Kunde nästan gissat det!

Tan-genen är a(t).

Antecknar.. :) Men jag undrar hur a(t) kan synas när det står ett A framför som det gör på tickade? Borde inte det dominanta A:et "vinna" då? Eller är då inte lilla a(t):et helt recessivt? Sara funderar..

Förresten, visst heter det homozygot när det är AA och heterozygot när det är Aa? Och visst borde det också innebära att t.ex en agouti som har många homozygota genpar blir en bättre agouti? Funkar det så att alla de egenskaperna förstärsks mer och mer(precis som megacolon kunde göra) och är det alltså därför man bör renavla när man standardavlar? Dyker det upp andra färger så vet man att man har recessiva gener som kanske förstör(eller kanske förbättrar i vissa fall?).

#10 Måste säga att den iaf var otroligt snygg!

#19 Mina ungar i kullen var ju rödbaserad creme. Deras morfar, Joe the Lion var ju mer gul än creme. Deras mamma var också gulare än ungarna men inte lika gul som Joe. Intressant. Jag vet att hon var rödbaserad eftersom jag fick en vanlig röd i kullen också. Pappa var agouti.

Jag har alltid förstått det som att det var chinchilla som blekt dem. Men då vore det ju intressant att veta hur det kan komma så olika skalor av blekning.. Och då kan ju inte c(ch) bleka rött pigment helt till vitt. Eller?

Kan  tillägga att silver agoutin i den kullen är väldigt gul i färgen.  Vad beror då det på?

Den här diskussionen vore enklare att ha IRL. Man svävar iväg så mkt på egen hand när man pratar så här!

Även om chinchillagenen bleker rött blir det en del kvar. Det kan kallas för rufism. Man använder sig av renavel och tänker "minus-polygener" och med det menar jag: parar den med minst rött med den med näst minst rött.

Jag skulle inte tro att c(e) ger en lika bra fox då den påverkar grundfärgen alltför mycket.

Jag hade ju ett litet projekt med "gammaldags creme", som Therese A tog över. Jag parade en fawnhona med en ren silveragouti, sparade den ljusaste dottern (A(y) Cc(ch))och parade den med en silveragouti. Jag fick en ljus hona som kan ha varit en A(y) c(ch)c(ch) men det kan jag inte vara säker på. Tyvärr verkar jag ha missat att fota dem men kanske Grodan har det? Hur som helst var de långt mer gula än riktiga (engelska) black eyed cremes.

#21. "Minus-polygener", ja så måste man ju förstås också kunna avla! Rufism, rufus-gener (en form av polygener), dem man avlar på för att få så röd som möjligt.

Jag fattar!

Fast … å andra sidan … nu igen … (ojojoj, frågorna tar aldrig slut )

Enligt Eva Johansson igen (enligt flera olika häften: om röda, chinchilla, fox) bleker chinchilla rött till vitt utifrån principen att ju rödare, desto vitare, eftersom det är just rött som bleks mest av chinchillagenen. Det är ju plus rufuspolygenerna? Dvs en "gul" tan (minus-rufism) ger också en "gul" fox. (med gul menar jag blek, dåligt färgad, beigeaktig, ickedjup)

#20. Terato. "Men jag undrar hur a(t) kan synas när det står ett A framför"

Du är smart du!

Tangenen a(t) är faktiskt en "annorlunda" gen som inte riktigt följer reglerna.

Den är faktistk dominant över alla andra gener på A-lokus, sin lilla bokstav till trots. Det som gör den annolunda, och ger den dess lilla a, är att den endast påverkar "halva" musen, den bestämmer endast över magen! Den påverkar aldrig ryggsidan, det får de andra generna stå för.

Men eftersom ingenting någonsin är svart eller vitt, vill tan helst ge tanfärgade hårstrån även bakom öron och runt svansfästet.

I tan-avel försöker man få bort dessa tanfärgade strån som ger minuspoäng i standarden.

Likaså, om man avlar på self, dvs enfärgad ej tickad eller tan/fox, ska man inte i första taget avla ut på en tan-mus.

För även om tan är dominant, och man redan i andra kullen kan sortera ut dem som inte har tangenen (i första generationen är alla tan, eftersom en tangen ger färgen synlig), tar det tre till fyra generationer att få bort tanstråna som hänger med bakom öron och runt svansfästet.

Renavel betyder att endast avla på samma färg i generation efter generation, tills varje unge i kullarna som föds, också har samma färg, och det inte dyker upp några andra varianter ur recessiva dolda gener.

Regnbågskullar är motsatsen till renavel. Gen-soppa kan man också kalla det. Man får alla möjliga olika färger i kullarna.

Vissa färger går inte att renavla, för de bygger på två olika alleler på samma lokus, exempelvis Aa(t), där både genen för tickat, A, behövs för att ge agoutivarianten, och genen för tan, a(t) behövs för att ge tan. Ungarna blir A(t) (det man önskar) samt a(t)a(t) (svart tan) och AA (agouti).

Röd går inte heller att renavla, därför att en av deras genetiska defekter är att de aldrig blir livsdugliga i dubbel genupplaga av A(y).

En A(y)A(y) existerar inte!

Homozygot är när de båda allelerna på samma lokus är av samma slag, exempelvis AA, eller aa. Precis som du säger Terato.

Heterozygot är när de två allelerna är olika, exempelvis Aa. Precis som du säger Terato.

"alla de egenskaperna förstärks mer och mer (precis som megacolon kunde göra) och är det alltså därför man bör renavla när man standardavlar? Dyker det upp andra färger så vet man att man har recessiva gener som kanske förstör(eller kanske förbättrar i vissa fall?)."

Ja, så också.

Men det är också viktigt vilken sorts homozygoter som finns på de andra lokus.

Det sägs att man inte med ögat kan se skillnad på en homozygot och heterozygot variant. Ibland kan man, ibland kan man inte.

Men en AA BB CC DD EE PP homozygot agoutivariant får troligtvis bättre färg-resultat på en standardutställning än en Aa Bb Cc Dd EE Pp heterozygot variant får.

Varje färgavel man väljer, kräver "läsa på" om just sin färg. I standarden så man vet vad man eftersträvar, men också hur de andra färggenerna påverkar just min färg.

För precis som du skriver Terato, så kan vissa andra gener (som nästan inte syns på musen) antingen förbättra eller försämra färgen.

Ibland behöver man ju avla ut - dvs hämta hem friska gener för att förhindra för stark inavel, eller få in någon fysisk, eller temperaments-, eller friskhets- egenskap, i sin avel, som man inte har och inte finner inom sin egen färg.

Kanske har man t.ex. (som jag) fått fram möss som är för korta i kroppstypen? Då letar jag efter en avelsmus med (helst) extra lång kropp, eller åtminstone bra kropp.

Eftersom jag arbetar med chocolate-genen, är svart en bra alternativ färggen, eftersom den kan ge chocolate lite mörkar chocolate-färg, som eftersträvas av standarden.

Ungarna i korsningen svart x chocolate, duger bra i chocolate-avel, men bör däremot inte användas i svart färgavel! Eftersom en recessiv chocolate-gen räcker för att ge den svarta musen en svag brun ton, eller ta bort djupet i svärtan.

Vill man avla ut på svart, är exempelvis blå en bra variant.

Osv.

Sedan är det det där med blekgenerna.

Det är nog omöjligt att se på utseendet, om en mus med ett stort C (dominant gen för full färg) även har en blekgen, ex. Cc(e).

Här får Nikki demonstrera.

Hon är just Cc(e), dvs ett stort C med en extreme dilution (c(e)-gen till sällskap. En recessiv gen som döljs under det dominanta C.

Enligt standarden är hon för ljus chocolate.

Själv älskar jag den här lite ljusa, rödaktiga, varma nyansen, men standarden vill ha mörka chocolater.

Mörk chocolate-färg är något som kräver tålmodig renavel i flera generationer för att få fram, så att hon är ljsuare, säger egentligen inget om blekgenen hon bär, fast det kanske påverkar, det vet jag inte.

Att hon bär på c(e) vet jag eftersom hon fått vita ungar (Kara Mia, svartögd off-white).

Har man möss med blekgener i, och vill få bort dem, är det nog endast tålmodighet och tid som gäller.

Om man envist avlar och plockar bort blekmössen som föds ur aveln, så får man med tiden färre och färre möss med blekgenerna i sig.

Nackdelen är bara att man inte kan se det på mössen, bara envist hela tiden försöka avla på de mörkaste individerna.

Visst, man kan testpara. Men utslaget är alltid endast "statisktiskt", det får man räkna med. Och man får ett gäng ungar som inte går att använda i vidare avel.

Redan vid "vanlig avel" föds ju många ungar som man behöver sälja, och marknaden för möss är ju inte precis överhängande.

Så tänker jag i alla fall.

Och jag arbetar med chocolate-genen, men inte ren chocolate, utan provar mig nog just nu fram med champagne-argente, i så vacker lyster/nyans som möjligt - samtidigt som temperamentet är viktigare än utseendet, och "färgnyansen" går jag efter vad JAG njuter av, inte efter standarden.

Sedan är förstås champagne-argente ostandardiserad än så länge, vad jag förstår. Så får jag fram en ren stam (om jag fortsätter med den, det vet jag inte) kan jag antagligen vara med och bestämma den svenska standarden, eller "ny variant" av färgen? Eller nåt. Vet inte, egentligen bryr jag mig inte. Det viktiga är vad JAG önskar.

 Jag tycker nog att jag har så "annorlunda" syn på både avel och "standard-utställningar" att jag inte riktigt platsar i svemus (eller engelsk eller finsk uppfödarsyn). Jag har en helt annan utgångsgrund att stå på.

Därmed inte sagt att jag inte älskar att lära mig så mycket jag bara kan om standard, genetik, och "standard-mus-avel".

*Läser, nickar och förstår* :) Tack för att ni förklarar så att jag hänger med!

Jag är ju inte intresserad av att standardavla. Dock vill jag liksom förstå lite hur det fungerar och nu börjar jag ju få ett hum.. Men jag kommer ju inte att titta på färg eller teckning när jag letar avelspartners så den faktorn kommer jag helt att sortera bort.

Jag älskar också att lära mig. Utifrån det kan man bilda sig en egen förståelse och uppfattning! Det kan ju vara bra att få insyn också i hur uppfödare arbetar.

Klippt från standarden som ligger i pdf på svemus hemsa:

POÄNG FÖR BLUE ARGENTE, CHAMPAGNE ARGENTE OCH LILAC ARGENTE SAMMA SOM FÖR ARGENTE

Dessa argentevarianter är standard!

Jättebra skrivet amaira.

Apropå det, blir det någon fortsättning på amairas genetikskola? Vore härligt!

Tack, tack, och tack.

Tack Terato, för att du tålmodigt "lyssnat", så jag fått ventilera (bolla) lite genetiktankar igen.

Tack för standardinfo Elin.

Tack för berömmet, Grodan.

amairas genetikskola … jag minns inte var jag slutade… Kanske om jag inte har något annat att göra och börjar få "tråkigt".  Det är faktiskt kul att skriva om.

Ja, det vore verkligen jättekul om du ville fortsätta. Du har verkligen känsla för det här med att förklara förståerligt och lättsamt! Det är så roligt att läsa det du skriver! :)

Jag skulle jättegärna vilja att den texten innehöll förklaringar på t.ex. vad som är en agouti genetiskt, vad som kan hända om du parar den med den osv. Det är ju väldigt vanliga frågor. Då kommer ju många förstå att det finns mycket som inte går att veta! OCh även hur man listar ut vad som går att veta.

Sen skulle det vara kul med en lista på några vanliga musfärger som finns i sverige och deras genetiska beteckning. Då får man ta såna där säkra kort, liksom. Den här länken är ganska rolig att utgå ifrån när man funderar på genetik: Hiiret

Nu har jag förresten en fråga angående Argente Creme.

På sidan jag nyss länkade till står det så här om den: Argente creme

Enligt författaren är den beteckningen: Aa(t)B*c(ch)c(ch)D*pp

Det fanns en till möjlig på sidan men jag utgår ifrån den översta eftersom jag ändå inte förstår vad A(w) är.

Den borde då alltså betyda att det är en Argente Tan som är nerblekt med chinchilla. Eller hur? Men måste den vara tan för att få den här effekten? Jag menar, borde inte: A*B*c(ch)c(ch)D*pp ge samma effekt fast utan vit mage?

 "…borde inte: A*B*c(ch)c(ch)D*pp ge samma effekt fast utan vit mage?"

Joo.

Men tydligen är "argente creme" helt enkelt namnet på en rödögd chinchilla, inte namnet på en rödögd silver agouti.

"This colour is genetically pink eyed Chinchilla or in other words, Chinchillated Argente"

Sedan vet jag inte hur "Rapunzel" tänker när hon skriver:

"the chinchilla gene and pink-eyed gene are located in the same locus. Therefore, for an Argente Cream to appear, there needs to have happened a so-called "crossing over" in the locus."

 Chinchillagenen ligger på c-lokus, och rödögdgenen på p-lokus, alltså på olika lokus, och någon överkorsning (genförändring/mutation)  behövs ju knappast. Det är ju bara att sätta rödögd på chinchilla.

Åh, vilken genetik det blir i huvudet på mig….bara puckad, puckad matte med ont i foten. Allt snurrar i min stckars lilla hjärna med allt vad man läser i denna tråd när man försöker lära sig. Tycker det är superkul med all genetikinformation, men ibland geggar mina hjärnceller ihop sig till en grå sörja i huvudet.

#33 Jag förstår vad du menar!  Känner till fenomenet.

Man får ta lite i taget, en bit i taget.

#32 Ja, men eller hur! Okej, då är jag med.

Jag läste också det där, och funderade, men tyckte det lät knasigt som attan!

Det skulle i så fall betyda att det inte går att utesluta att det är de generna som spökar bland Elins krämisar. Men det kan vara c(e) också. Fast chinchilla verkar stämma bättre.

#33 Muszimba, så gjorde det för mig förut också. Man stänger bara av. Du måste börja från början. Börja först med att läsa Amairas genetikartiklar. Sen läser du denna länk: Råttgenetik som behandlar ämnet bland råttor. De flesta färger stämmer överens med musgenetik, men inte alla. Jag har även lite anteckningar som jag har gjort om det är till nån hjälp(det är musfärgerna) som jag kan pm:a om du vill. Sen läser du den här tråden och ställer egna frågor. Det är bästa sättet att lära sig. Men du lär dig inte om du inte vill! :P

33# Hi hi, jag förstår dig. Jag läser och läser men blandar ihop allt, fattar inte mycket. Men det kanske kommer med ticen.

Kul. Jag har läst två dagars inlägg här nu då. Vi skall inte ha silver. Men jag är lite nyfiken. Jag läste förut och fick intrycket att det också finns en annan typ av silver, som har en speciell silvergen, ev på eget lokus (Si). Finns det?

Det är den genen som ger vita stickelhår jämnt fördelade över musen grundfärg och varianterna kallas då t.ex. silver-fawn, silver-grey (silver + black) osv…

#31. "Det fanns en till möjlig på sidan men jag utgår ifrån den översta eftersom jag ändå inte förstår vad A(w) är."

Glömde det här, Terato.

A(w) står för "white bellied", dvs vit-magad agouti, och är en egen gen för "fox" kan man väl säga, och hör till den vilda musens agoutivarianter. Vi har inte den genen i Sverige tror jag. Den finns i Finland vad jag förstått.

Den funkar inte som tan eller fox i avel, dvs att sätta på andra färger, inte heller att göra "tan" av.

Nu är jag inte säker på det här jag skriver, det är ungefär så som jag minns det bara. Har inget läsbart att kolla upp med. Saknar tyvärr boken Colour inheritance in small livestock. Där står det om A(w).