Har inte börjat ännu :P

LOL, din skräp

Jag har alltid älskat djur och min nyfikenhet har gjort att jag provat att hålla väldigt många olika sorters husdjur - de jag kännt något för. På åttitalet födde jag upp kaniner, hade en ponny (även en större häst ett halvår) och andra djur.

Jag har sedan barnsben en mkt god relation till råttor och möss och har nog alltid velat ha sådana som husdjur. Råttor visste jag inte att man kunde ha som husdjur förrän de blev riktigt populära 1983. Då skaffade jag mig min första. Samma år fick jag min första mus, av en vän som tröttnat.

Hon hette Athena, var supertam, snäll och go, albino sh svensktypad. Jag fick nästa mus av en bekant 1987, men hon var inte direkt sällskaplig. Sedan åkte jag till min födelsestad Mora och tog körkort 1989 med samma vän som gett mig Athena. När vi inte körde bil, pluggade teori eller drack bärs på stadens enda krog så glodde vi runt i zoobutiken, den lilla. Där hittade vi vackra stexmöss i alla färger. Fick reda på senare att de härstammade från M. Raftö o T. Bjerketorp (de i SVEMUS som på åttiotalet fött upp krullmusar). Vi köpte oss ett par sötnosar. Ägaren vill inte släppa de finaste… Några månader senare tog jag min första kull och sedan har åren bara rullat på…

Jag började med ett gäng hanar som skulle slås ihjäl, dränkas eller släppas ut i "det fria" som familjen så fint uttryckte det. Dom är nu alla omplacerade 2 och 2 hos 3 nya familjer(6 hanar som bodde ihop från början) och funkar faktiskt fortfarande fint ihop men börjar bli till åren nu, dock har 1 dött av ålder och lämnat sin kompis ensam, men 5 är fortfarande i livet. Har fortfarande kontakt med familjerna och mössen är fortfarande lika älskade idag som när dom blev hämtade. :)

Ibland slutar det faktiskt lyckligt! :)

Min första mus var faktiskt en mus som min bror köpte men han hade ingen bur och visste ingenting om möss så då fick musen bo i en liten transport bur och min bror tog inte hand om honom så jag började att ta hand om honom ge han mat och kärlek. Så skulle min bror lämna tillbaka honom men jag ville inte för då skulle han säkert bli mat så då köpte jag honom och han fick en riktig bur och ett torn som han älskade. Jag döpte honom till Lucky eftersom att han blev så glad när han fick en bur. Idag så är han tyvärr inte i livet. Han var en väldigt fin mus saknar honom så mycke men hans gener kommer att finnas i många generationer .

Hm, tja.. I min ungdom hade jag en önskan om att ha råttor, men mamma (rått- och musfobiker) vägrade givetvis. Sen blev det iller istället, och jag ville ju ha råttorna "frigående" så det blev inget av.

Sen skaffade en vän möss, och jag fann mig själv med att stirra in i det där terrariet en hel del och tänkte en dag att varför inte? Så jag skaffade ett terrarie med alla saker möss kan behöva och köpte mig några st. Och jag fastnade direkt för dessa små, vackra, godmodiga och nyfikna varelser!

Jag har alltid varit väldigt djurintresserad. Hur jag kom in på möss vet jag inte, men det gjorde jag iaf, precis som så många andra djur… Och tja, mössen blev en av de arter som fick stanna, om man säger så :)

Min första mus var en li-ar pfbe tex, se bilden. Morakullans Snyggomus hette han.

Jag hade råttor, och därigenom kände jag till Grodan. Via RiF kom jag in här och tyckte att musägarna här inne verkade väldigt trevliga. Genom stämningen och intresset och informationen här blev jag intresserad av att skaffa möss själv. När så råttorna hade gått bort och jag hade stadgat mig i Sthlm började jag sakna att ha husdjur, och då kändes möss som ett bra val. Köpte mina första av Grodan och det är dem jag har nu.

Först var det en agouti burmese hane som luktade lite för ovant för mig, så jag fick ta honor istället. En agouti och en bone.

Jag skulle vara musvakt åt två töser under ett skollov. Slutade med ett tjejerna stannade här och sen dess har det bara blivit fler möss :)

Dock har jag fått vila möss i både väggar och tak nu. Inte så rolig. Mamma är arg :P hah

För sällskapet :)

Ett litet gäng i olika färger :)

Jag gick i högstadiet och bodde med mamma så nära skolan att matsalen syntes från fönstret. Var ofta ingen särskilt god mat i skolan så då stack man ju självklart hem på lunchrasten och åt när maten inte passade.

En dag satt det en väninna till henne i köket och mamma kastade ur sig frågan om jag ville ha möss. Självklart! Sa ja på fläcken utan att tveka och dagen efter hade två töser flyttat in med bur och allting. Taggmöss givetvis. Döpte de till Liz och Tammy, två helt underbara töser! Cirka fem månader eller så senare köpte jag en hane, döpte honom till Timmy och satte ihop honom med tjejerna. I mitt huvud fanns tanken på att det skulle passa ypperligt att Timmy och Tammy blev gemensamma föräldrar till små söta varelser, men de ville annat. Den enda som visade sig få kullar var Liz, vilket iofs inte jag grät över. Hon hann få tre kullar och såväl jag som mamma blev fästa i taggmössen. Så småningom fick min far ta över en av mina taggisar och han blev lika galen han i arten. :D

Det var 11 år sen Liz och Tammy kom till mig. Numera bor det över 20 taggmöss här och att lägga av med dem eller aveln finns inte ens på kartan. Dock ska jag dra ner en aning på antalet då det blir pluggande i Stockholm fr.o.m. januari, och förhoppningsvis flytt till storstaden innan dess.