-isch! Min hona åt också upp sina men de var få nyförlösta. de här är ju stora!

Nu matar jag på henne med ,ycket kött, lax och larver så hon ska låta bli nästa kull…vi får se hur det går…

En annan anledning till att honor tar bort sina ungar är ju stress. man ska nog inte lyfta på taket och störa boet mer än absolut nödvändigt…

Stress eller proteinbrist, äter de så stora tror jag mer på protein. Ge massor av det!

:(

Nu känner jag mig så ledsen. Mina snälla möss är ju inte alls så snälla längre. Och jag kan ju inte direkt ta bort bäbisarna för dom behöver ju vara hos mamman, som också äter upp dom.

:(

Det har inte med snäll-elak att göra, du får inte tänka så. De är lika snälla fortfarande men de har brist av protein.

Stoppa till den rå köttfärs, rå lax och kycklig/grishjärta i bitar och se om de föredrar det framför sina egna bebbar. Det är bara att hoppas!

Okej. Ja, jag ger dom mer kött då, och hoppas på det bästa =/

Det är bara så konstigt, för dom åt 3 bäbisar inatt, och som sagt, bäbisarna är ju inte så små längre..

Vi flyttade igår så dom kanske blev stressade eller så, jag vet inte. Inte okej ändå :(

Vet inte hur det är med möss men med hamstrar så ska man helst inte röra dem de första ~10 dagarna. För mamman blir stressad och äter upp dem plus att ungarna får en annan lukt. Funkar det inte så för möss med?

Ja pysslar mycket med mina möss, och det har gått bra innan.

Jag gav dom lite lax och nötkött igår, innan vi lagade middag, och det åt dom lite på, men det var ändå lite kvar imorse.

Men! Den grå-vita bandade åt ändå på en bäbis! Och dom andra två försökte ta tillbaka den till boet men hon drog bara iväg den och åt på den och den pep och det var jätteäckligt :(  Så dom andra verkade ju inte vilja att hon åt upp den?

Men nu är det alltså dom tre "stora" och EN liten kvar.

Jag satte över den bandade i en resebur, och en vän kommer och hämtar den sen, jag mår illa bara av att kolla på den >.<

Dela honorna så att de bara går med sina egna ungar. Ge fri tillgång på ett bra basfoder (se Artiklar här) och mata med massor av proteinrik mat, ägg med skal för kalk, ärtor och annat nyttigt.

Om du ska ta fler kullar, se till att mata upp honorna mer först, så att de har extra färskmat och är i topptrim. Det finns jättebra Artiklar här om avel, hur man ska mata honan före och under dräktigheten samt när hon har ungar.

Om de bråkar om ungarna tror jag att det är stress inblandat oxå, därför råder jag dig att dela dem, samt att fortsätta mata dem extra.

okej, tack :) Det är bara ungar från två honor kvar, tre från en och den lilla ungen vet jag inte vem som är mamma till, för dom fick samtidigt >.< Kan den som har tre ta hand om den också? Eller ska jag ge den till en av dom andra?

Jag ska inte ha fler möss efter dessa som det känns nu.

Dessa Artiklar kanske kan vara något för dig att läsa? :)

Varför åt mina möss upp sin muskompis?
Min mus får ungar

# 11.

Du menade säkert väl. Men jag har läst dom. Jag vet var dom finns. Och jag har matat dom bra. Dom har fått bäbisar innan, och allt var likadant som nu, förutom den nya honan, och dom var jätteduktiga med bäbisarna.

Spelar itne så stor roll nu, ska ge bort mössen till en vän, fixar inte detta. Så galet äckligt.

Nämen! Stackars dig!!!!!!  Så fruktansvärt det måste kännas!!

Jag vet inte vad som har hänt, men det här är inte vanligt!! Du har haft världens otur, och jag förstår att du blivit ordentligt avskräckt, och även "äcklad".

Det är ju inga nyfödda ungar, och inte heller verkar det vara något fel på ungarna, utan någon av honorna verkar helt enkelt ha väldigt låg stresstålighet, eller något annat fel.

Det är inte omöjligt att det är något inre fel på någon av honorna, som gör att hon känner att hon inte kan ta hand om ungarna - men det märks inte "utåt" eftersom du har flera honor som rycker in där det behövs.

Nånting är det som är fel, den saker är klar, men du ska inte ta på dig någon skuld!!!!! Och så ska du inte heller lägga av med möss!! Det vore väl ändå olycligt, tycker du inte det?

Ligg lågt ett tag, och hämta dig från chocken. Men fortsätt älska möss, och fortsätt ha dem!! Möss är inte "elaka"! Det finns en orsak någonstans, som ingen av oss vet om!

Det som "syns" är skrämmande, men naturen brukar ha sina egna lagar som följer det nödvändiga. Förlåt dina möss, det är "bara" någonting som händer här, som du varken vet om eller förstår. Inte jag heller.

Allt får man inte svar på här i livet. Men ge inte upp ditt museri för det här bakslaget. Bakslag händer ALLTID.

Var rädd om dig, och var rädd om dina möss, ni behöver det nog allihopa…

Varm, varm, och stor tröstekram

från amaira

Om bebisarna dött av andra orsaker tex mamman inte haft mjölk nog, så äter ju mamman ofta upp de döda bebisarna också.

Jag är knappast någon expert men jag tror lika som de över, stress eller proteinbrist.

Lycka till med resten av bebisarna iaf!

Det är jättetråkigt när sådant här händer.

Du skriver "dom äter upp ungarna"… Tyvärr kan det vara så med en del möss att de äter upp/dödar andra honors ungar, för att säkra att  sin egen avkommas framtid. Det är givetvis inget bra beteende och inte så vanligt heller. Möss (och råttor) är ju kända för att kunna adoptera andra honors ungar, samt även ungar av andra djurarter.

Det kan vara något i miljön som stressat dem. Honor som har en nyfödd kull brukar inte uppskatta att få sällskap av främmande möss och inte heller att byta revir.

Fundera lite och dela gärna med dig av vad du tror (samt dina funderingar över vad som) kan ha orsakat detta.

Jag tog bort den bandade, som har vart den enda vi sett äta på bäbisarna, och sedan hon försvann har inga bäbisar blivit ätna på/av.

Men jag fattar inte riktigt hur dom kan ta hand om bäbisarna och vårda dom och ändå äta upp dom. Visst dom har inga mänskliga värderingar, men ändå. Jag tycker det är jätteäckligt.

Jag tror att det måste vara den nya bandade honan som är knäpp. I sättet är hon väldigt springig, hoppar väldigt mycket och är inte "kontaktbar" som dom andra mössen är, söker aldrig ögonkontakt eller sådär och har bitits endel. Ingen trevlig mus alls, jag höll henne inte mer än jag behövde eftersom hon bits och bara springer på. Nu har jag gett bort henne till en vän.

Så av 21 oplanerade bäbisar blev det 3 kvar av den ena kullen, inga av en, och 1 av en. Den lilla som är kvar är riktigt knubbig.

1 av dom 3 stora

den svarta med vit fläck

#7 mena inte att vara elak som sagt så är jag mer inne på hamsterområdet än musområdet.

Tråkigt att det var så många som inte klarade sig :(

Den brun-aktiga med vit fläck.

Och det var allt som blev kvar av alla bäbisar =/

Denna hann precis få päls, och h*n var lite av en favorit, skulle nog blivit en jättefin liten mus..

Nu vet jag hur dryg jag är när jag alltid försöker se positiva saker i negativa saker, men på sätt och vis kanske det var bra att några försvann iom att den ena mamman (om jag förstod det rätt?) hade sånt jobbigt temperament. Det kan ju ärvas ner och tänk om du hade stått med 21 spattiga ungar du inte får sålt.

Synd bara att det blev så många. Vi alla håller tummarna för att de sista tre ska växa sig stora och starka iaf:)