Någon sa, efter att ha sett foton på mina möss, att "De ser så snälla och nyfikna ut!"

 
Och ja, det är de också, jag avlar på det. Snälla, nyfikna, glada, pigga. 
Men jag vill ha mer!

Det allra viktigaste för mig när det gäller mössen, och när det gäller alla djur som jag vill ha, är glädjen, och den ska vara ömsesidig!!! Och den ska komma till uttryck i kommunikation mellan mig och mitt djur.

Vilket kräver av djuret, att det ska vara öppet för detta, och tycka om sina mänskliga kontakter!!!!!

I praktiken ska det märkas i vardagslivet tillsammans med dem. 

De ska komma till mig när jag kommer.
De ska tycka om att vara med mig.
De ska glädjas åt mig, och ha förmågan att visa det.
De ska vara kommunikativa, de ska kunna "säga" vad de vill, och göra det också.

 * De ska alltså komma till mig, för att de gillar att vara med mig.

* De ska komma när de är i buren, så fort de hör att jag  kommer.

* När jag har dem på lekbordet - stort, 2x1 meter, fullproppat med kartonger, gångar, leksaker, skrymslen och gömmor - ska de ta ett nyfiket upptäckarvarv, och sedan söka upp mig igen.

* När jag har dem på golvet ska de ta ett nyfiket upptäckarvarv och sedan söka upp mig igen, och klättra upp för mitt ben, till min hand.

Jodå, jag har haft flera sådana möss. Rowanda har jag ännu inte haft på golvet, men på lekbordet beter hon sig just så. (och givetvis i buren, men det är en annan sak, för den är kul att komma ut ur).

På lekbordet undersöker hon allt, men hela tiden kommer hon till mig och klättrar upp i min hand och sitter där en stund. Om inget händer, d.v.s. att jag inte gör något utan bara sitter där still, tar hon en runda till och kommer sedan tillbaka upp i min hand igen.

Sådana möss vill jag ha!!!!! Det är sådana möss som jag SKA ha.
Det ska vara kul att ha möss. Vi ska ha kul tillsammans.

De möss som kommer till mig på det viset, kan också `säga´ "Nej, inte nu!".Det gör de genom att helt enkelt inte komma upp i min hand, vilket händer ibland när de har annat för sig. Är för trötta och vill gå och lägga sig, håller på att äta, eller något annat.

Då kommer de fram och hälsar, men går inte upp i handen. Och det är fullkomligt okej!! Jag har ju inte heller "lust" jämt.

Sådana här möss är också "kommunikativa". De kan på olika vis uttrycka sina önskemål. Inte alltid lätt att förstå, men spännande att försöka. Som hon som talade om att jag hade glömt hennes vattenskål, det var häftigt, särskilt med tanke på hur hon bar sig åt, och att hon var belåten (och törstig) när hon fick sitt vatten igen.

I praktiken är dessa möss sällsynta… Det är definitivt ärftligt, såsom de sa i vetenskapsprogrammet. Och att det är fler än en gen som ingår (som de också sa), har jag redan förstått, eftersom det inte ärvs "enkelt".