Oj…det här låter som Humlan. Min långhårs satin.

Hon lät ingeting från näsa eller lungor men hade plötsligt så svårt för att andas. hela kroppen hävde o på henne och hon åt inte något alls. hon magrade super snabbt. ruggade upp sig och blev insjunken i ansikte och i kroppen. kurade och höll sig ensam. Hela förloppet tog bara några dagar så var hon död! När jag såg hennes tillstånd ville jag absolut skicka henne på obduktion. För att få bästa utlåtanden så avlivas musen hos SVA men jag bor för långt ifrån så jag skulle avliva henne vid veterinären som sedan skickar musen nerkyld till SVA.

Jag upptäckte detta på onsdagen. fick tid tisdagen där på, och fick medicin som jag satte in direkt men hon dog redan på fredagen trots alla resurser.

Jag fick en ny mus med samma symptom under helgen som jag skickade istället, utan några bra resultat…varbildningar (abscesser) vid lungorna, näshåla, mellanöra och lymfknutorna, sade obduktionssvaret. Trots att även den musen insjuknat snabbt så visade proverna på "Inflammatioriska förändringr av äldre, pågående karaktär". De hade med andra ord varit sjuka en tid utan att det syntes förrän det var för sent.

Bilden visar Humlan precis innan hon dog i min hand. Jag klappade och pussade på henne så pälsen ser här ganska slät ut, men man ser hur tunn och svag hon är…

Jag kan bara rekommendera veterinärbesök med efterfrågan om penicillin. det är nog hennes enda hopp!

Vänd dig gärna till din uppfödare också.

precis så var min favorit råtta med, trots 2-3 veterinärbesök så var det enda kvar att göra att låta honom somna in

han blev bara smalare och smalare hela tiden han åt men åt långsamt vissa dagar var han aktiv som fan vissa dagar låg han bara helt stilla

ta med henne till någon veterinär för koll, du kan fortfarande ha chansen att rädda henne men du får inte vänta nu

Nej! Det låter inte alls bra det ni berättar…

jag har bokat en veterinärtid kl. halv tre idag och hoppas att de kan göra något. Förhoppningsvis kan hon bli frisk igen…men det har gått så snabbt, precis som ni beskriver. Hon försöker äta men det är som om hon har fullt upp med att försöka andas. Det påminner om när min kanin fick cancer som spred sig till lungorna. Jag har i alla fall inte hittat några knölar eller liknande på Rakel.

Jag hoppas hoppas hoppas att hon klarar sig. Annars blir hon den första mus som jag förlorar.. och det känns fruktansvärt jobbigt. Förstår inte hur jag ska klara att 6 till tillslut kommer att går bort.

håller tummarna och tassarna här hemma, skriv och berätta vad veterinären tror det är sen

åh jag lider med dig Mickvor

jag har ingen ide heller….jag har kvar en syster till hon och hon mår hur bra som helt…..jag håbes att Rakel blir bra snart.

Mickvor, det du beskriver är de allra vanligaste symtom på ohälsa och vad som helst kan vara fel. Att åka till veterinär kan vara bra, men du behöver åka till en veterinär som är något så när kunnig på möss.

Antar att du är hos veterinären just nu i denna stund och håller en tumme!

Tack för alla svar!

Nu har vi varit hos veterinären. De var engagerade men jag vet förstås inte hur pass kunniga de är då det gäller just möss. De lyssnade på Rakel med ett stetoskop som var dubbelt så stort som henne själv, kände på henne, kollade ögon etc. Slutsatsen var att hon kan ha någon form av lunginflammation, men de sa att det är svårt att veta. Hon var i alla fall inte speciellt avmagrad, hon vägde 30 g (hon är för övrigt en liten mus till storleken) och var inte heller uttorkad, men hon fick en liten injektion av vätska i nacken ändå.

Nu ska hon få antibiotika via en liten spruta i munnen två gånger om dagen i tio dagar, och det hela är väldigt jobbigt då jag reser utomlands på lördag och är borta i en vecka. Mössen ska vara hos en kompis som inte har någon kunskap eller erfarenhet av möss mer än att hon tagit hand om dem en gång tidigare. Det känns också jobbigt att lägga över ett så stort ansvar på henne. Dock är hon helt underbar och har sagt att hon ska göra allt hon kan för Rakel medan jag är borta.

Jag har bunkrat upp med barnmat som förhoppningsvis är lättare för henne att äta, och hon ska få bo i en bur där hon inte behöver klättra eller gå så mycket för att ta sig till det hon behöver.

Är det något mer jag kan göra nu eller bör tänka på?

Vilken underbar vän, som ställer upp även om musen behöver behandlas!!

Värme är viktigt att hon får, men det har du förmodligen redan tänkt på, men jag tänkte om din vän kanske kan ställa hennes bur vid ett element eller nånting liknande.

Jag hoppas det löser sig. Håll ett öga på kullsystern också så hon inte är smittad. Egentligen bör de säras på men hon kan redan vara smittad och då är det så eländigt för dem att få gå ensamma…

Åh, lilla Rakel…

Håller tummarna för att hon blir bättre!!

#10, Rakel bor med tre andra möss, och nu känns det jättedumt att jag inte särade på dem från början för TÄNK OM det smittar hoppas verkligen att det inte är någon sådan sjukdom, för nu är det nog ingen mening med att sära på dem längre…

Kommer ihåg en otäck historia här på iFokus där en tjejs möss insjuknade en efter en och dog, utan att hon lyckades ta reda på vad som var fel…
Det enda som förändrats här hemma är att jag bytte till alspån i förra veckan (som jag även haft tidigare, men inte till just Rakel iof.) Men alspån kan väl inte vara farligt? Det sägs ju ofta vara det bästa burmaterialet. Fast man vet ju aldrig..

#10 det är tyvärr oftast så att det smittar. Men jag kan trösta dig med att Humlan på bilden gick med två döttrar och en väninna och alla de lever och mår hur bra som helst så här ett par månader efter Humlans bortgång. de fick gå ihop tills hon dog och det gick vägen :)

Okej, då får vi hoppas att de andra inte dras med de också! Ännu så länge är de pigga och verkar må precis som vanligt, men det skulle vara hemskt om de började visa sjukdomstecken sen när jag är borta. Då får jag väl skicka iväg min kompis med hela bunten till veterinären…

Rakel dog den 4/1, mitt i steget enligt min kompis. Hon hörde ett plopp och såg att Rakel trillat ner i vattenskålen - död  Två dagar tidigare hade Rakel visat tydliga tecken på förbättring och jag satt i Jordanien och var jätteglad för att jag trodde att hon kanske skulle bli bra trots allt. Men dagen efter var hon dålig igen och på morgonen den 4.e tog det slut. Jag är oerhört tacksam för att min kompis ställde upp när jag var borta och inte bara gav henne antibiotika två gånger om dagen utan även matade henne med frukt och grönsakspuré och vatten i en liten spruta för att vara säker på att hon fick i sig lite näring. Verkligen en toppenkompis jag har!

Rakel är djupt saknad och det känns så konstigt att hon inte längre kommer springandes och klättrar upp på min axel när jag öppnar terrariet. De andra mössen mår som tur är hur bra som helst och röjer och stökar precis som vanligt. Det är ett mysterium vad som hände med Rakel… R.I.P lilla vän <3

RIP rakel spring på de stora gröna ängarna nu

Oj…*tröstkram*…

Åhh nej så synd

R.I.P Rakel?

Beklagar Mickvor

Sov gott lilla Rakel!

Åh, vad tråkigt. Jag beklagar verkligen.

Det är så jobbigt när man gör allt man kan, men det ändå inte fungerar. Tyvärr är det ofta så med möss, att när man upptäcker att de är sjuka så är det för sent. De gör ju allt de kan för att dölja sin sjukdom, det är deras natur.