Jättekul! =D Känner jag spontant. Jag tror att du blir ett jättebra tillskott i musuppfödarvärlden. Det är toppen att du tänker sälja humant avlivade möss som haft ett trevligt liv till ormägare. Svensktypade möss är ju oftast friskare så lite svensktypat tror jag absolut kan bli bra. Och dessutom "Beauty lies in the eye of the beholder" (jag hade kunnat säga det ligger i betraktarens öga, men i mina ögon är det inte en lika vacker mening ;p) Jag tycker t.ex. inte att den vackraste musen är den som har bäst engelsk typ. Jag är jätteförtjust i lite mulligare bredhuvade möss, som ändå har stora öron och lång svans. Medan det är toppen att många uppfödare fortsätter att förbättre standardtypen tycker jag det är trevligt att se skillnad i typ mellan uppfödare också, beroende på smak. Då har man större frihet som köpare. =)

#1 Ja, precis så tänker jag kring typen. Jag vill nog ha något kraftigare möss men fortfarande med stoora öron och lång svans. Jag är införstådd i att mina möss kanske inte blir de "vackraste" på utställningar, men jag kommer att avla på en typ som tilltalar MIG och framförallt en mentalitet och hälsa som jag gillar.

Håller på att läsa massor om musavel just nu, funderar lite över vissa saker:

- Hur gammal en hane som yngst ska vara vid första parningen? Antar att de kan vara lite yngre än honorna men ändå så pass gamla att de hunnit "mogna" lite?

- Hur gammal kan en hona vara vid första kullen som max?

- Ska honan med kull bo kvar med de andra mushonorna, eller ska hon ha en egen bur?

#3

- Hanarna får gärna vara så gamla som möjligt. Faktiskt gärna äldre än va honorna ska vara vid sin sista kull, eftersom de inte behöver gå igenom en jobbig dräktighet. Ju äldre hane, ju mer vet du om hans hälsa och så klart även hans livslängd. Men, du frågar ju om som yngst, tja det varierar nog åsikterna om. Jag skulle säga två till tre månader, beroende mest på hur länge man själv haft musen. Då har man i alla fall hunnit skapa sig någon slags idé om hur musen är i personlighet och hälsa, även om den kanske är vag. Sen är ju inte jag en av de riktiga experterna vi har här på forumet på musavel. ^^'

- Det låter jag andra svara på, jag är själv lite för optimistisk inom det fältet känner jag. =/

- Därom tvistar de lärde. Jag tycker att honan kan bo kvar, det har jag bara haft positiva erfarenheter av. Då får honan mer tid för sig själv och man slipper själv bli nervös av den 'bebishysteri' som kan bli när mamma går och äter. Då låter det gärna "piipipipiiiiipiii" ett tag, tills de lugnat sig. Jag kan säga att mamma mus tar det mycket lugnare än mamma människa. XD När man har fler möss kan en av dem vara surrogatmamma då.

Det här är ett gift. Kom gärna ihåg att jag berättat det för dig den dagen du har lägenheten full av möss, haha!

Jag lät mig förgiftas och är nu fullt drogad tror jag ^^.

Jag är också intresserad av avel och genetik och det är så enormt kul när pusslebitarna börjar falla på plats. Ju mer man avlar och jobbar med mössen desto större krav får man på vad en bra mus är. Jag omprövar mina ideal hela tiden och man måste vara självkritisk och självreflekterande inför varje parning och varje kull.

Lycka till!

Hör och häpna, men det behövs faktiskt en uppfödare av TAN!!!

Varför hör och häpna? Jo, för att jag är en sådan imbecill att jag anser att musSverige gott kan vara utan denna variant… ha!

Men, som Standarddomare (dock lite rostig… *host*) kan jag påpeka att vi just förlorat vår främste Tan-uppfödare och behöver en ersättare. Tan är bra för rödavel och därför behöver vi ju faktiskt ha lite bra Tan i Sverige. Riktigt snygga Svart, Dove, Chocolate och Champagne Tans. För det är ju så att många varianter har glädje av varandra. Där man i en Tan-avel gör sina Tans rödare för varje generation blir djurens anlag rika på röda polygener vilket i sin tur gynnar rödaveln, men även vice versa.

Och snygga Tans får folk att falla som furor av beundran (varför vet jag ej, men Tan och Siamese har den effekten på folk… och ja, nu är det väl även Splash som får räknas in där då).

Långlivade och friska möss skriver du. Det låter mycket bra. Mig veterligen är det inte många av oss som faktiskt gör det. Idag har musaveln blivit hysterisk och djuren går väldigt tidigt i avel vilket kan göra att man hinner många generationer på ett år. Vill man avla på livslängd måste man hitta djur som lever länge att börja med. Tyvärr räknas inte rena Engelsktypade in där, om du inte kan hitta en linje där man jobbat på att få upp livslängden.

Jag räknar mig som en av dem som avlar på livslängd. Jag avlar inte på djur under 6 månader och helst ej på okända djur. Hanarna avlar jag på så sent som möjligt, då de med en hög ålder ju bevisar sin sundhet och hälsa.

*host* Vi har redan en som avlar på tan.. *host*

Jag ser dock gärna fler som avlar varianten så jag får någon att byta lite avelsdjur med! :)

#7 *host* du föder upp BLUE Tan… eller ja, det är ditt mål i a f

men nu anser jag faktiskt att Tan blir bäst färgad på de varianter jag skrev ovan, inte för att vara elak utan för att det bara är något jag sett

givetvis kan du bevisa mig motsatsen, vore skoj att se en bra tanad blue

Jag har faktiskt saknat Tans lite. Både Stjärnvindens och Vibys Tan-möss har ju varit stora och nu när de inte är med på utställningarna eller i avelssverige så tror jag verkligen att det behövs några tanuppfödare.

Det jag skrev om en (1) kan man ta med en nypa salt… glömde en sån hära gubbe

Visst föder jag uppe blue/tan, men än så länge har jag ju faktiskt bara fått svart, ironiskt nog! ;P Och några lustiga stone möss (med/utan fox) nu också.. Hoppas väl dock på att få lite blått här nu framöver!

Visst har du rätt i att tanen blir vackrare på svart, dove, choklad och champagne (där det inte finns någon blå-gen som bleker den). Men jag kan inte hjälpa att jag är så svag för blue/tan..! Tvivlar väl visserligen ganska starkt på att jag någonsin kommer få en riktigt (och nu menar jag riktigt!) bra tanad blå, men jag ska göra mitt bästa!!

Mitt mål är visserligen snygga blue/tan, men för att få snygga sådana så måste jag ju korsa med svart/tan så därför avlar jag ju sådana också :) och "på köpet" får jag ju då också dove och silver (iom att jag har rödögd-genen bakåt och nu också köpt en blåbärande dove hane som troligen ska få gå i avel). Och nu har jag ju dessutom också upptäckt att jag har någon annan spännande blekgen i linerna som gett stone (med/utan fox) som jag blev lite smått förtjust i! Så dem kommer jag också avla vidare på och försöka mig på att få fram blue stone! :) Så jag avlar faktiskt lite mer än bara blått ändå!
Jag gör nog lite skillnad i vad jag avlar på och vad som är mitt mål.
Jag avlar svart, blått, dove, silver, stone och (förhoppningsvis) blue stone med/utan tan och fox, men mitt mål är snygga blue/tan! :)

Men nu har jag kapat denna tråd nog tror jag

Jag ser ivf gärna en ny tan-uppfödare i Sverige! Saknar som sagt någon att byta avelsdjur med! :)
Tan är vackert och trådskaparen får gärna göra mig sällskap i arbetet att göra tanmössen i Sverige ännu vackrare! :D

Jag kommer med mina möss (hur min sambo gör vet jag inte) framförallt att satsa på dove, champagne och chocolate. :) Har även en ganska fin argente-hona som jag ska använda mig av, på korthåren. Texlarna är jag inte riktigt säker på vad det blir för färger på mina tan där.

Jättespännande planer :)

Jag har lite choklad här hemma så jag kan hojta när det blir bebisar. Mina choklader är båda efter Vibys engelska extremeblacklinjer

#11 Gör gärna det! :)

Lycka till! Kul med någon här i Göteborg som föder upp också! Kanske bli nån mus från dig nån gång då! Men nu har jag snart så många som vi har möjlighet att få plats med så det lär ju dröja lite, haha…

Blå eller svart som tan, spelar ju egentligen ingen roll i tanavel. Båda kräver de röda polygenerna, blå tar inte bort dem, utan bleker bara själva pigmentet.

Utavla på en färgavlad blå/tan i ickeblå linje, så får man i alla fall in polygenerna, och kan ganska snabbt avla bort den blekande blågenen. Visst, det tar några generationer, men det gör all avel. Finns det inget annat är en färgavlad blå/tan mycket bättre än en icke färgavlad tan i vilken annan variant som helst.

Att avla på tan utan att ha polygener att "samla ihop" ger ju aldrig några bra färgade tans. Man kan inte få fram något annat än vad som redan finns i generna. Avel handlar om att vaska fram det, som man vaskar guld . MEN, man måste ha det i sitt avelsmaterial först!!!

Inget dyker upp ur det blå (haha, nu var jag rolig  )

Vilket djup (mörk rödaktig nyans) man kan få på sin tanfärg, är däremot beroende på musens övriga färg. Och då ger svart den bästa och djupaste tanfärgen.

Om du vill avla tanmöss efter hur de "ska se ut" så är svemus standard ett bra hjälpmedel:

http://www.svemus.com/tan.htm

Men givetvis kan du också avla (anser jag, förlåt) utifrån eget tycke och smak. Själv gillar jag tan väldigt mycket, och har gärna tan-möss med röda fötter, dvs helt tanfärgade tassar. 

Tassarna/benen ska annars vara kroppsfärgade på utsidan och tanfärgade på insidan - enligt standarden -  och helt kroppsfärgade tassar är bättre än helt tanfärgade tassar.

Men de med tanfärgade tassar har ofta bättre rödfärg. Och det bryr jag mig mera om, samt har haft så mångga andra kriterier jag prioriterat att jag inte brytt mig om tan-aveln annat än själva färgen.

En annan sak att vara medveten om, är att fox inte bara är "en vitmagad tan". Det går alltså inte att bara vända på förhållandena med hjälp av blekgenerna. Blandar man fox och tan i sin avel, får man ingendera som är "bra" enligt standarden.

Tan ska inte ha stickelhår utmed sidorna, utan en tydlig linje som skiljer mag- och ryggfärg åt. Medan fox ska ha sidor som är tickade i foxmagens vita färg. (förenklat uttryckt, den som vill veta exakt läser standarden)

Mvh amaira (som fortfarande inte kan logga in som amaira)

#15 Tack för tipsen. Men det där med att man inte ska blanda tan och fox vet jag redan, har ju fött upp otter på kanin och då ska man inte blanda med white.