Berättar sagor för mössen
Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
Ja, visst är man superlarvig.
Sitter ibland och berättar om hur det egentligen skulle vara för mina möss. De skulle bo ute i den vida skogen där man får springa fritt och hur långt man vill. Aldrig behöva oroa sig för stora konstiga varelser som kommer och öppnar glasrutor och tar ut massa saker för att sedan lägga tillbaks dom och ge dem onödigt jobb med att boa när de just precis innan hade gjort det så fint.
Idun brukar sitta och stirra mig rakt i ögonen när jag berättar berättelser om den fria världen där ute. Hon ser helt facinerad ut. Jag tror hon planerar en revolution med sina kompisar i buren. Hild verkar vara supertaggad. Hon hugger direkt om jag kommer för nära med handen. Rind gillar inte uppmärksamheten. Hon vill planera i det dolda för att sedan attackera med full styrka. Ni vet…överraskningsmomentet. Kanske kommer töserna använda mig som språngbräda. Jag sträcker mig in i buren med min hand och rätt var det är så springer de uppför min arm och rakt ut i friheten.
You Never Know 
![[MatildaWi]](/images/avatar-dead.svg){kind=avatar}
Haha, låter finfint. 
Hoppas de vet att maten förmodligen är bättre hos dig. xD
Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
Det hoppas jag också, he, he….
Tanken är ju att de så småningom skall klättra upp i min hand, men i detta läge nu så gör de inte det. De är nyfikna och kommer gärna fram, men drar lika snabbt. Hild biter och det gillar inte jag riktigt. Jag sitter en stund med dem varje kväll så vi får se hur detta utvecklar sig 
Inga morrhår har synts till heller än på de två andra. Däremot har de blivit friska efter strongholden och jag började ge dem vitaminer i vattnet varje dag. Inga tendenser till sjukdom längre. Skönt tycker jag!
Om någon kunnig läser detta, vad tycker ni nu att jag skall göra med Hild? Skall jag sätta henne i egen bur eller ta bort henne?
Ja, ärligt. Jag har tyvärr märkt att jag inte pratar så mycket med mina djur. Jag håller på med dem, men är helt tyst. Dock känns det som om jag pratar med dem, vi har en kommunikation, men jag använder i a f sällan munnen. Med hunden är det annorlunda, honom ska man prata med hela tiden.
Vad jag skulle säga, så tror jag att det är bra att man pratar med mössen.
Starta ny diskussion
