och en till bild han .

gud så fin han är, tur att du inte släppte ner honom till töserna och upptäckte pungen för sent

Visst är han . Tur ja, ingen lust att ha musungar här hemma, med min allergi. Men såklart skulle han fått sitta i karantän i några veckor ändå.

Någon som vet hur jag ska göra för att få han att lita på mig så han vågar sig åtminstånde fram?. Just nu trycker han sig i ett hörn och så fort man tänder ljuset eller att jag rör mig så springer han ditt och man ser att han skakar ibland :/, han har inte vågat sig in i sitt hus än häller.

Har börjat prata med han och då brukar han titta upp lite, men vill inte göra mera än det, då han är så rädd.

Det är en agouti med riktigt fina morrhår :) Långa mårrhår kan betyda att det är en långhår eller att den har långhår bakåt i släkten.

Om han är rädd i buren, hur fungerar han i handen? Ibland är det ju så med möss att de kan lugna ner sig vid beröröing och slappna av när de väl kommit upp.

Jag har en teori som jag inte riktigt vet om den stämmer med övriga musägares tankar, men rädda möss blir tryggare på en mindre yta. jag sätter gärna osäkra möss i en petbox under en invänjningperiod då det roligaste som de har om dagarna är när min hand kommer in till dem och de får komma ut för att undersöka mig och mina dofter. När jag känner att de är trygga med mig kan de fltta till en större bur.

Den här typen av ängsliga möss är inget jag själv väljer att avla på. Min metod att vänja dem vid mig är ändå något jag tycker är bra för dem själva så de kan varva ner lite bättre.

-L

Han är långhår, är nog därför han har långa morrhår :).

Han är ganska nyfiken i handen och vill undersöka, lite rädd men det kan jag förstå. Han har inte riktigt vågat slappna av, då han har dålig erfarenhet av människor (djuraffären var tvungen att jaga runt honom och lyfte han i svansen). Tror dom aldrig tagit upp mössen dom har där.

Han bor nu i ett 35 x 60 akvarium med massa saker i men tycker du att jag ska låta han bo i en mindre bur med mindre saker tills han känner sig tryggare med mig?. Nu är det omöjligt att ta upp han utan att behöva jaga runt han och det vill jag ju inte göra.

Han fick flytta in i en liten duna jag har här hemma. Han har genast blivit mera framåt, kunde ha min hand i buren och han gick runt den, samt luktade på den, och åt mat samtidigt som handen var i buren. Samt gick han upp i min hand när han satt på kanten. Nu sitter han på stegen jag satt in och vill ut :).

#7 ja, håll honom där ett tag så han lugnar sig :)

Mimer fick komma ut en liten stund idag :), då det var vindstilla och tillräkligt varmt. Han älskade att gräva i jorden, och sen satte han sig till ro och började käka rötter.

-

Lite synd att inte hela huvudet kom med, men blev nöjd med bilden ändå :).

-

-

-

och avslutar med denna bild på pojken :).

#12 Vad som en mustolknig av en klassisk djurkalenderbild. Jag blev helt kär i den bilden!

Jag älskar dina bilder, Frida <3! Du plockar verkligen fram alla hans fördelar på dina bilder 

Utomhusfotografering är verkligen skillnad från allt annat. Helt underbara bilder.

Oh vad fina bilder, synd att jag inte lyckats få så fina på mina vilddjur här hemma!!