Men även om den kanske är "dominant" så r det inget bra beteende :o

Nej, det vet jag, men eftersom jag läst att det är smärtsamt för burkamraterna i en veva och i en annan att det inte är det undrar jag ju hur det egentligen är med detta. Det finns fler sidor där det står att det inte är smärtsamt.

Det är ju svårt att veta, men det beror på hur dem tar bort morrhårren. Om dem slits bort gör det ont, tuggas  dem bort ör det nog inte så ont.

Men morrhår används ju till att navigera sig i mörker och så, så dem "lider" lite nog ändå sen på natten

Sätter henne i egen bur och skall överväga att avliva. Läste att det tar ca 4 dygn att få nya morrhår och efter ca 6 veckor skall de ha fullängd. Jag har haft töserna sedan den 18 mars utan att de fått morrhår.

Skulle ha varit trevligt med lite uppmuntrande svar där jag kan läsa att det är helt okej att avliva, att jag gör helt rätt, att jag inte behöver känna mig som en dålig person.

Tack

Jag förstår inte riktigt, har du någon som barberar? Försök lista ut vem det är, dem har ju ofta kvar sina morrhår. Om morrhårren inte växt ut på en månad när dem varit själva så måste typ "roten" vara borta, och då tar det längre tid. Men hur länge vet jag inte

Om du läst mina tidigare inlägg så ser du att jag fått dumpade möss och jag vet vem det är som tuggar.

Okej, har inte sett det inlägget. Ska kika:)

Jag förstår att hon bör avlägsnas, absolut, men det vore fint om man kunde få en "klapp på axeln" där ni säger att det är helt okej.

Har avlivat möss tidigare, men med stor ångest. Gillar inte riktigt känslan, men ändå gjort det.

Mja, ärligt så tror jag inte det har med dominans att göra. Det har mer med att göra att musen inte mår bra av någon anledning och därför tuggar morrhår på sina kamrater.

Jag avlivar själv morrhårsätare så jag tycker det är helt ok att göra det. Du kan visserligen sätta henne i en bur ensam, men då kan hon ju ev må ännu sämre pga att hon då inte har sällskap.

#9 Ja, det är detta med att sätta en mus ensam som jag inte riktigt heller vill och då har jag ju redan valt tillvägagångsätt egentligen.

Hild får somna in lugnt och fridfullt hos veterinären i så fall.

Blää, vad jag ogillar detta.

Det har inget alls med dominans att göra. Det är ett stereotypt beteende, dvs ett beteende som dyker upp för att musen inte fått utlopp för sina medfödda beteenden. Om man lyckas hitta vad det är som saknas och berika detta, kan man trycka tillbaka det stereotypa beteendet, men inte helt, utan bara som mest till 90%.

Jag avlivar alltid barberande möss, då de mår dåligt så att de måste sysselsätta sig med ett tvångsmässigt beteende, och de som blir utan morrhår blir handikappade till de växer ut igen.

#11 Men om detta är genetiskt, är det helt enkelt "högre krav" på såna djur? Ex lejon och sånt i djurparker gör ju sånt, går runt i cirklar och skapar en stig där dem går samma runda varje dag.

För dem kan ju inte födas med stereotypt beteende, bara "känsligheten"?

#11 Det är bara det att det står på utländska sidor att det även är dominans därav skrev jag rubriken, men glömde väl frågetecknet.

En intressant sak som amaira nämnde förut är att barberare ofta kan ha andra fysiska åkommor - dessa har hon bland annat sett efter disikering (jaja, jag har inte kollat stavningen, alltid haft svårt att stava detta ord) av avlivade morrhårs- och pälstuggare. Så orsaken till beteendet kan vara dubbelbottnad alltså.

#12 Skrev ett långt svar, sen hängde sig datorn. GRRR…

Stereotypier beror (förutom de fall då det ligger sjudom bakom) på att djuren inte får utlopp för sina naturliga beteenden. Känsligheten, eller rättare sagt tåligheten att tåla "misshandel av djurens naturliga beteenden" är ärftlig. En vild mus kan ha svårt för att leva i en bur på 30x40x20 cm, även med sällskap, ett hjul att springa i och burkamrater. Tama möss har man avlat bort lite av detta. Dock har de behov av att söka foder, undersöka foder,klättra, hoppa, balansera, umgås med andra möss, reproducera sig osv osv. Får de inte utlopp för detta, kan de för att dämpa stressen de upplever, börka klättra i burtaket i cirklar, springa hysteriskt i hjulet, putsa av morrhåren på kamraterna eller som hanar gör, barbera pungen eller tassarna på sig själv.

Tom våra älskade sällskapshundar får för lite berikning, för där talas bara om aktivering…

#15 Precis som jag trodde då (a)

Det är ganska sorgligt att se såna vilda djur i djurparker, och ungar som ser det tycker det r jättekul för dem inte vet vad det egentligen betyder ><

Tack ni alla för edra svar!

Eftersom hon då inte mår bra enligt texterna ovan vet jag vad jag måste göra och kommer att göra detta.

Tog nya foton på en utav töserna, men kan inte avgöra riktigt om hon har fått lite morrhår eller inte. Undrar om ni med edra vana ögon kan det?

Jo, tycker det ser ut som om det vuxit ut lite. Hur nerrakade var de förut? Har du något före och efter bild kanske?

#18

Det har jag säkert. Skall bara leta upp dom. Lägger upp fotona imorgon. Kanske går det att se på de allra första fotona som jag la upp den dagen jag fick dem? Har inte kollat.

Jag håller på att bli galen. Kolla på dessa två foton jag tagit i samma session.

Den ena indikerar saknad av morrhår, den andra inte, men detta är ju samma tös.

Egentligen spelar detta ingen roll eftersom Hild skall tyvärr bort. Vet att de andra saknar morrhår eftersom jag tatt upp dem och undersökt.

Dom morrhår som jag såg ligger för långt bort från själva nosen. Antar att dom skall sitta precis bredvid "näsan".

Jag har aldrig haft en morrhårs tuggare så igentligen kanske det är fel att jag lägger mig i. Men som många redan har sagt så är det ju någonting som hon saknar eller inte är nöjd med.

I en kurs i skolan läste vi om ett liknande problem hos fåglar - såkallad fjäderplockning. Istället för att att bita av morrhår (eftersom de inte har några) så rycker de bort sina egna eller sina kompisars fjädrar. Detta är inte heller en sjukdom utan en symtom på ett bakomliggande problem.

Det kan orsakas av: (fågel)

• ett medicinskt problem:  som en allmän infektion, sjukdom i lever eller njurar, sjukdom i luftsäckarna m m

• ett miljöorsakat problem:  brist på ostörd sömn; felaktig utfodring; för torr omgivningsluft; stressande omgivning; enformig omgivning m m

• brist på fasta rutiner och uppfostran

• samt problem med nedtryckt parningsbeteende/brunstproblem

(punkterna är kopierade ifrån: http://www.djurklinikenroslagstull.se/page504.htm)

Jag skulle ge det en chans och försöka utreda varför. Sålänge du inte skall ha henne i avel så tycker jag inte att du behöver ha så brottom.det kan ju vara så att din mus biter morrhår för att hon är stressad (på grund av mänsklig kontakt), och då går det ju tyvärr inte att åtgärda.

Du gör ju självklart som du vill, men jag tänkte mer på att du tidigare skrev att du kände dig som en dålig person, och då kanske det känns som du gör henne en tjänst när du iallafall har försökt att ge henne en chans!

Hoppas jag inte låter negativ eller "antiavlivning". Du vet ju vad som är bäst för just henne :)

Just nu i denna stund tänker jag att idag då jag städar hos tjejerna får Hild sätta sig ensam i dunan ett tag. Även i lugn och ro från katterna (fast katterna inte bryr sig så nämnvärt längre).

Tjejerna är nyfikna och kommer upp lite försiktigt, men Hild är den som velar mest och drar som en avlöning så fort jag börjar dra upp korkplattan de får sätta sig på då jag lyfter ur dem ur buren. Jag har inte fått hennes förtroende riktigt ännu. Kanske aldrig får det, men fy den som ger upp för lätt. Är aldrig burdus, snabb i rörelse eller annat negativt. Är mycket öm och försiktig med dem.

Tack än en gång för alla svar jag fått.