Jag impulsköpte sköldpaddor en gång… Stackars dem säger jag bara. Jag är ingen akvariemänniska.

Impulsköpa djur är så brett. Jag själv impulsköper jämt möss, därför att jag jämt är på jakt efter musar och när det dyker upp en lämplig så tar jag den fort… Men kan det klassas som impulsköp?

Det klassiska impulsköpet är väl när man träffar ett helt nytt djur och blir kär och inte kan lämna stället utan att ta det med sig hem. Har man haft liknande djur är man inte helt oförberedd och allt kan gå bra. Är det ett helt nytt djurslag som kanske kräver lite specialskötsel kan det gå åt skogen. Mycket beror på en själv och hur mycket information man får vid köpet.

Jag tror att man som impulsköpare av ett svårskött djur inte gör om saken om det går åt skogen. Som djurägare har man begränsningar eller fallenhet åt ett speciellt håll.

Jag har blivit kär i många djur efter de där 5 kronors stora vattensköldpaddorna som jag, med skräckminnet i behåll, vetat att jag inte klarar av att ge korrekt skötsel. Och alltså INTE impulsköpt. Åsnan som var superbillig på en mässa köpte jag inte! Inte heller de söta och tama getterna. Och inte de gula små kycklingarna som var "över" efter att påsk-djurmässan var slut… Tamigelkotten som behövde ett nytt hem köpte jag inte heller. Därför att jag några gånger köpt fel djur som inte blev alls som jag ville. Dessa djur var taggmus, degu och de där vattensköldpaddorna. Taggmössen och Degusarna omplacerade jag i a f, men vattensköldpaddorna (den ena hette Skalis men vad hette den andra?)… vila i frid…

Jag tycker inte att det är så fel heller att impulsköpa djur. Inte när det gäller möss och andra smådjur när vi som redan har lätt kan få plats med en till, vet hur de ska tas om hand osv. Däremot tycker jag kanske inte att man ska impulsköpa ett djur man aldrig tidigare haft eftersom man behöver läsa på om det först. Klart att om man har möss och impulsköper en hamster så spelar det väl kanske ingen större roll, men om det är en väldigt stor skillnad mellan djuren kan det väl vara bra att läsa på innan.

Jag vet folk som köpt smådjur utan att ens ha en bur till dem. De tyckte bara att de var söta och ville ha en just då. Sådant är ju hemskt.

Jag undrar också hur djuraffärer kollar om det är impulsköp eller inte? Man kan ju ha funderat på det länge och kommer dit och säger att man vill köpa hamster. De vet ju inte om man kom på det för fem sekunder sen eller ett halvår sen? Brukar det finnas åldersgräns när man köper djur? Att man måste vara över 15 eller nåt?

Impulsköp för mig är ok endast om det är ett djur man redan har/har haft och är väl påläst om.

Har man aldrig ägt en mus bör man inte heller impulsköpa en.
Lika lite som man bör impulsköpa en K-S opossum utan kunskap osv.

Man bör också ha allt som krävs hemma(ev. köpa)

Jag hade varit här inne på mus i fokus ett par veckor innan jag impulsköpte min första mus, Kiwi. Blev så kär i affären att jag trodde jag kunde döö!

Men då hade jag burar, information och jag visste att jag kunde ta hand om henne.

Och likadant med resten av mössen, dom är alla impulsköp. Men jag har plats, tid och råd till dem. Annars hade jag inte köpt dem.

Jag har aldrig impulsköpt något djur, och jag har svårt att tro att jag skulle göra det någon gång i framtiden. För mig är det jätteviktigt att fundera ett bra tag innan djuret införskaffas och då ska man vara påläst och äga utrustning som krävs för att hålla djuret.

Att köpa en oplanerad mus till om man redan har en massa möss är ett lindrigt impulsköp, som jag ändå tycker är ok eftersom man redan har kunskap och den plats som krävs (låt oss förutsätta det iaf).

jag har impulsköpt möss, men då har jag haft både kunskap, burar och plats
men är det något annat djur som jag inte haft tidigare så skriver jag upp namnet går hem och läser på och ser om de är kvar då jag kommer dit nästa gång

de mössen som jag köpt impulsivt har ju blivit de jag hållit på med mest av alla, har 2 helvita mösshär hemma som jag inte kunde lämna kvar då de var så nyfikna och goa och kom fram och nosade direkt genom takgallret (och jag som hade sagt att jag skulle vänta med att köpa möss igen tills de jag har dött ut så jag kunnat bli av med det jag har hemma, men dessa går ju inte i den flocken utan i egen bur)

Har impulsköpt möss på zoobutiken jag jobbade, dock hade jag burar och plats åt dem så det var väl inte SÅ farligt trots att de egentligen inte passar superbra i min avel. 

Har impulsköpt både mus och guldhamster. Men då har det varit som andra redan sagt ett djurslag som jag redan haft hemma.

Har även tagit med mig en kanin hem från en djuraffär en gång som de sa var för gammal för att säljas och skulle avlivas. Jag har haft kaniner tidigare så bur och sånt fanns hemma. Han bodde hos mig någon månad och jag ordnade ett nytt hem till honom istället.

Men jag har aldrig impulsköpt ett djurslag som jag inte ägt tidigare, jag är en sån person som ska veta så mycket som möjligt om djurslaget jag köper.

Att ta reda på all fakta innan själva köpet och ha pirr i magen medans man väntar tycker jag är halva nöjet.

Impulsköp klingar ont i mina öron, inte som du beskriver att dina impulsköp varit för så är det SÄLLAN! I de flesta fall är det verkligen ogenomtänka köp, sorgligt men sant.

Och ja, djuraffärer tjänar galet mycket på impulsköp. Många av dessa skiter egentligen i djuren (mer eller mindre) men förstå vad de får sälja dyra tillbehör om det kommer in några personer i veckan för att köpa hundmat så kommer de på att de ska ha en kanin också som sitter där och ser storögd och fluffig ut bara buren de behöver köpa till är ju närmare tusenlappen.

Och ja… Jag avskyr den typen av djurhandel.

min första mus jag köpte *vila i frid Silver* hade jag gått och funderat på ett rätt bra tag på om jag kunde skaffa (problemet var dock att min far inte skulle få reda på något)

när jag väl köpte musen var mamma med och hon hade sagt att det var okay om jag höll det hemligt för pappa

jag lyckades hålla lille Silver hemlig för pappa i ca 1 år tror jag nog (sen skulle hela familjen åka bort inkl. jag själv) och då fick min väninna ta hand om honom. dock fick pappa veta att jag fick en mus när jag kom hem (liten vit lögn om att min väninna inte kunde ha musen kvar för den kom inte överens med hennes råttor) tilläggas ska kanske att min far inte vet så mkt om att möss och råttor inte går att ha ihop (i samma bur o dyl) så han gick på de och jag kunde ha kvar min sötnos

men impulsköp är som sagt både bra och dåligt, har impulsköpt vissa möss men då har jag som sagt haft plats för dem innan och vetat att ja kunnat ta hand om 1-2 till.

har även varit med om att en "vän" till mig impulsköpte en hund, det slutade inte lyckligt för den hunden då dem inte kunde uppfostra den och sen blev dem trötta på den och gav bort den till en bonde som i sin tur var tvungen att avliva hunden pga att den hade fått något problem med sin mentalitet.

så impulsköp kan vara bra eller dåligt beroende på vad och hur man gör

Jag är glad att jag idag vet mina begräsningar och håller med UlrikaD om att det är så skoj att planera inför införskaffandet av ett djur. Dock köper jag inte på mig några nya arter än de jag har, mina 4 favoritarter: möss,råttor, iller o hund. Kan tänka mig att byta ut hund mot något annat och ev råttorna senare mot något annat, annars är jag ganska nöjd.

Jag har under mitt liv provat på en del djur, bara för att jag sökte efter det perfekta husdjuret. Jag kan inte påstå att jag eg hittat det eftersom de 4 arter jag älskar har på tok för många fel: lukt, ohälsa, tidskrävande, dyrt o dyra veterinärbesök. Fast djuren är ju mitt liv och det jag vill lägga tid på så…

Ett liv utan djur är inget ordentligt liv ^^

#12 håller med, utan djur så kunde jag likaväl gå och gräva en grav på kyrkogården och lägga mig i den

Verkligen! Min mor hotade med att slänga ut mig när jag skaffade mössen i februari. Haha, jag gav mig ikke och se där, dom är fortfarande kvar Jag kommer kämpa tills min död för mina djur!

#14 Vadå fick du inte skaffa dem eller ? :P

Haha nej!

#15 Möss luktar ju illa i  mammors näsor…

Plus att hon tidigare sagt att jag inte fick skaffa fler djur än dom jag hade (A) Sen är det så, att jag hade haft dom i flera månader innan hon gick in på mitt rum och märkte dom, så dom har inte luktat alls, trots att jag hade 14 då!

Hahaha du e epic Denise!

Min mamma hatar också mina möss. Hon tycker att det "stinker" som fan och jag använder hö och byter det varannan dag så det bara luktar gott!

Jag hade mina möss gömda i 1 månad, o när min mamma såg dem så blev hon sur och ville spola ner dom i toaletten! Och då började hon gnälla att det stinker. Men just nu har hon ingen koll på hur många möss jag har.

Men kan ni förklara vad betyder "ett impulsköp"?

Ett oplanerat köp

Jag har aldrig impulsköpt ett djur. Jag har aldrig köpt ett djur på djuraffär, (men varit väldigt nära). Har haft lite olika djur men de flesta har varit omplaceringar. Hade en salamander en gång som en vän köpt på djuraffären och fått infon att den kunde bo med fiskarna. Den stackaren satt och klamrade sig fast vid en tunn växt för att nå ytan och få luft. Insåg att det nog inte var en salamander som man kunde ha med fiskarna och som kunde leva på fiskmat när han käkade upp fiskarna.

Vi fick tack och lov reda på ganska snabbt hur en salamander skulle bo och skötas, så sen fick han det bättre med mysiga mygglarver. Detta var innan internet så info var inte så enkelt då.

JAg tycker inte att man ska impulsköpa ett djur någonsin. Även om det är ett djur som man verkligen vill köpa så tycker jag att man ska gå hem och fundera iallafall ett dygn på om det är avel man vill stödja, om man verkligen inte kan motstå etc.

Usch, jag mår så dåligt av de där stackars sköldpaddorna. Jag misslyckades verkligen.

Jag o Ale var på djurmässa på nittiotalet, vi stod i SVEMUS monter. I en monter hade en zoobutik stor försäljning av vattensköldpaddor stora som 5kronor. De var så vackra och söta. Jättemånga människor stod där och de såldes som smör i solsken. Vi blev helt betagna. Funderade lite och så kunde vi inte låta bli. Vi köpte var sin, men de fick bo tillsammans. Hos mig…

Misstag!!!

Jag visste inte ens vad de skulle äta. Men jag gjorde ett ärligt försök och köpte mygglarver och räkor och matade dem med. Samt annat som jag glömt förstås. Byggde i ordning ett akvarium och grejade. Jag tyckte jag gjorde allt i min makt. Jag var så bekymrad för dem…

De växte inte. De slutade äta. De blev sjuka.

Frågade alla vänner, zoobutiker osv om råd. Veterinären sa att jag skulle avliva dem och det gjorde jag.

Jag är lite kluven i frågan. De djur jag köpt på impuls har hittills varit dom bästa i mina ögon. Förmodligen för att jag fallit pladask och det sagt klick direkt. Att planera inför är jätteroligt, ja. Men sådant gör mig manisk och jättestressad. När jag köpte mina första så hade jag planerat i veckor och när jag väl kom till djuraffären och skulle välja möss så var jag så uppstressad och glad att jag inte såg ordentligt, inte hörde ordentligt och var jätteyr. Det vart så många intryck på en gång plus pirret över mina första möss. Jag vt inte men jag misstänker att det är därför jag hellre köper djur på impuls, för att slippa innan-stressen. Visserligen kan jag hantera det där mycket bättre nu men ändå finns ju risken att jag blir för överväldigad och stressad.

Jag har så sjuukt dåligt tålamod att jag inte hade kunnat vänta en tmme haha. Jag blir bara irriterad på allt då xD

Jag har bara impulsköpt djur jag haft innan och om det är något speciellt med dem, ex om jag tycker synd om dem. Dem är superdupersöta och sånt (a)

Jag har ju tagit hand om alla djur jag haft, så länge man tar hand om alla sina djur och har tid/plats/råd så tycker jag det kan vara okej.

Jag impulsköpte en Schäfervalp för 10.000. Det var nog mitt värsta impulsköp. Inte värsta som i "dåligt köp" utan som i "hade inte råd och absolut inte passande under omständigheterna som rådde". Även katten var ett impulsköp. Faktiskt är alla mina djur impulsköp, eftersom jag vet att med min allergi borde jag inte ha ett enda pälsdjur.

Men det har alltid löst sig. Jag har alltid tvingat det att lösa sig. Är man en impulsiv människa får man istället lära sig att hantera plötsliga händelser på ett bra sätt. Jag kan inte sätta mig och planera -nånting- för det slutar med att jag satt upp så många hinder och ångestmoment i det hela att det inte går att göra. Då snackar vi gå upp på morgonen, gå ner till affären, skita! Jag panikpackar och planerar mina resor i detalj först två tre dagar innan, för att inte vara ett nervöst vrak. Precis som MP säger ovanför mig - man blir så stressad! =O

Man kan forska på djuret i efterhand. Allt som krävs är att man är villig att anpassa sig till ett djur man vet nada om. Annars kommer man med största sannolikhet tvingas göra sig av med djuret man impulsköpt, eller låta det leva ett liv i lidande. Jag tycker inte om svart eller vitt i några fall. Impulsköp är inte bra eller dåligt enligt mig, det beror på människan som gör impulsköpet. T.ex. blev jag utan mat (till mig) och busskort pga vet. kostnader och valpkurs i schäferfallet. HON blev inte utan veterinär och träning. De andra sjuren blev inte utan mat. JAG fick offra mig. Däri ligger skillnaden.

Sen ska väl nämnas att jag velat ha både schäfer, som jag haft tidigare, och katt i nästan tio år. Hade det varit en fladdermus jag impulsköpt hade det haft större "impuls-stämpel" för mig.

Och ja jag babblar. ='D W00t för babbel.

Jag är uppvuxen med att inte få ha djur förrän efter åratal av tjatande och tiggande, under de åren har jag ju läst på eftersom man så gärna ville ha djuret i fråga. Att impulsköpa djur på djuraffär för att man tycker synd om djuret, tycker jag är så himla fel. Men jag har varit så nära att själv göra det för det ÄR svårt att låta bli, därför undviker jag djuraffärer som har djur. Men med min mammas noga inpräntande hur man måste ta ansvar och kunna ta ansvar för djur var jag även som vuxen försiktig med att skaffa fler djur. Minns hur min mamma protesterade när jag gick från 2 råttor till 3, till 5, till 7 men sen slutade hon protestera haha och började se även råttorna som familjemedlemmar. Ett par dagar innan min mamma dog så var hon ganska borta pga allt morfinet och då frågade hon mig hur det var med barnen, och jag förstod inte alls vad hon menade, men hon envisades. Till slut kom jag på att hon menade min råttkull som fötts ett par veckor tidigare. Det är ett fint minne:)

Jag ölskar impulchoppning! När man gör det så behöver men inte tänka på vilket djur man ska köpa, hur den kommer se ut, vad för temperament djuret har…..Och nu är jag skit stressad för att jag ska köpa en ny leopardgecko!!!!! Jag vet inte varför jag e det, känner personen som jag ska köpa geckon från ganska bra. Så nervös var jag inte på länge (har bara impulsköpt möss).

Jag impulsköpte ett par kaniner, eller jag fick dem! Hanen fick flytta till syrran och honan är kvar hos med med ungar förmodligen. Men det är inga problem, jag hade bestämt mig för längesen att skaffa en just sån kanin, tan, men jag räknade inte med att göra det så "redan" :)

puttar upp en intressant tråd

Jag har impulsköpt en hamster….typ. Jag planderade att köpa en i december, men när jag gick till zooaffären och såg såna små bollar så blev jag kär i en direkt :D

Han heter Balle, och jag är tvungen att köpa en dvärghamster till, så den andra ska heta Balle Version 2, tillsammans ska dom heta Ballar

#31 Fin färg på den lille!

Jag impulsköpte min hund.., eller nja jag fick henne. Jag skulle ha henne att träna med på skolan när hundkursena började men det visade sig att de inte orkade med henne så då tog jag henne nästan ett år förtidigt. Visst kanske inte det smartaste med jag ångrar det inte ens en sekund.., eller jo när hon åt upp mina skor (a)

#33 gud vilken fin hund <3

#32 I know

#33 OMG! Fy va han är söt! Det är en husky eller malamute visst? Jag ville ha en sån,  hus…, mala… och schäfrar e mina favorit hundar.

Håller med #34 mkt tjusig hund

Vette tusan om jag impulsköpte Korven. Jag visste om att han fanns i 6 månader och att han behövde ett hem. När jag fick höra att han var osåld och därför avlivningshotad tänkte jag att ok jag åker väl och kollar på honom. Åkte upp och kollade på honom och åkte hem. På natten sov jag dåligt och jag såg hans röda ledsna ögon hela tiden. Jag var tvungen att rädda honom.

Han är på inget sätt min första hund, men det var ganska olämpligt att jag skaffade hund pga att jag jobbade så otroligt många timmar per dag. Men jag ville bara rädda honom och jag lyckades få min vän att ta hand om honom när jag jobbade. Så visst kanske det var impulsivt, men jag ångrar det inte en sekund.

#36 Korven är jättefin han oxå och ja tror att både du och han är glad/glada att du räddade honom

han verkade va en riktig myshund (om än lite pruttig) xD

#34 Tackar :D

#35 Tackar :D Hon är en blandning av husky/malamute/laika vad jag vet :P

#36 Haha ett igenomtänkt impulsköp kanske? ;)